Kommissionens beslut av den 3 maj 2005 om stödordningen Enterprise Capital Funds som Förenade kungariket planerar att genomföra [delgivet med nr K(2005) 1144] (Endast den engelska texten är giltig) (Text av betydelse för EES) (2006/250/EG)
Grade B
mapped from publisher markup. A grade says how a document's structure was obtained, not how reliable the law is.
Address https://gelex.eu/eli/EU/act/2006/250@2005-05-03/sv
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DETTA BESLUT
med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 88.2 första stycket i detta,
med beaktande av avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, särskilt artikel 62.1 a) i detta,
efter att i enlighet med nämnda artiklar ha gett berörda parter tillfälle att yttra sig och med beaktande av dessa synpunkter, och
av följande skäl: FÖRFARANDE
1. Genom en skrivelse av den 25 november 2003, registrerad den 26 november 2003, anmälde Förenade kungariket ovannämnda stödordning till kommissionen i enlighet med artikel 88.3 i EG-fördraget.
2. Genom en skrivelse (D/58191) av den 19 december 2003 begärde kommissionen kompletterande upplysningar om den aktuella stödordningen.
3. De brittiska myndigheterna lämnade de begärda upplysningarna genom en skrivelse av den 30 januari 2004, registrerad den 3 februari 2004, och genom en skrivelse av den 19 mars 2004, registrerad den 25 mars 2004.
4. Genom en skrivelse av 7 maj 2004 underrättade kommissionen Förenade kungariket om sitt beslut att inleda det förfarande som anges i artikel 88.2 i EG-fördraget avseende denna stödordning.
5. Kommissionens beslut om att inleda förfarandet har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning. Kommissionen har uppmanat berörda parter att inkomma med sina synpunkter på stödordningen i fråga.
6. Genom en skrivelse av 11 juni 2004, registrerad den 16 juni 2004, lämnade Förenade kungariket ett svar på kommissionens beslut om att inleda förfarandet.
7. Kommissionen har mottagit synpunkter från 20 berörda parter enligt följande:
7.
(a) genom en skrivelse av den 20 september 2004, registrerad den 23 september 2004,
(b) genom en skrivelse av den 9 september 2004, registrerad den 28 september 2004,
(c) genom en skrivelse av den 22 september 2004, registrerad den 29 september 2004,
(d) genom en skrivelse av den 1 oktober 2004, registrerad den 4 oktober 2004,
(e) genom en skrivelse av den 6 oktober 2004, registrerad samma dag,
(f) genom en skrivelse av den 6 oktober 2004, registrerad samma dag,
(g) genom en skrivelse av den 7 oktober 2004, registrerad samma dag,
(h) genom en skrivelse av den 6 oktober 2004, registrerad den 7 oktober 2004,
(i) genom en skrivelse av den 7 oktober 2004, registrerad samma dag,
(j) genom en skrivelse av den 8 oktober 2004, registrerad samma dag,
(k) genom en skrivelse av den 8 oktober 2004, registrerad samma dag,
(l) genom en skrivelse av den 8 oktober 2004, registrerad samma dag,
(m) genom en skrivelse av den 8 oktober 2004, registrerad samma dag,
(n) genom en skrivelse av den 8 oktober 2004, registrerad samma dag,
(o) genom en skrivelse av den 8 oktober 2004, registrerad den 11 oktober 2004,
(p) genom en skrivelse av den 6 oktober 2004, registrerad den 11 oktober 2004,
(q) genom en skrivelse av den 8 oktober 2004, registrerad den 11 oktober 2004,
(r) genom en skrivelse av den 8 oktober 2004, registrerad den 11 oktober 2004,
(s) genom en skrivelse av den 7 oktober 2004, registrerad den 11 oktober 2004,
(t) genom en skrivelse av den 8 oktober 2004, registrerad den 12 oktober 2004.
8. Genom en skrivelse D/57629 av den 25 oktober 2004 överlämnade kommissionen dessa synpunkter för att ge Förenade kungariket tillfälle att bemöta dem.
9. Förenade kungarikets kommentarer avseende synpunkterna från tredje parter togs emot genom en skrivelse av den 23 november 2004, som registrerades den 24 november 2004.
DETALJERAD BESKRIVNING AV STÖDORDNINGEN Syftet med stödordningen
10. Stödordningen är avsedd att öka riskkapitalet för de små och medelstora företag i Förenade kungariket som försöker öka det egna kapitalet till mellan 250000 pund sterling (357000 euro) och 2 miljoner pund sterling (2,9 miljoner euro).
11. Stödåtgärden kommer att ge tillgång till godkända Enterprise Capital Funds (nedan kallade riskkapitalfonder). Varje riskkapitalfond skall återbetala egenkapitallånet, räntan på lånet och en vinstandel.
12. De investeringar som riskkapitalfonderna gör i små och medelstora företag skall göras i form av 100 % eller mindre egenkapitallån.
Beskrivning av stödet
13. Den rättsliga grunden för stödordningen är avsnitt 8 i Industrial Development Assistance Act 1982.
14. Eftersom lånet från riskkapitalfonderna skall återbetalas är stödordningen utformad så att den på medellång sikt är självfinansierande.
15. Förenade kungariket har för stödordningens pionjärfas avsatt ett anslag på 44 miljoner pund sterling (63,8 miljoner euro) för att täcka det inledande betalningsflödet.
16. Förenade kungariket ansöker om tillstånd för en period på tio år.
17. Det brittiska handels- och industriministeriet (Department of Trade and Industry) kommer att ha lagstadgat ansvar genom den brittiska regeringens småföretagsenhet (Small Business Service).
18. Småföretagsenheten skall övervaka ansökningarna om fondstatus, dvs. att bli berättigade till att använda riskkapitalfonderna.
19. Småföretagsenheten skall övervaka de investeringar som riskkapitalfonderna genomför, men kommer inte att ha någon direkt kontroll över riskkapitalfondernas enskilda investeringsbeslut.
20. Småföretagsenheten skall också säkerställa att varje riskkapitalfond följer sin affärsplan och iakttar villkoren för det utvalda anbudet.
21. Stödordningen omfattar endast icke-börsnoterade små och medelstora företag i Förenade kungariket.
22. Företag i svårigheter som omfattas av definitionen i gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till undsättning och omstrukturering av företag i svårigheter är inte berättigade till investeringar enligt stödordningen.
23. Riskkapitalfonderna kommer inte att investera i känsliga sektorer som omfattas av restriktioner för statligt stöd eller sektorer som inte omfattas av kommissionens meddelande om statligt stöd och riskkapital. Lågrisksektorer som inkluderar fastigheter, mark, finansierings- och investeringsföretag eller leasingföretag av finansieringstyp är inte berättigade till investeringar enligt stödordningen.
24. Riskkapitalfonderna kommer också att hindras från att investera i andra riskkapitalfonder.
25. För varje investeringsomgång kommer riskkapitalfondernas investeringar i stödmottagande små och medelstora företag att uppgå till mellan 250000 pund (357000 euro) och 2 miljoner pund (2,9 miljoner euro).
26. Inga ytterligare investeringar i stödmottagande små och medelstora företag utöver gränsen på 2 miljoner pund (2,9 miljoner euro) kommer att tillåtas i fall där riskkapitalfonderna investerar på mindre gynnsamma villkor än andra affärsmässiga investerare.
27. Uppföljningsinvesteringar kommer att tillåtas så länge det totala egna kapital som de stödmottagande små och medelstora företagen skaffat fram från riskkapitalfonderna och andra riskkapitalinvesterare inte överstiger gränsen på 2 miljoner pund (2,9 miljoner euro).
28. I undantagsfall och efter en period på minst sex månader efter riskkapitalfondernas initiala investeringar i stödmottagande små och medelstora företag kan uppföljningsinvesteringar som överstiger gränsen på 2 miljoner pund sterling (2,9 miljoner euro) också tillåtas för att förhindra att andra investeringar görs. Uppföljningsinvesteringarna åläggs en övre gräns på 10 procentenheter av varje riskkapitalfonds investerade kapital som kan investeras i ett enskilt företag som omfattas av definitionen på stödmottagande små och medelstora företag.
Mekanismer för den begärda stödordningen
29. De riskkapitalfonder som inrättas under stödordningen kommer att kombinera privata och offentliga medel för investeringar i små och medelstora företag.
30. Efter ett godkännandeförfarande som ger riskkapitalfonderna fondstatus berättigas de att ta emot offentliga riskkapitallån till en räntesats som motsvarar eller ligger nära den tioåriga statsobligationsräntan.
31. Offentliga egenkapitallån till godkända riskkapitalfonder kommer att begränsas till två gånger det privata kapital som riskkapitalfonden anskaffat.
32. Fonderna skall betala tillbaka lånet, räntan på lånet och en vinstandel på det offentliga bidraget. Därigenom säkerställs stödordningens självfinansiering på medellång sikt.
