Address https://gelex.eu/eli/EU/decision/2023/2806@2023-12-15/sv

Contents

1. Preamble
2. 1. Artikel 1
   2. Artikel 2
   3. Artikel 3
   4. Artikel 4
3. ANNEX
4. STANDARDISERAD DATABLANKETT FÖR NATURA 2000
5. Huvudavsnitt i den standardiserade datablanketten 1.2.3.3.13.23.34.5.6.
6. DATAFÄLT I DEN STANDARDISERADE DATABLANKETTEN FÖR NATURA 2000 1.1.11.21.31.3.11.41.4.11.4.21.4.31.4.41.4.51.51.5.11.5.21.5.31.5.41.5.51.5.62.2.12.1.12.1.32.22.2.12.2.22.32.3.12.3.23.3.13.1.a3.1.13.1.23.1.33.1.43.1.53.1.63.1.73.1.b3.1.83.1.93.1.103.1.113.1.123.1.12.13.1.12.23.1.12.33.1.133.1.143.1.153.1.163.23.2a3.2.13.2.23.2.33.2.43.2.53.2.63.2.73.2.7.13.2.7.23.2.83.2.93.2.103.2b3.2.113.2.123.2.133.2.143.2.153.2.15.13.2.15.23.2.15.33.2.163.2.173.2.183.2.193.2.203.33.3.13.3.23.3.33.3.43.3.53.3.63.3.6.13.3.6.23.3.73.3.84.4.14.24.34.3.14.3.24.3.44.3.54.44.4.14.4.25.5.15.1.15.1.25.1.35.1.45.1.55.25.2.15.2.25.2.35.35.3.15.3.25.46.6.16.1.16.1.26.1.3
7. ☐
8. 1. ☐
9. 2. ☐
10. STANDARDISERAD DATABLANKETT FÖR NATURA 2000 – FÖRKLARANDE ANMÄRKNINGAR
11. Förteckning över förkortningar:
12. INLEDNING
13. 1
14. 1.1 Figur 1: Möjliga samband mellan områden
15. 1.1 ☐
16. 1.3
17. 1.4
18. 1.5
19. 2
20. 2.1
21. 2.1.2 ☐
22. 2.2
23. 2.3
24. 3
25. 3.1
26. 3.1.a
27. 3.1.6 ☐
28. 3.1.b
29. 3.1.9 ☐
30. 3.1.10 ☐
31. 3.1.12
32. 3.1.12.1 ☐
33. 3.1.12.3 ☐
34. 3.1.13 ☐
35. 3.1.15 ☐
36. 3.2
37. 3.2.a
38. 3.2.6 ☐
39. 3.2.7
40. 3.2.8 ☐
41. 3.2.9 ☐
42. 3.2.b
43. 3.2.13 ☐
44. 3.2.15
45. 3.2.15.1 ☐
46. 3.2.15.3 ☐
47. 3.2.16 ☐
48. 3.2.18 ☐
49. 3.2.19 ☐
50. 3.3
51. 3.3.6
52. 3.3.7 ☐
53. 3.3.8 ☐
54. 4
55. 4.3
56. 4.4
57. 5
58. 5.1
59. 5.2
60. 5.2.1 ☐
61. 5.3
62. 5.3.2 ☐
63. 6
64. 6.1
65. 1.1)2)3)4)5)6)7)8)9)10)11)12)13)14)15)16)17)18)19)20)21)22)23)24)25)26)27)28)29)
66. 2.1)2)3)4)5)6)7)8)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter, särskilt artikel 4.1 andra stycket, och

av följande skäl:

(1) Enligt artikel 3.1 i direktiv 92/43/EEG ska nätet Natura 2000 även omfatta de särskilda skyddsområden som medlemsstaterna har utsett i enlighet med rådets direktiv 79/409/EEG.

(2) För varje Natura 2000-område finns ett särskilt formulär som innehåller upplysningar om områdets areal och läge (i en digital geospatial representation), ekologisk information om livsmiljötyper och arter, en beskrivning av området och skötsel och förvaltning.

(3) Det särskilda formuläret kallas Standardiserad datablankett för Natura 2000 och fungerar som dokumentation av samtliga Natura 2000-områden.

(4) För att förbättra tillgången till och kvaliteten på uppgifter, fylla viktiga informationsluckor om exempelvis bevarandemål, åtgärder och skötselns och förvaltningens ändamålsenlighet samt se till att den standardiserade datablanketten för Natura 2000 överensstämmer bättre med rapporteringskraven enligt artikel 17 i direktiv 92/43/EEG och artikel 12 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/147/EG, måste det formulär som fastställs i kommissionens genomförandebeslut 2011/484/EU anpassas. Med tanke på de nödvändiga anpassningarnas antal och omfattning bör genomförandebeslut 2011/484/EU ersättas.