33. De exakta beloppen på de offentliga lånen, vinstandelarna och återbetalningsprioriteringarna kommer att fastställas genom ett anbudsförfarande för att säkra minsta möjliga offentliga bidrag.
34. Offentlig anbudsinfordran genom offentliggörande av stödordningen i Europeiska unionens officiella tidning och relevant fackpress kommer att säkerställa att det offentliga bidraget begränsas till vad som är absolut nödvändigt för att uppnå de målsättningar som avses.
35. När potentiella riskkapitalfonder ansöker om fondstatus skall de ange det lånebelopp som begärs (högst den övre gränsen på två gånger det privata kapitalet), vinstandelen mellan offentliga och privata investerare och prioriteringar för återbetalningen av
35.
(a) räntan på lånet,
(b) lånet,
(c) privat kapital,
(d) vinstdisposition.
36. Potentiella fondförvaltare kommer att anmodas lägga fram en affärsplan som inkluderar:
36.
(a) Den föreslagna förvaltningsgruppen, deras relevanta erfarenheter och bevis på att de har den kompetens som krävs för att effektivt driva en riskkapitalfond.
(b) Det privata kapitalbelopp som skall anskaffas och de därför avsedda kapitalkällorna.
(c) Bevis på att investerarna är intresserade av riskfondens föreslagna affärsplan.
(d) Den föreslagna riskkapitalfondens investeringsstrategi, inklusive den andel av riskkapitalfondens medel som är avsedd att investeras i ett tidigt skede och i nystartade företag.
(e) Formerna för återbetalningen, inklusive prioriteringsordningen för återbetalningen av lånet, räntebetalningar på lånet, vinstdisposition och den offentliga sektorns vinstandel.
37. Riskkapitalfonderna skall följa den brittiska riskkapitalföreningens (British Venture Capital Associations, BVCA) riktlinjer om redovisningsstandarder.
38. Anbud där den offentliga lånedelen utsätts för större risk än den privata lånedelen kommer inte att godtas.
39. Privata investerare i riskkapitalfonderna får utsättas för större förlustrisk än de offentliga, vilket undanröjer att en moralisk riskanvändning påverkar riskkapitalförvaltarnas beslut. På detta sätt garanteras bästa affärsmässiga praxis i driften av riskkapitalfonderna och deras beslutsfattande.
40. Så snart en riskkapitalfond har säkrat åtaganden för den avtalade nivån privat kapital är den berättigad att dra ned på den offentliga lånedelen.
41. Varje riskkapitalfond kan välja att dra ned så lite eller så mycket på lånet som den önskar, under förutsättning att den iakttar den högsta lånekvot som avtalades när riskkapitalfonden godkändes.
42. Vid varje tidpunkt fastställs den högsta lånerätten genom att man tillämpar denna kvot på det privata kapitalbelopp som redan införts i fonden.
43. En högsta kvot på 2:1 (den offentliga lånedelen begränsas till två gånger det privata kapitalet) kommer att tillämpas för varje riskkapitalfond.
SKÄLEN TILL ATT FÖRFARANDET INLEDDES
44. I kommissionens meddelande om statligt stöd och riskkapital (nedan kallat meddelandet) medges att det offentliga kan finansiera riskkapitalåtgärder som begränsas till konstaterade marknadsstörningar.
45. I meddelandet förklaras att särskilda faktorer, som negativt påverkar små och medelstora företags tillgång till kapital, t.ex. ofullständig eller asymmetrisk information eller höga transaktionskostnader, kan leda till en marknadsstörning som kan berättiga statligt stöd.
46. I meddelandet förklaras vidare att det inte föreligger någon allmän störning på riskkapitalmarknaden inom gemenskapen, men att marknaden uppvisar brister vad gäller vissa investeringstyper under vissa faser i ett företags utveckling och särskilda svårigheter i regioner som är stödberättigade enligt artiklarna 87.3 a) och 87.3 c) i EG-fördraget (stödområden).
47. I meddelandet förklaras att kommissionen kommer att kräva bevis på att marknadsstörningar föreligger innan den är beredd att godkänna enskilda riskkapitalåtgärder.
48. Kommissionen kan dock tänka sig att godta förekomsten av en marknadsstörning utan närmare bevis i fall där riskkapitalåtgärder som helt eller delvis finansieras genom statligt stöd medger utbetalning för finansiering till företag på högst 500000 euro i regioner som inte är stödberättigade, 750000 euro i områden som är stödberättigade enligt artikel 87.3 c) i fördraget och 1 miljon euro i områden som är stödberättigade enligt artikel 87.3 a) i fördraget.
49. I de fall dessa belopp överskrids kommer kommissionen att kräva bevis på att det föreligger en marknadsstörning som berättigar den föreslagna riskkapitalåtgärden innan åtgärdens förenlighet bedöms i enlighet med de positiva och negativa kriterier som anges i punkt VIII.3 i meddelandet.
50. I den stödordning som Förenade kungariket föreslagit planeras riskkapitalinvesteringar i storleksordningen 250000 pund (357000 euro) till 2 miljoner pund (2,9 miljoner euro) per investeringsutbetalning för små och medelstora företag i Förenade kungariket.
51. Enligt Förenade kungarikets regionalstödkarta för 2000–2006 finns det i Förenade kungariket regioner som för närvarande klassificeras som stödområden enligt artikel 87.3 a) i EG-fördraget, stödområden enligt artikel 87.3 c) i EG-fördraget, och icke-stödberättigande områden.
52. I enlighet med punkt VI.5 i meddelandet kan kommissionen tänka sig att godta förekomsten av en marknadsstörning utan närmare bevis om riskkapitalfinansieringen för små och medelstora företag i Förenade kungariket, som helt eller delvis finansieras genom statligt stöd, begränsas till maximibeloppet 1 miljon euro för stödområden enligt artikel 87.3 a) i EG-fördraget, 750000 euro för stödområden enligt artikel 87.3 c) i EG-fördraget och 500000 euro för icke-stödberättigade områden.
53. Enligt meddelandet krävs att de riskkapitalinvesteringar som föreslås enligt stödordningen och som överstiger ovannämnda trösklar, att Förenade kungariket lämnar bevis på att det föreligger ett marknadsmisslyckande.
54. För att påvisa förekomsten av ett marknadsmisslyckande lade Förenade kungariket fram två undersökningar, som visar att det finns en brist i tillgången till riskkapital för små och medelstora företag i storleksordningen 250000 pund (357000 euro) till 2 miljoner pund (2,9 miljoner euro) av följande orsaker:
54.
(a) I den senaste brittiska undersökningen från 2003 påvisas att tillgången till egenkapitalliknande tillväxtfinansiering i Förenade kungariket varit bristfällig åtminstone sedan 1999 och detta av följande skäl:
(a)
i.
Även om tillgången till finansiering, särskilt lånefinansieringen, har förbättrats för majoriteten av företagen i Förenade kungariket har små företag med potential för hög tillväxt fortfarande problem med att dra till sig riskkapital. De kan hamna utanför individuella företagsänglars tillgång till tillräcklig finansiell uppbackning och formella riskkapitalägares vilja att utsätta sig för de relativt högre kostnaderna för att investera i små och medelstora företag.
ii.
Den ökad efterfrågan på egenkapitalliknande finansiering är större än vad som för närvarande kan mötas av enbart professionella investerare. Om tillgången på finansiering av egenkapital skulle öka, särskilt i den region som har brist på riskkapital, skulle medvetenheten om egenkapitalet generellt öka och företagen skulle bli villigare att använda externa källor som en mekanism för tillväxtfinansiering.
(b) Det kan kvalitativt påvisas att det finns brister i tillgången på finansiering för små entreprenörsföretag med hög tillväxt. Denna brist på tillgång till finansiering har den högsta påverkan på företag som vill dra till sig initiala investeringar på mellan ungefär 250000 och 2 miljoner pund (357000 och 2,9 miljoner euro).
(b)
i.
Kapitalrestriktioner förekommer inom den brittiska ekonomin och påverkar särskilt små och medelstora företag som söker mindre belopp extern finansiering för sin startperiod, tillväxt och utveckling. Tillgången till extern finansiering, och särskilt källor till riskkapital från professionella investerare, är särskilt problematisk när det gäller investeringar i storleksordningen 1,5 till 2 miljoner pund (2,17–2,9 miljoner euro).
ii.
En majoritet av de brittiska professionella riskkapitalinvesterarna är inte intresserade av investeringar som understiger 3 miljoner pund (4,35 miljoner euro). Även om mindre investeringsbelopp från informella investerare/affärsänglar och statliga/privata stödordningar som regionala riskkapitalfonder bidrar till att företagen får tillgång till investeringsbelopp som understiger 500000 pund (725000 euro), har inte Förenade kungariket ännu ett fungerande system som ger tillgång till en gradvis ökad finansiering (tiered) eller en mer dynamisk finansiering (escalator funding) för attraktiva men kapitalbegränsade verksamheter.
iii.
Det kan också påvisas att denna brist har ökat över tiden, vilket delvis beror på att egenkapitalmarknaden övergått till att göra större investeringar. Enligt prognoserna kommer denna brist att öka i omfattning då de fasta kostnaderna kommer att stimulera professionella riskkapitalföretag att öka storleken både vad gäller deras fonder och minsta godtagbara investeringsstorlek.
55. Genom en skrivelse av den 7 maj 2004 underrättade kommissionen Förenade kungariket om sitt beslut att inleda det förfarande som anges i artikel 88.2 i EG-fördraget avseende stödordningen Enterprise Capital Funds.
56. I sin skrivelse framhöll kommissionen att den hyste tvivel om huruvida de argument som Förenade kungariket lagt fram för att motivera förekomsten av ett marknadsmisslyckande i tillräckligt hög grad kunde motivera beviljandet av investeringsbelopp som betydligt överstiger det maximibelopp som anges i meddelandet.
57. Kommissionen förklarade vidare att den ansåg det nödvändigt att genomföra en grundligare bedömning av frågan. I en sådan bedömning skall eventuella synpunkter från berörda parter inkluderas. Först efter det att synpunkterna från berörda parter övervägts kan kommissionen besluta om Förenade kungarikets föreslagna åtgärd påverkar handelsvillkoren i en omfattning som strider mot det gemensamma intresset.
SYNPUNKTER FRÅN BERÖRDA PARTER
58. Som svar på sitt offentliggörande om att inleda det formella granskningsförfarandet i Europeiska unionens officiella tidning tog kommissionen emot synpunkter från följande berörda parter:
Nelfunding
England’s Regional Development Agencies
Confederation of British Industry
Nederlandse Vereniging van Participatiemaatschappijen
VNO-NCW
Cavendish Asset Management
University of Warwick
Stonesfield Capital Ltd.
YFM Group
Close Venture Management Ltd.
Bundesministerium der Finanzen
Enterprise Corporate Finance Ltd.
Institute of Chartered Accountants in England and Wales
Pénzügyminisztérium
Interregnum
Permanente Vertegenwoordiging van het Koninkrijk der Nederlanden
3i Group plc
Northwest Development Agency
One NorthEast
Lietuvos Respublikos Ukio Ministerija
59. Samtliga synpunkter som togs emot var positiva, de underströk åtgärdens betydelse och att de högsta föreslagna investeringsbeloppen ansågs lämpliga.
60. De argument som de berörda tredje parterna anförde kan klassificeras och sammanfattas enligt följande.
61. I sina synpunkter på att det formella granskningsförfarandet inleddes belyste Tyskland följande faktauppgifter:
61. a.
Enligt de expertundersökningar som utförts i Tyskland finns det en brist på tillgång till riskkapital och egenkapitalfinansiering för små och medelstora företag i storleksordningen upp till 5 miljoner euro.
b.
Det är i allmänhet svårt att påvisa ett marknadsmisslyckande som det fastställs i meddelandet och det är nödvändigt att kommissionen utarbetar tydliga kriterier för att ge medlemsstaterna stöd när de skall utvärdera marknadsbrister inom specifika områden.
62. Nederländerna betonade följande i sina synpunkter på att det formella granskningsförfarandet inleddes:
62. a.
Problem på riskkapitalmarknaden inträffar i synnerhet i det nedre segmentet av kapitalmarknaden. För nystartade högteknologiföretag har man i Nederländerna noterat en brist mellan utbud och efterfrågan i storleksordningen 100000 till 2,5 miljoner euro per finansieringsomgång.
b.
De trösklar som fastställdes i meddelandet baserades på de kunskaper man hade om marknaden före 2001 när man befann sig mitt i informations- och kommunikationsteknik-uppsvinget då det verkade finnas tillgång till egenkapitalfinansiering i överflöd, även för såddinvesteringar och investeringar i ett tidigt skede. Sedan dess har riskkapitalmarknaden snabbt utvecklats och bristen på riskkapital sträcker sig långt över de trösklar som fastställs i meddelandet. Riskkapitalfonderna dras till större och större investeringar och väletablerade verksamheter.
63. I sina synpunkter på att det formella granskningsförfarandet inleddes belyste Ungern följande uppgifter:
63. a.
Den modell för riskkapitalfonder som Förenade kungariket föreslagit är en modell som man bör överväga att införa också i Ungern.
b.
Under 2003 kunde man i Ungern konstatera en tydlig övergång mot större investeringar. Medan investeringar på under 2,5 miljoner euro stod för 14 % av de totala privata investeringarna i Ungern utgjorde resterande 86 % av de privata investeringarna belopp på över 5 miljoner euro. Det görs praktiskt taget inga investeringar i storleksordningen mellan 2,5 och 5 miljoner euro.
c.
En alltför strikt tolkning av de redan snäva trösklar som anges i meddelandet kan hindra att offentliga åtgärder vidtas för att avhjälpa den stora bristen på tillgång till riskkapital och kan därigenom blockera de små och medelstora företagens tillväxtpotential.
d.
Istället för att fastställa maximitrösklar bör kommissionen utveckla ett kontrollsystem som gör det möjligt för den att övervaka utvecklingen på de marknader som är beroende av medlemsstaternas relativa utvecklingsnivå och deras kapitalmarknader.
64. Litauen framhöll följande erfarenheter i sina synpunkter på att det formella granskningsförfarandet inleddes:
64. a.
Egenkapitalinvesteringarna är mer koncentrerade till stora fonder och investeringar i relativt etablerade större verksamheter, medan investeringarna i mindre, mer nystartade verksamheter proportionellt är lägre.
b.
Stödordningen Enterprise Capital Funds kan komma att bli en viktig del i strategin för att ta bort hindren för ett framgångsrikt entreprenörskap och att uppfylla gemenskapens målsättningar för entreprenörskap och innovation.
65. Confederation of British Industry (CBI) stöder helt Förenade kungarikets förslag om att införa riskkapitalfonderna. CBI fastställde att marknadsbristen sträcker sig från 250000 (357000 euro) till 3 miljoner pund (4,3 miljoner euro) och anser därför att riskkapitalfonderna täpper till en klart definierad marknadsbrist vad gäller finansieringen av tillväxtföretag.
66. Nederlandse Vereniging van Participatiemaatschappijen (NVP) framhåller att det finns en påvisbar kapitalbrist i det nedre segmentet av marknaden upp till 2,5 miljoner euro. Även om denna brist kan variera mellan medlemsstaterna kommer inte skillnaden att bli stor.
67. Confederation of Netherlands Industry and Employers VNO-NCW instämmer i CBI:s och NVP:s synpunkter, särskilt när det gäller egenkapitalbristens storlek.
68. Institute of Chartered Accountants in England and Wales anser att egenkapitalbristen kan vara så hög som 5 miljoner pund (7 miljoner euro) av följande orsaker: Institutet anser att den föreslagna stödordningen kommer att bli en värdefull finansieringskälla för verksamheter som söker mindre egenkapitalbelopp och som vill uppmuntra andra investerare att delta i mindre investeringsbelopp där de kan följa en fond som ägnar sig åt denna sektor, istället för att ibland investera när ett tillfälle ges.
68.
(a) En majoritet av de brittiska professionella egenkapitalinvesterarna är inte intresserade av investeringar som understiger 3 miljoner pund (4,3 miljoner euro).
(b) Erfarenheterna visar att få riskkapitalbolag i Förenade kungariket investerar aktivt i verksamheter till eller under 2 miljoner pund (2,9 miljoner euro). Därför är antalet små företag som tar emot investeringar på eller runt 2 miljoner pund (2,9 miljoner euro) från dessa källor mycket begränsade under en tolvmånadersperiod. Andra kan vara intresserade av denna storleksordning, men endera som en del av en mycket större investeringsomgång som överstiger 2 miljoner pund (2,9 miljoner euro), eller när de deltar i finansieringen av ett ledningsförvärv (management buy out) eller när ett företag byter ägare, snarare än ett företags organiska utveckling.
(c) Den professionella riskkapitalbranschen i Förenade kungariket har etablerat en aktiv medel- och storskalig egenkapitalmarknad, som huvudsakligen inriktas på att antingen förvärva stora aktieinnehav i, eller kontrollen av, mycket lönsamma och storskaliga verksamheter. Under de senaste fem till sex åren har antalet riskkapitalbolag med resurser att investera i ett rimligt antal mindre företag i storleksordningen upp till 2 miljoner pund sterling (2,9 miljoner euro) minskat.
69. England’s Regional Development Agencies framhåller att en undersökning som nyligen genomförts av Advantage West Midlands RDA visar att hindren för att få tillgång till tillväxtfinansiering är störst för de företag som söker mellan 250000 (357000 euro) till 2 miljoner pund (2,9 miljoner euro), vilket påvisas i följande uppgifter:
69.
(a) Undersökningen visar att egenkapitalbristen har ökat sedan 1999/2000 då formellt riskkapital har övergått till större investeringsbelopp på 2–3 miljoner pund sterling (2,9–4,2 miljoner euro).