(5) För att möjliggöra en smidig teknisk övergång behöver medlemsstaterna tid för att förbereda sig för användningen av det nya formuläret. Därför bör medlemsstaterna under en viss tid fortsätta att använda den standardiserade datablankett för Natura 2000 som fastställdes genom genomförandebeslut 2011/484/EU.

(6) Innehållet i den standardiserade datablanketten för Natura 2000 bör uppdateras regelbundet. De standardiserade datablanketterna bör uppdateras minst vart sjätte år på grundval av bästa tillgängliga uppgifter för varje område i nätverket för att kommissionen, i enlighet med artikel 9 i direktiv 92/43/EEG, med jämna mellanrum ska kunna se över hur Natura 2000 bidrar till förverkligandet av målen i artiklarna 2 och 3 i det direktivet.

(7) Referensdokumentation som underlättar en konsekvent användning av den standardiserade datablanketten för Natura 2000 i hela unionen, inklusive kodförteckningar, teknisk vägledning och datafilformat för överföring av upplysningarna, finns tillgänglig för medlemsstaterna online i en referensportal för Natura 2000 som upprätthålls av Europeiska miljöbyrån.

(8) De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från den kommitté som inrättats enligt artikel 20 i direktiv 92/43/EEG.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Formuläret för de uppgifter som ska lämnas om Natura 2000-nätverket, kallat Standardiserad datablankett för Natura 2000, samt förklarande anmärkningar återfinns i bilagan.

Artikel 2

Kommissionens genomförandebeslut 2011/484/EU ska upphöra att gälla.

Artikel 3

Detta beslut ska tillämpas från och med den 1 februari 2025.

Artikel 4

Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 15 december 2023. På kommissionens vägnar Virginijus Sinkevičius Ledamot av kommissionen