(b) I det nedre segmentet av riskkapitalmarknaden har Förenade kungariket ett antal befintliga interventioner som framgångsrikt gett små och medelstora företag tillgång till mindre belopp tillväxtkapital. Det påvisas dock i senare rapporter att det finns ett betydande antal verksamheter som behöver belopp som kraftigt överstiger gränsen på 250000 pund (357000 euro).
70. Northwest Regional Development Agency lämnar följande synpunkter:
70.
(a) Finansieringsbehoven för investeringsbolag som försöker anskaffa uppföljande finansieringsbelopp på mellan 750000 och 2,9 miljoner euro har legat under intressenivån för traditionella riskkapitalfonder.
(b) Den brittiska riskkapitalindustrin har flyttat sin minimitröskel per investering närmare 5 miljoner pund (7 miljoner euro).
(c) Den faktiska egenkapitalbristen i Förenade kungariket ligger förmodligen på mellan 3 miljoner (5,2 miljoner euro) och 5 miljoner pund (7 miljoner euro).
(d) Kommissionens erkännande av ett marknadsmisslyckande för investeringar som understiger 2 miljoner pund (2,9 miljoner) skulle få ett avgörande inflytande på främjandet av potentiella högtillväxtverksamheter i Förenade kungariket.
71. Efter att ha genomfört direkta diskussioner med yrkesverksamma inom tekniköverföring från över 50 brittiska universitet belyser University of Warwick följande aspekter vad gäller riskkapitalmarknaden för nystartade företag och särskilt de frågor som rör universitetssektorns avknoppningsföretag:
71.
(a) Även om det verkar relativt normalt för universitetens avknoppningsföretag att anskaffa mindre bidragsbelopp och egenkapital på upp till 500000 pund (700000 euro), minskar kapitalkällorna för belopp som överstiger 500000 pund (700000 euro). Den huvudsakliga, och ofta den enda, egenkapitalkällan i detta skede är teknikspecialiserat riskkapital.
(b) Det finns relativt få riskkapitalbolag som specialiserar sig på detta område, där alla är resursbegränsade. Egenkapitalbristen på denna nivå har både inskränkt och försenat individuella avknoppningsföretags tillväxt.
(c) Av referensgruppen hade mindre än ett avknoppningsföretag av femton anskaffat egenkapital i storleksordningen 500000 (700000 euro) till 1 miljon pund (1,4 miljoner euro).
(d) De problem som universitetens avknoppningsföretag står inför när de försöker anskaffa egenkapital i storleksordningen 1 miljon (1,4 miljoner euro) till 2 miljoner pund (2,9 miljoner euro) är överväldigande lika. Då de befinner sig i samma utvecklingsfas kommer företag som letar efter mindre än 2 miljoner pund (2,9 miljoner euro) att stå inför samma utmaningar på grund av bristen på finansieringskällor.
(e) Av referensuniversiteten hade inget investeringskapital för avknoppningsföretag i storleksordningen 1 miljon (1,4 miljoner euro) till 2 miljoner pund (2,9 miljoner euro). För universitetens avknoppningsföretag finns det fler egenkapitalkällor tillgängliga om mer än 2 miljoner pund (2,9 miljoner euro) behövs.
72. Northern Enterprise Limited (Nelfunding) anser att det finns ett marknadsmisslyckande för riskkapitalinvesteringar som understiger 2 miljoner pund (2,9 miljoner euro) i Förenade kungariket, vilket påverkar små och medelstora företags utveckling negativt.
73. Stonesfield Capital Limited investerar aktivt i den egenkapitalbrist på mellan 500000 (700000 euro) och 2 miljoner pund (2,9 miljoner euro) som riskkapitalfonderna försöker avhjälpa och lämnade följande synpunkter:
73.
(a) Tillgången till tillgängligt kapital i Förenade kungariket för investeringar i storleksordningen på mellan 500000 (700000 euro) och 2 miljoner pund (2,9 miljoner euro) är extremt begränsad. Det finns en kraftig egenkapitalbrist för små företag som försöker låna dessa belopp och bristen snarare ökar än minskar.
(b) Enligt den senaste Report on Investment Activity 2003 som publiceras av British Venture Capital Association, har de belopp som investerades i nystartade företag mellan 2001 och 2003 minskat med 32 %.
(c) Resultatet vad gäller fonder för nystartade företag har också kraftigt minskat under samma period. Den övergripande långsiktiga räntabiliteten för investerarna per år för fonder för nystartade företag uppgick till 14,1 % 2001 och minskade till 4,7 % 2003.
(d) Både nedgången i investeringar och resultat under denna period har lett till att ett antal riskkapitalinvesterare dragit sig ur marknaden för nystartade företag.
(e) Denna marknadsdynamik återspeglas också i den genomsnittliga investeringsstorleken på investeringar i nystartade företag. Under 2001 var den genomsnittliga investeringsstorleken ungefär 1 miljon pund (1,4 miljoner euro). Under 2003 hade den ökat till 1,6 miljoner pund (2,3 miljoner euro).
(f) Detta visar att investerare på riskmarknaden investerar större belopp för att försöka minska risktagandet, och bidrar därmed till att öka egenkapitalbristen på upp till 2 miljoner pund (2,9 miljoner euro).
(g) Företag som behöver mellan 1 miljon (1,4 miljoner euro) till 2 miljoner pund (2,9 miljoner euro) har mest problem med att anskaffa de medel som behövs. Det beror på att 2 miljoner pund (2,9 miljoner euro) understiger gränserna för de flesta riskkapitalinvesterare.
(h) Finansieringsbeloppet för att investera i nystartade företag minskade med 73 % från 2001 till 2003. Under 2001 mobiliserades 1,4 miljarder pund (2 miljarder euro) för investering i nystartade företag jämfört med 369 miljoner pund (517 miljoner euro) 2003. Bara 1 % av de 369 miljoner pund (517 miljoner euro) som mobiliserades under 2003 avsåg investeringar på mindre än 10 miljoner pund (14 miljoner euro).
(i) Små och medelstora företag kan inte motivera en ökning av de kapitalbehov som överstiger 2 miljoner pund (2,9 miljoner euro), eftersom deras storlek och utvecklingsfas innebär att de inte är tillräckligt mogna och avståndet i förhållande till entreprenören skulle bli för långt. Resultatet blir ett betydande tomrum vad gäller tillgång till finansiering som måste fyllas om dessa små och medelstora företag skall kunna växa till framgångsrika större verksamheter. Att få tillgång till finansiering på mellan 500000 (700000 euro) och 2 miljoner pund (2,9 miljoner euro) är avgörande för att många små verksamheter skall kunna överleva och frodas.
74. YFM Group lämnade följande synpunkter:
74.
(a) De senaste statistikuppgifterna från British Venture Capital Association (BVCA) visar att under 2003 investerade medlemmarna i BVCA 724 miljoner pund (1 miljarder euro) i belopp som understeg 2 miljoner pund (2,9 miljoner euro) i 1015 företag etablerade i Förenade kungariket.
(b) Om man tar bort investeringar på under 500000 pund (700000 euro) ändras situationen på dramatiskt. Under 2000 investerades 482 miljoner pund (675 miljoner euro) i belopp på mellan 500000 (700000 euro) och 2 miljoner pund (2,9 miljoner euro) i 348 företag. Under 2003 hade det investerade beloppet minskat till 286 miljoner pund (400 miljoner euro), som investerades i 277 företag, dvs. en minskning med 41 % jämfört med 2000.
(c) Dessa belopp inkluderar ledningsförvärv (management buy outs och management buy ins), expansion i senare skeden, andrahandsköp (av t.ex. åtaganden och riskkapital) och investeringar där bankskulden har refinansierats. Om dessa transaktioner togs bort för att man skall kunna inrikta sig på investeringar i nystartade företag och investeringar i ett tidigt skede, skulle de investerade beloppen och de företag som tar emot investeringarna diskonteras ytterligare.
(d) Finansiering för nystartade företag och förslag i ett tidigt skede minskade, oavsett storlek på de genomförda investeringarna, från totalt 703 miljoner pund (984 miljoner euro) 2000 till 263 miljoner pund (386 miljoner euro) 2003, dvs. en minskning på 63 %.
(e) Till följd av Europeiska kommissionens och den brittiska regeringens insatser expanderar antalet och värdet på de investeringar som understiger 500000 pund (700000 euro) på marknaden.
(f) Men på nästa finansieringsnivå lämnar de brittiska finansbolagens övergång till allt större transaktioner en brist på finansiering. Begränsningar på utbudssidan håller på att bli ett stort problem. Företag som tagit emot investeringar som understiger 500000 pund (700000 euro) och som sannolikt behöver betydande belopp i uppföljningsinvesteringar kan inte mobilisera de belopp de behöver på grund av bristen på finansiering i storleksordningen 500000 pund (700000 euro) till 2 miljoner pund (2,9 miljoner euro).
75. Close Venture Management Limited belyste följande uppgifter:
75.
(a) Det finns starka bevis på att egenkapitalbristen, vilken har utvecklats över tiden, nu omfattar storleksordningen 500000 (700000 euro) till 2 miljoner pund (2,9 miljoner euro). Med tiden och med större fondförvaltade belopp har riskkapitalinvesterarna lämnat segmentet under 2 miljoner pund (2,9 miljoner euro).
(b) Detta är symptomatiskt för en allmän och oundviklig trend. Allt eftersom investeringsförvaltarna får mer framgång mobiliserar de mer medel som i sin tur ger dem möjlighet att göra större investeringar. Då det finns inbyggd storskalig ekonomi i riskkapital-/egenkapitalmarknaden lämnar investeringsförvaltarna de mindre investeringarna bakom sig så snart de kan.
(c) Det innebär att det finns extremt få professionella eller institutionella investerare i det segment som understiger 2 miljoner pund (2,9 miljoner euro) i Förenade kungariket. För närvarande utgör ungefär 60 % av alla investeringar på mellan 500000 pund (700000 euro) och 2 miljoner pund (2,9 miljoner euro) en frustrerad efterfrågan utan några tillgängliga riskkapitalinvesterare att gå till.
76. Enterprise Corporate Finance Limited har blivit allt mer frustrerad i sina strävanden efter att anskaffa kapital i storleksordningen mellan 500000 pund (700000 euro) och 2 miljoner pund (2,9 miljoner euro) för sina kundföretag:
76.
(a) Den främsta orsaken är inte en bristande kvalitet vad gäller själva investeringsmöjligheterna, utan en ökad motvilja från riskinvesterarnas sida mot att göra små riskinvesteringar.
(b) Marknaden har blivit mycket hårdare under de senaste åren då investeringar på mindre än 5 miljoner pund (7 miljoner euro) sannolikt inte kommer att finansieras, oberoende av investeringsbolagets meriter.
(c) Problemet är än värre för de företag som söker finansiering på mellan 250000 pund (357000 euro) till 2 miljoner pund (2,9 miljoner euro) främst på grund av alltför höga kostnader och en brist på lämplig affärsmässig kompetens. Merparten av riskfinansieringen riktas mot mer substantiella och mogna verksamheter med tillgångar och redovisade vinster.
77. I sina synpunkter poängterar 3i följande: 3i anser för närvarande att bristen på kapital har ökat från mellan 500000 pund (700000 euro) och 1 miljon pund (1,4 miljoner euro) till så mycket som 2 miljoner pund (2,9 miljoner euro). 3i har kraftigt dragit ned på sina egna investeringar inom detta marknadssegment. Medan det under 2001 investerade ungefär 1,1 miljard euro i riskkapitalinvesteringar i nystartade företag över hela Europa har investeringarna i liknande företag nu kraftigt minskat. Under 2004 investerade 3i ungefär 150 miljoner euro i detta marknadssegment.
77.
(a) Under de senaste två till tre åren har riskkapitalmarknaden genomgått en betydande omvandling, då avkastningarna från investeringar i ett tidigt skede och små tillväxtföretag har minskat.
(b) Detta, i kombination med en industriomfattande trend mot att göra större investeringar och försiktigare investeringsstrategier, har resulterat i ett minskat utbud vad gäller mindre investeringar.
78. Cavendish Asset Management Limited instämmer i de synpunkter som lämnats av Institute of Chartered Accountants in England and Wales och som beskrivs i punkt 68 ovan.
SYNPUNKTER FRÅN FÖRENADE KUNGARIKET
79. Förenade kungarikets synpunkter på kommissionens beslut om att inleda det formella granskningsförfarandet i enlighet med artikel 88.2 i EG-fördraget, tillika med synpunkterna från berörda tredje parter sammanfattas i punkterna (80) till (96).
80. Sedan mitten på 1990-talet har lånefinansieringen förbättrats för majoriteten av verksamheterna i Förenade kungariket, men en betydande minoritet av de små och medelstora företagen med hög tillväxtpotential har fortfarande problem med att dra till sig egenkapitalfinansiering.
81. Egenkapitalfinansiering är lämplig för verksamheter som befinner sig i ett tidigt skede av utvecklingen och som ännu inte genererar tillräckliga inkomster för att betala av låneräntorna. Den passar också verksamheter som utvecklar ny teknik, produkter eller marknader som har potential att uppnå en betydande tillväxttakt, men som också innebär ett stort risktagande.
82. De offentliga samråden om tillgång till tillväxtkapital för små företag, BVCA:s aggregerade statistikuppgifter och akademisk forskning pekar samtliga på bristen på riskkapital i Förenade kungariket som påverkar verksamheter som försöker anskaffa egenkapitalfinansiering på mellan 250000 (357000 euro) och 2 miljoner pund (2,9 miljoner euro).
83. Kapitalbristen har under senare år utvidgat sig till att omfatta större belopp, särskilt sedan 1999, vilket delvis beror på egenkapitalmarknadens framgångar vad gäller övergången till större investeringar. Den genomsnittliga storleken på investeringarna har ökat väsentligt, då riskkapitalbolag söker dra fördelar från storskalig ekonomi.
84. Kapitalbristen har under senare år ökat för nystartade små och medelstora företag till följd av riskkapitalinvesterarnas markerade övergång till nya typer av investeringar. Det kan påvisas att riskkapitalinvesteringarna tenderar att övergå till investeringar i senare skeenden och ledningsförvärv (management buy out och management buy in).
85. De senast tillgängliga uppgifterna från BVCA från 2003 visar att det finns en fortsatt betoning på investeringar i senare skeenden och särskilt stora ledningsförvärv. Investeringarna i nystartade företag uppgick till 6,5 % av de brittiska riskkapitalinvesteringarna under 2003, dvs. mindre än 0,02 % av BNP. Detta står i kontrast till det genomsnitt på 0,05 % av BNP som investerades i nystartade företag under åren 1998-2001.
86. Den förväntade användningen av nyligen upprättade riskkapitalfonder inriktas allt mer på större investeringar i väletablerade företag. De senaste uppgifterna från BVCA visar att bara 4 % av de upprättade fonderna förväntas gå till nystartade företag, 3 % till expansionsinvesteringar och 1 % till ledningsförvärv på mindre än 10 miljoner pund. Man förväntade att bara 3 % av fondernas investeringar skulle gå till nystartade företag och till investeringar i teknikexpansion, jämfört med 5 % 2002.
87. Vidare visar statistiken att de investeringar som görs vad gäller kapitalbristen på 250000 (357000 euro) och 2 miljoner pund (2,9 miljoner euro) bara utgör 1 av 4 av de initiala investeringar som inte är syndikerade. Av de ungefär 1000 investeringarna som understeg 2 miljoner pund (2,9 miljoner euro) under 2000–2002 var över 70 % uppföljningsinvesteringar.
88. Då riskkapitalinvesterarna övergår mot större fondstorlekar finns det lite som tyder på att det skulle bli en ny tillströmning av riskkapitalinvesterare till det nedre segmentet av marknaden. Fondernas omdöme ges stor betydelse i riskkapitalssektorn, vilket gör det svårt för nya fondförvaltare att konkurrera på riskkapitalmarknaden. Denna trend leder till att det blir än större brist på talanger och erfarenhet inom egenkapitalsegmentet på marknaden som blir allt svårare att ersätta allt eftersom tiden går, där fondförvaltare av hög kvalitet anskaffar större fonder och ingår större avtal. Med tanke på den kompetens som krävs för att göra framgångsrika småskaliga investeringar och investeringar i nystartade företag måste man garantera en tillgång på nya förvaltare av god kvalitet för att säkra en dynamisk marknad för nystartade företag.
89. Förenade kungariket drar slutsatsen att alla svarslämnare är fullständigt eniga i att det finns ett marknadsmisslyckande på riskkapitalmarknaden som gör det svårt för små och medelstora företag med hög tillväxtpotential att få tillgång till finansiering. Samtliga synpunkter från berörda tredje parter stödjer Förenade kungarikets åsikt att marknaden har ändrats och att det nu finns en brist på riskkapital över den nivå som anges i meddelandet.
90. Förenade kungariket har försökt påvisa att det förekommer en brist på finansiering vad gäller investeringar i storleksordningen på upp till 2 miljoner pund (2,9 miljoner euro). Ett flertal av svarslämnarna anser detta vara en blygsam värdering och att bristen nu kan vara så hög som 5 miljoner pund (7 miljoner euro). Förenade kungariket anser dock att bevisen är som starkast för storleksordningen 2 miljoner pund (2,9 miljoner euro).
91. Förenade kungariket belyser att synpunkterna från de företag som bedriver verksamhet inom den brittiska riskkapitalsektorn överensstämmer med dem som myndigheterna fått vid detaljerade samråd. Svarslämnarna medger unisont att det förekommer en brist på riskkapital i storleksordningen 2 miljoner pund (2,9 miljoner euro) eller däröver. Dessa svarslämnare har praktisk erfarenhet av marknaden och har gjort efterforskningar från en kommersiell synvinkel. Deras erfarenheter underbygger Förenade kungarikets egna efterforskningar som tyder på att de fonder som bedriver verksamhet inom detta område inte förmår dra till sig privata investerare på grund av att mindre investeringar uppfattas som riskabla och olönsamma. Förenade kungariket är därför övertygat om att stödordningen inte kommer att tränga ut befintliga privata investerare på marknaden.
92. Förenade kungariket välkomnar också stödnivån vad gäller stödordningens praktiska utformning. Förenade kungariket välkomnar svarslämnarnas förståelse om att den föreslagna fondstrukturen inte medför någon snedvridning av marknaden och att initiativet kommer att vara sunt för kommersiella investeringsbeslut. Drivkraften bakom detta är att de föreslagna riskkapitalfonderna inte ger de privata investerarna något riskskydd. Det ökar deras incitament att välja bra fondförvaltare som investerar kapitalet på bästa möjliga sätt. Om en riskkapitalfond inte ger en positiv avkastning förlorar den privata investeraren sina pengar. Förenade kungariket anser detta vara ett mer kraftfullt kommersiellt incitament än en alternativ metod med en lägre andel offentliga investeringar men där de offentliga fonderna är mer riskutsatta än de privata investeringarna och där de privata investerarna kan få tillbaka sina pengar genom förlustfonder.
93. Genom att inkludera varje fonds viktigaste aspekter i anbudsförfarandet kommer Förenade kungariket att betala minsta nödvändiga fondförvaltningsavgifter och prioritetsuppställning. I anbudsförfarandet kommer vissa minimikrav att anges, som att alla långivare likställs och att den offentliga avkastningen prioriteras, men det kommer att finnas möjligheter för sökandena att ange alternativa villkor som är mer generösa för den offentliga finansieringen. Detta öppnar möjligheter för att privata investerare kan utsättas för större risk än de offentliga eller att det behövs ett lägre lån när en anbudsgivare visar att detta skulle vara mer attraktivt för investerarna i fonden.
94. Förenade kungariket noterar vidare att medlemsstaterna i sina svar betonar en önskan om att nuvarande meddelande skall uppdateras. Riskkapitalmarknaden i hela EU har ändrats märkbart sedan meddelandet offentliggjordes under 2001. Mot denna bakgrund instämmer Förenade kungariket i att det finns behov av vissa genomgripande ändringar av meddelandet när detta ses över under 2006. Detta kommer sannolikt att kräva att man ser på andra aspekter än lånestorleken, såsom den privata risksektorns balans som kompensation för större offentlig finansiering och större användning av instrument, såsom gruppundantag.
95. Förenade kungariket anser att stödordningen kommer att bli ett viktigt bidrag när det gäller att undanröja återstoden av de betydande hindren för innovation och entreprenörskap och när det gäller att uppfylla de målsättningar som fastställdes vid toppmötet i Lissabon och i handlingsplanen för entreprenörskap. Stödordningen kommer också att bidra till att uppfylla rekommendationerna i Kok-rapporten, i vilken det konstaterades att de små och medelstora företagens finansieringsmöjligheter i Europa är alltför lånebaserad och i vilken man uppmanade en ökad användning av riskkapital.
96. Förenade kungariket drar slutsatsen att det stöd som både den offentliga och den privata sektorn visar tillika med andra medlemsstater och de som agerar på riskkapitalmarknaden på ett positivt sätt bekräftar att det finns behov av ett investeringsinstrument av det slag som stödordningen utgör.
BEDÖMNING AV ÅTGÄRDEN
97. Kommissionen har granskat stödordningen utifrån artikel 87 i EG-fördraget och särskilt på grundval av kommissionens meddelande om statligt stöd och riskkapital. Resultaten av denna granskning sammanfattas nedan.
Laglighet
98. Genom att anmäla stödordningen har de brittiska myndigheterna uppfyllt sina skyldigheter enligt artikel 88.3 i EG-fördraget.
Förekomst av statligt stöd
99. Enligt bestämmelserna i meddelandet skall det vid bedömningen av förekomsten av statligt stöd tas hänsyn till möjligheten att en stödåtgärd kan innebära att stöd ges på minst tre olika nivåer:
99.
(a) Stöd till investerare.
(b) Stöd till den fond eller det instrument som åtgärden kanaliseras genom.
(c) Stöd till de företag som tar emot investeringen.
100. I fråga om investerarna anser kommissionen att det förekommer statligt stöd i den mening som avses i artikel 87.1 i EG-fördraget. Att det förekommer statligt stöd påvisas av det faktum att de brittiska myndigheterna ger riskkapitalfonderna tillgång till offentliga lån. Privata investerare i riskkapitalfonderna, som kan vara företag i enlighet med EG-fördraget kan vara berättigade till högre avkastning än de offentliga investerarna och därmed gynnas. Även om ingen person eller organisation utesluts från att investera i fonderna kan inte fondernas begränsade storlek garantera att alla potentiella investeringar kommer att godkännas och kommissionen anser därför att det förekommer selektivitet. Slutligen påverkar stödordningen handeln mellan medlemsstaterna, då investeringar i kapital är en verksamhet som omfattar betydande handel mellan medlemsstaterna.
101. När det gäller fonderna anser kommissionen generellt att en fond snarare än att vara stödmottagare är ett instrument för överföring av stöd till investerare eller de företag som det investeras i. I vissa fall kan dock åtgärder som involverar överföringar till förmån för befintliga fonder med många och olikartade investerare leda till att fonden får karaktär av ett självständigt företag. Enligt nuvarande stödordning skall riskkapitalfonderna nyupprättas och hindras från att diversifieras till andra verksamheter än de som avses i stödordningen. Därför betraktar inte kommissionen riskkapitalfonderna som separata stödmottagare. Principen är i linje med kommissionens beslut om Viridian Growth Fund, Företagarfond för kolgruvedistrikten och Riskkapitalfond för utveckling av lokalsamhällen.
102. I fråga om företagen som det investeras i anser kommissionen att det förekommer statligt stöd i den mening som avses i artikel 87.1 i EG-fördraget. Statliga medel ingår eftersom fondens investeringar i stödmottagande små och medelstora företag kommer att innehålla offentlig finansiering. Stödåtgärden snedvrider konkurrensen genom att den ger de stödmottagande små och medelstora företagen en förmån, eftersom de i vanliga fall inte skulle kunna få kapitalfinansiering på samma villkor eller i samma omfattning. Stödåtgärden är selektiv, eftersom den riktas till specifika små och medelstora företag i Förenade kungariket. Stödåtgärden kan potentiellt påverka handeln mellan medlemsstaterna eftersom det är möjligt att målföretagen deltar i eller kommer att delta i verksamhet som omfattar handel inom gemenskapen.
103. Kommissionen drar därför slutsatsen att statligt stöd i den mening som avses i artikel 87.1 förekommer när det gäller investerarna och de stödmottagande små och medelstora företagen.
Bevis på marknadsmisslyckande
104. I enlighet med bestämmelserna i meddelandet kan dock kommissionen tänka sig att godta förekomsten av en marknadsstörning utan närmare bevis i fall där riskkapitalåtgärder som helt eller delvis finansieras genom statligt stöd medger utbetalning för finansiering till företag på högst 500000 euro i regioner som inte är stödberättigade, 750000 euro i områden som är stödberättigade enligt artikel 87.3 c) i fördraget och 1 miljon euro i områden som är stödberättigade enligt artikel 87.3 a) i fördraget.
105. I den stödordning som Förenade kungariket föreslagit planeras riskkapitalinvesteringar i storleksordningen 250000 pund (357000 euro) till 2 miljoner pund (2,9 miljoner euro) per investeringsutbetalning för små och medelstora företag i Förenade kungariket.
106. Enligt Förenade kungarikets regionalstödkarta för 2000–2006 finns det i Förenade kungariket av regioner som för närvarande klassificeras som stödområden enligt artikel 87.3 a) i EG-fördraget, stödområden enligt artikel 87.3 c) i EG-fördraget och icke-stödberättigande områden.
107. I enlighet med bestämmelserna i meddelandet har kommissionen underrättat Förenade kungariket om att, eftersom de föreslagna riskkapitalinvesteringarna i den anmälda stödordningen överstiger den i meddelandet fastställda tröskeln, skall Förenade kungariket kunna bevisa marknadsstörningen.
108. De argument som Förenade kungariket lagt fram och synpunkterna från berörda tredje parter, vilka påvisar förekomsten av en brist på marknaden vad gäller investeringar i storleksordningen 250000 pund (357000 euro) och 2 miljoner pund (2,9 miljoner euro), sammanfattas nedan.
109. De små och medelstora företagens viktigaste enskilda källa för extern finansiering är banklån, främst i form av övertrasseringar/checkräkningskrediter och lån med fasta villkor, som tillsammans står för ungefär hälften av all extern finansiering. Banklån är lämpligast för de verksamheter som genererar ett tillräckligt kassaflöde för att kunna återbetala låneräntorna. Tillgången till lånefinansiering har ökat kraftigt under det senaste årtiondet. Det finns inga faktiska bevis på att företag skulle ha svårigheter att få bankfinansiering. Långivarna kan dock fortfarande vara mycket osäkra på hur de skall bedöma de enskilda verksamheternas prospekt. De förlitar sig ofta på bankgarantier som underlag för utlåning till små och medelstora företag, särskilt när låntagaren inte kan uppvisa någon etablerad redovisning. Inte alla företagsägare kan ställa tillräcklig säkerhet.
110. Marknadsbrister på lånemarknaden uppstår från asymmetrisk information, genom vilken långivaren bara delvis informeras om en verksamhets prospekt. Informationsasymetri innebär att långivarna inte kan värdera risknivån för att specifikt företag som omfattas av definitionen på små och medelstora företag. Det blir därför svårt att bedöma investeringsförslagens kvalitet och ännu svårare att fastställa en räntesats som korrekt avspeglar risknivån. Vanligtvis fattar bankerna lånebeslut på grundval av kriterier som kreditinformation, förvaltning av bankkonton, ansökarens resultat inom verksamheten och vilja att investera egna pengar i verksamheten och bevis på återbetalningsförmåga som baseras på en affärsplan. En enskild person har inte alltid några resultat att visa upp och inget egenkapital att investera i verksamheten. Därför lägger långivarna stor vikt vid entreprenörens vilja att ställa säkerhet för att få lån. Långivarnas användning av säkerhet ger många verksamheter möjlighet att säkerställa lånefinansiering, men när det gäller små och medelstora företag kan denna metod skapa svårigheter för entreprenörer som inte har några tillgångar att ställa som säkerhet.
111. Finansiering som baseras på lån och tillgångar är tillräckliga för att uppfylla de flesta företags behov, men en betydande minoritet har behov av egenkapitalfinansiering. Egenkapitalinvesterare tillför kapital i utbyte mot aktier i verksamheten, vilket ger dem möjlighet att ta emot en andel av verksamhetens framtida vinster. Denna form av finansiering passar bäst när verksamheten befinner sig i en tidig fas i utvecklingen, som ännu inte genererar tillräckliga inkomster för att kunna återbetala räntorna på lånet, eller verksamheter som utvecklar ny teknik, nya produkter eller marknader med hög tillväxtpotential, men som också medför ett stort risktagande.
112. Egenkapitalfinansiering står för bara 8 procentenheter av all extern finansiering för små och medelstora företag, men denna statistik undervärderar dess betydelse i en modern, företagarvänlig ekonomi. De verksamheter som oftast behöver egenkapitalfinansiering är för det mesta mycket innovativa och har potential att bidra till att skapa produktivitetstillväxt. Vidare åtföljs riskkapitalfinansieringen ibland av stöd till ledningen, rådgivning och annan experthjälp.
113. Trots att egenkapitalfinansieringen är en viktig drivkraft för enskilda verksamheters tillväxt och tillväxt i ekonomin som helhet finns det starka bevis på att strukturella egenskaper på den privata egenkapitalmarknaden ger upphov till en växande brist på egenkapital som ställer till svårigheter för företag som söker mindre belopp tillväxtkapital. Dessa strukturella orsaker påverkar både marknadens utbuds- och efterfrågesida.
114. De informationsproblem som belysts på lånemarknaden gäller också för egenkapitalmarknaden. På utbudssidan är vanligtvis tre faktorer inblandade, nämligen informationsasymetri, transaktionskostnader och uppfattningen vad gäller risktagande och belöning.
115. Informationsasymmetri innebär att egenkapitalinvesterare kan bli tvungna att betala stora kostnader för att fastställa lämpliga investeringsmöjligheter. Dessa informationsproblem är vanligtvis störst för små, unga företag och särskilt innovativa verksamheter som försöker utveckla oprövad teknik, oprövade produkter och marknader. Informationssvårigheterna utgör ett betydande hinder för småskaliga egenkapitalinvesteringar, eftersom investeringskostnaderna inte varierar i proportion till investeringsstorleken. I jämförelse med stora börsnoterade företag är informationsflödet för små icke-börsnoterade företag som söker investering mycket mer begränsad. Investerarna kan därför ådra sig stora kostnader när de letar efter lämpliga investeringsmöjligheter. Dessutom är det ofta svårt att bedöma en verksamhets prospekt, särskilt när ledningsgruppen, produkten eller tekniken är oprövad. Innan egenkapitalinvesterarna kan företa informerade investeringsval måste de göra en noggrann genomgång. Kostnaderna för informationsinsamlingen varierar inte i proportion till investeringsstorleken och kan vid mindre investeringar verka avskräckande stora i relation till den potentiella avkastningen från investeringen. När egenkapitalinvesteraren slutligen har investerat i en verksamhet måste denne övervaka resultaten av investeringen. Det sker ofta genom att investeraren tar en plats i styrelsen och därmed kan bidra med tid och insatser för att stödja ledningen, särskilt när ledningsgruppen är relativt oerfaren. Det kan bidra till att förbättra företagets resultat, men kostnaderna varierar ännu en gång inte i proportion till investeringsstorleken.
116. Det ingår betydande fasta kostnader för att göra egenkapitalinvesteringar, t.ex. för att förhandla om villkoren för investeringen och utarbeta de juridiska avtal som krävs (transaktionskostnader). Dessa transaktionskostnader tenderar, liksom andra fasta kostnader, att hindra mindre investeringsbelopp.
117. Investeringsbesluten fattas på grundval av uppfattningen om risktagande och förväntad finansiell avkastning. Om investerarna har orealistiska förväntningar leder det till att man inte når en optimal fördelning av kapitalet.
118. Begränsningar på efterfrågesidan hindrar också tillförseln på egenkapitalfinansiering från investerare till små och medelstora företag. Undersökningar har belyst ett antal faktorer som avskräcker små företag från att söka egenkapital. En förlust av kontrollen och en begränsad ledarskapsfrihet är de faktorer som små och medelstora företag oftast nämner, men kostnaderna för att säkra egenkapitalfinansieringen och en bristande kännedom om externa finansieringskällor är också vanligt förekommande hinder. Många av de verksamheter som aktivt söker egenkapitalinvesteringar hindras också av en bristande investeringsvilja. Små och medelstora företag kan hindras av en begränsad kännedom om och förståelse av de olika formerna för riskfinansiering som finns tillgängliga och hur de skall få tillgång till dem och otillräckligt utvecklade eller dåligt presenterade affärsplaner. Otillräckliga förberedelser och planering i verksamheten avskräcker potentiella investerare, inte minst genom att de ökar kostnaderna för information och en noggrann genomgång.
119. En brist på egenkapital uppstår när lönsamma verksamheter inte kan dra till sig investeringar från antingen informella investerare eller riskkapitalinvesterare, vilka utgör små och medelstora företags främsta källor till egenkapitalfinansiering. Informella investerare (affärsänglar och andra informella investerare) har tillgång till begränsade finansiella medel och investerar därför i allmänhet ganska små egenkapitalbelopp. Formella riskkapitalinvesterare ådrar sig däremot mycket större kostnader för att utvärdera potentiella investeringar. Dessa kostnader är, på grund av de strukturella orsaker som anges ovan, ofta avskräckande höga för ett företag som bara söker ett mindre belopp egenkapitalfinansiering.
120. En brist på egenkapital påverkar därför verksamheter som söker ett belopp som överstiger de flesta informella investerarnas finansiella tillgångar, men som understiger den nivå där det är lönsamt för riskkapitalinvesterarna att investera.
121. Enligt de senaste uppgifterna från BVCA visade stora ledningsförvärvsfonder (management buy out) en bra avkastning under 2003 och på längre sikt, medan den genomsnittliga avkastningen från nystartade företag och teknikfonder fortsatte att minska under 2003.
122. Beträffande det samlade resultatet per investeringsfas, hade fonder som inriktade sig på investeringar i ett tidigt skede en genomsnittlig avkastning på -18,1 % 2003 jämfört med en genomsnittlig avkastning under en treårsperiod på -25,1 % och en genomsnittlig avkastning under en femårsperiod på -12,5 %.
123. Fonder som specialiserar sig på utvecklingsfasinvesteringar uppvisade en genomsnittlig avkastning på -3,4 % 2003 jämfört med en genomsnittlig avkastning under en treårsperiod på -8,2 % och en genomsnittlig avkastning under en femårsperiod på 2,7 %.
124. Samtidigt uppvisade fonder som specialiserat sig på ledningsförvärv (management buy outs) ett betydligt bättre resultat. För medelstora ledningsförvärv var den genomsnittliga avkastningen under 2003 12,2 % jämfört med en genomsnittlig avkastning under en treårsperiod på 2,9 % och en genomsnittlig avkastning under en femårsperiod på 6,7 %. Skillnaden blir än mer uppenbar när man tittar på stora ledningsförvärv med en genomsnittlig avkastning på 15,3 % under 2003, en genomsnittlig avkastning under en treårsperiod på 9,1 % och motsvarande avkastning på 13,6 % under en femårsperiod.
125. De uppgifter som presenteras ovan understryker den aktuella utvecklingen på den brittiska riskkapitalmarknaden. Riskkapitalinvesterare övergår till allt större investeringar för att få högre avkastning och ökar således bristen på egenkapital mellan småskaliga nystartade företag och expansionsinvesteringar och storskaliga investeringar i väletablerade företag.
126. Denna utveckling mot ännu större investeringar understryks ytterligare av nyligen framtagna statistikuppgifter om investeringsverksamheten i Förenade kungariket. Den genomsnittliga finansieringen för alla investeringsfaser ökade till 4,3 miljoner pund (6 miljoner euro) 2003 från 3,8 miljoner pund (5,3 miljoner euro) 2002. Det förklaras genom det faktum att investeringar i småskaliga expansionsfaser minskade med 57 % till 477 miljoner pund (670 miljoner euro) 2003 från 1,2 miljarder pund (1,7 miljarder euro) 2002. Det genomsnittliga belopp som ett företag i expansionsfasen tog emot minskade från 2 miljoner pund (2,9 miljoner euro) 2002 till 800000 pund (1,1 miljon euro) 2003.
127. Av den totala kapitaltillförseln under 2003 har en övervägande majoritet på 92 % (8,2 miljarder pund eller 11,5 miljarder euro) investerats i ledningsförvärv (management buy-outs och managent buy-ins), vilket är en ökning från 87 % under 2002. I rapporten förväntas bara 3 % (290 miljoner pund eller 406 miljoner euro) investeras i expansionsfasföretag jämfört med 6 % under 2002. För investeringar i tidiga skeden antogs i rapporten investeringarna ha uppgått till 4 % av den totala kapitaltillförseln under 2003 (368 miljoner pund eller 515 miljoner euro) jämfört med 3 % 2002.
128. Inom kategorin ledningsförvärv (management buy out och management buy in) förväntas 58 % investeras i de största ledningsförvärven (samlade investeringar på över 100 miljoner pund eller 140 miljoner euro) jämfört med 45 % under 2002. 20 % kommer att investeras i ledningsförvärv på mellan 50 miljoner pund (70 miljoner euro) och 100 miljoner pund (140 miljoner euro), en ökning från 17 % under 2002, och 13 % kommer att investeras i ledningsförvärv på mellan 10 miljoner pund (14 miljoner euro) och 50 miljoner pund (70 miljoner euro), jämfört med 24 % under 2002. Liksom under 2002 kommer bara 1 % att investeras i ledningsförvärv på upp till 10 miljoner pund (14 miljoner euro).
129. Nedgången i både de investeringar och resultat som presenteras ovan har lett till att riskkapitalinvesterare som investerade i nystartade företag har dragit sig ur marknaden. Det belyses ytterligare av det faktum att den genomsnittliga finansieringen (för alla investeringsfaser) stadigt ökar och nådde 4,3 miljoner pund (6 miljoner euro) under 2003. Investerare på den brittiska riskkapitalmarknaden investerar större belopp i ett försök att minska risktagandet, vilket bidrar till att förvärra bristen på egenkapital.
130. Kapitaltillförseln för investeringar i nystartade företag har minskat med 73 % från 2001 till 2003. Under 2001 anskaffades 1,4 miljarder pund (2 miljarder euro) för investeringar i nystartade företag jämfört med 369 miljoner pund (517 miljoner euro) under 2003. Bara 1 % av dessa 369 miljoner pund (517 miljoner euro) som anskaffades under 2003 var avsedda för investeringar på under 10 miljoner pund (14 miljoner euro).
131. I sitt beslut om att inleda det förfarande som anges i artikel 88.2 i EG-fördraget avseende den föreslagna stödåtgärden framhöll kommissionen att det med tanke på det högsta investeringsbelopp som föreslagits enligt stödordningen, vilket avsevärt överstiger det högsta investeringsbelopp som fastställs i meddelandet, var det nödvändigt att få in synpunkter från berörda parter för att besluta om stödåtgärden påverkar handelsvillkoren i en omfattning som strider mot det gemensamma intresset.
132. Samtliga synpunkter som togs emot från berörda tredje parter var positiva och parterna underströk stödåtgärdens betydelse och att de anser att de högsta investeringsbelopp som föreslagits är lämpliga.
133. Med hänsyn tagen till de uppgifter som lades fram i den ursprungliga anmälan, synpunkterna från berörda tredje parter tillika med de ytterligare uppgifter som Förenade kungariket lämnade efter kommissionens beslut om att inleda förfarandet i enlighet med artikel 88.2 i EG-fördraget, drar kommissionen slutsatsen att Förenade kungariket har lämnat tillräckliga bevis på förekomsten av en brist på egenkapital i storleksordningen på mellan 250000 pund (357000 euro) och 2 miljoner pund (2,9 miljoner euro) på den brittiska riskkapitalmarknaden.
Stödåtgärdens förenlighet – Överensstämmelse med de positiva inslagen i meddelandet
134. Riskkapitalfonderna kommer att begränsas till investeringar i små och medelstora företag i enlighet med kommissionens definition av dessa. Det anses vara ett positivt inslag.
135. Riskkapitalfonderna skall investera kapital i små och medelstora företag med hjälp av egenkapital eller egenkapitalliknande instrument. Investeringar som helt består av låneinstrument utan inslag av egenkapital kommer inte att godkännas. Kommissionen anser att detta är ett positivt inslag.
136. Det har etablerats en koppling mellan investeringsresultaten och lönerna för de kommersiella fondförvaltarna som har ansvar för investeringsbesluten. De offentliga myndigheterna kommer inte att involveras i riskkapitalfondernas investeringsval och beslutfattande bortsett från att dessa fastställer restriktioner för att säkerställa att investeringarna begränsas till små och medelstora företag. Investeringsbesluten fattas av riskkapitalfondernas kommersiella fondförvaltare som har intresse av att säkerställa att fonderna har en maximal avkastning. Det administrativa organet SBS kommer bara att godkänna riskkapitalfonder där förvaltarna har en klar målsättning att maximera avkastningen. De offentliga myndigheternas villkor för att investera i riskkapitalfonderna kommer att ge privata investerare starka incitament att försäkra sig om att deras fonder är vinstmotiverade och uppvisar goda resultat. Dessa incitament uppstår då privata investerare skall betala ränta på offentligt kapital och helt återbetala kapital till både offentliga och privata investerare, innan några vinster kan delas ut. Som ett resultat av detta kommer de privata investerarna att få påta sig åtminstone en proportionell andel av riskkapitalfondernas eventuella förluster. Riskkapitalfonderna eller deras förvaltare skall agera i enlighet med branschens riktlinjer (BVCA:s riktlinjer). Samtliga dessa inslag måste bedömas som positiva.
137. De brittiska myndigheterna kommer att se till att det görs reklam för stödordningen och att uppmaningar om att ansöka går ut i hela EES via Europeiska unionens officiella tidning och relevant fackpress. Det finns inga restriktioner vad gäller investerarnas eller förvaltarnas geografiska lokalisering. Kommissionen anser också detta vara ett positivt inslag.
138. Riskkapitalfonderna skall inte investera i känsliga sektorer där det finns restriktioner om statligt stöd eller i sektorer som inte omfattas av meddelandet. Lågrisksektorer inklusive fastigheter, mark, finansierings- och investeringsföretag eller leasingföretag av finansieringstyp kommer inte att bli berättigade till investeringar från denna stödordning. Det anses vara ett positivt inslag.
139. Alla investeringar som riskkapitalfonderna företar skall baseras på noggrant utformade affärsplaner. Det är ytterligare ett positivt inslag.
140. De brittiska myndigheterna har fastställt att de stödmottagande små och medelstora företagens berättigande att ta emot andra offentligt finansierade bidrag, lån eller andra former av investeringsstöd som inte omfattas av denna anmälan skall minskas med 30 % av den stödnivå som annars skulle ha kunnat godkännas. Kommissionen anser att detta är ett positivt inslag.
SLUTSATS
141. Kommissionen drar därför slutsatsen att det stöd som beviljas genom stödordningen Enterprise Capital Funds uppfyller villkoren i kommissionens meddelande om statligt stöd och riskkapital. Kommissionen anser därför att stödåtgärden är förenlig med den gemensamma marknaden enligt artikel 87.3 c) i EG-fördraget.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Det statliga stöd som Förenade kungariket planerar att genomföra är förenligt med den gemensamma marknaden i enlighet med artikel 87.3 c) i EG-fördraget. Genomförandet av detta stöd godkänns följaktligen.
Artikel 2
Förenade kungariket skall lämna en årlig rapport om genomförandet av stödet.
Artikel 3
Detta beslut riktar sig till Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland.
Utfärdat i Bryssel den 3 maj 2005. På kommissionens vägnar Neelie Kroes Ledamot av kommissionen