ANNEX

(1) varje fågelart som avses i artikel 4.1 och 4.2 i direktiv 2009/147/EG i området (för särskilda skyddsområden) och (2) varje art i bilaga II till direktiv 92/43/EEG i området (för föreslagna områden av gemenskapsintresse, områden av gemenskapsintresse, särskilda bevarandeområden). Grp_i_den_standardiserade_datablanketten. 1233132. Identifiering av området Fylls i för varje område Områdets areal och läge Ekologisk information Livsmiljötyper Fylls i för varje livsmiljötyp i bilaga I i området (för föreslagna områden av gemenskapsintresse, områden av gemenskapsintresse och särskilda bevarandeområden) Arter Fylls i för Övriga arter Frivillig uppgift Beskrivning av området Fylls i för varje område Områdets skötsel och förvaltning Geospatial representation Grp_datablankett_för_natura. 2000. för särskilda skyddsområden, föreslagna områden av gemenskapsintresse, områden av gemenskapsintresse och särskilda bevarandeområden enligt direktiv 2009/147/EG om bevarande av vilda fåglar och rådets direktiv 92/43/EEG om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter Den standardiserade datablanketten har sex huvudavsnitt som visas nedan. Vart och ett av dessa avsnitt har flera fält som måste fyllas i enligt anvisningarna i de förklarande anmärkningarna. De förklarande anmärkningarna ger den vägledning som krävs för att fylla i fälten och hänvisar till kodförteckningar och annat nödvändigt material, såsom teknisk vägledning och dataöverföringsformat för rumsliga data och tabelldata, som finns online i referensportalen för Natura 2000. (1) A: område enligt fågeldirektivet (särskilt skyddsområde) (2) B: område enligt habitatdirektivet (föreslagna områden av gemenskapsintresse, områden av gemenskapsintresse eller särskilda bevarandeområden) (3) C: område enligt både fågeldirektivet och habitatdirektiven (med samma avgränsning) (212) Skäl för arealens (eventuella) avvikelser från rumsliga data (5) klippa eller brant (6) grotta (7) omvandling till ETRS89 (8) annat – den rumsliga representationen motsvarar inte den areal som anges i fält 2.1.1 av andra skäl. Förklara i fält 2.1.3 (9) Livsmiljön förekommer inte längre i området. (10) Livsmiljötypen förekommer inte och förekom inte heller då området utsågs, men en återetablering planeras (11) fullständig undersökning eller en statistiskt tillförlitlig uppskattning (12) huvudsakligen extrapolering utifrån en begränsad mängd data (13) huvudsakligen expertutlåtanden med mycket begränsade data (14) A: mycket god representativitet (15) B: god representativitet (16) C: viss representativitet (17) A1: 100 % ≥ p > 75 % (18) A2: 75 % ≥ p > 50 % (19) A3: 50 % ≥ p > 25 % (20) A4: 25 % ≥ p > 15 % (21) B: 15 % ≥ p > 2 % (22) C: 2 % ≥ p > 0 % (23) A: mycket god grad av bevarande (nästan hela livsmiljöområdet i gott tillstånd) (24) B: god grad av bevarande (större delen av livsmiljöområdet i gott tillstånd) (25) C: minskad grad av bevarande (större delen av livsmiljöområdet inte i gott tillstånd) (26) X: okänd grad av bevarande (större delen av eller hela livsmiljöområdet i okänt tillstånd) (27) gott tillstånd: … (ha) (28) inte gott tillstånd: … (ha) (29) okänt tillstånd: … (ha) (30) fullständig undersökning eller statistiskt tillförlitlig uppskattning i hektar (t.ex. från kartläggning i skötsel- och förvaltningsplaner) (31) huvudsakligen extrapolering utifrån en begränsad mängd data (expertbedömning) (32) huvudsakligen expertutlåtanden med mycket begränsade data (baserade på partiella kartläggningsdata) (33) otillräckliga eller inga tillgängliga data (34) förhindra försämring (35) bibehålla livsmiljötypens ytareal och goda tillstånd (36) utvidga livsmiljötypens areal (37) förbättra livsmiljötypens tillstånd (38) återställa livsmiljötypen (39) annat (40) A: mycket högt värde (41) B: högt värde (42) C: visst värde (43) Arten förekommer inte längre i området. (44) Arten förekommer inte och förekom inte heller då området utsågs, men en återetablering planeras (45) permanent (46) reproducerande (47) koncentration (48) övervintring (49) vanlig (50) sällsynt (51) mycket sällsynt (52) förekommer (53) fullständig undersökning eller en statistiskt tillförlitlig uppskattning (54) huvudsakligen expertutlåtanden med mycket begränsade data (55) huvudsakligen extrapolering utifrån en begränsad mängd data (56) otillräckliga eller inga tillgängliga data (57) A1: 100 % ≥ p > 75 % (58) A2: 75 % ≥ p > 50 % (59) A3: 50 % ≥ p > 25 % (60) A4: 25 % ≥ p > 15 % (61) B: 15 % ≥ p > 2 % (62) C: 2 % ≥ p > 0 % (63) A: mycket god grad av bevarande (nästan hela den livsmiljö där arten förekommer är av tillräcklig kvalitet) (64) B: god grad av bevarande (största delen av den livsmiljö där arten förekommer är av tillräcklig kvalitet) (65) C: minskad grad av bevarande (största delen av den livsmiljö där arten förekommer är av otillräcklig kvalitet), (66) X: okänd grad av bevarande (största delen av den livsmiljö där arten förekommer är av okänd kvalitet). (67) tillräcklig kvalitet: … % (68) otillräcklig kvalitet: … % (69) okänd livsmiljökvalitet: … % (70) förhindra försämring (71) bibehålla artens livsmiljös utbredning och goda kvalitet samt populationsstorlek (72) utvidga artens livsmiljöareal (73) återställa artens livsmiljö (74) förbättra kvaliteten hos artens livsmiljö (inbegripet beaktande av störnings- och dödlighetsfaktorer) (75) öka populationsstorleken (76) minska belastningar som påverkar populationen (t.ex. minska dödligheten eller störningarna) (77) återställa populationen i området (78) annat (79) A: populationen (nästan) isolerad (80) B: populationen inte isolerad men i utkanterna av utbredningsområdet (81) C: populationen inte isolerad inom ett vidsträckt utbredningsområde (82) A: mycket högt värde (83) B: högt värde (84) C: visst värde (85) vanlig (86) sällsynt (87) mycket sällsynt (88) förekommer (89) arter i bilaga II till habitatdirektivet i ett särskilt skyddsområde (90) arter i bilaga IV till habitatdirektivet (91) arter i bilaga V till habitatdirektivet (92) fågelarter i bilaga I till fågeldirektivet i ett föreslaget område av gemenskapsintresse, ett område av gemenskapsintresse eller ett särskilt bevarandeområde (93) flyttfågelarter i ett föreslaget område av gemenskapsintresse, ett område av gemenskapsintresse eller ett särskilt bevarandeområde (94) förbjudna arter i bilaga I till förordningen om tekniska åtgärder inom ramen för den gemensamma fiskeripolitiken (förordning (EU) 2019/1241) som inte redan skyddas av bilagorna till habitatdirektivet (95) arter som förtecknas i nationella rödlistor (96) arter som förtecknas i EU:s rödlistor (97) arter som förtecknas i globala rödlistor (98) endemiska arter (99) arter som förtecknas i/skyddas enligt internationella konventioner såsom Bernkonventionen och konventionen om skydd av flyttande vilda djur eller konventionen om biologisk mångfald (100) typiska arter i livsmiljötyper i bilaga I (101) vilda kulturväxtsläktingar/skogsgenetiska resurser (102) invasiva främmande arter av unionsbetydelse som avses i förordning (EU) nr 1143/2014 om invasiva främmande arter (103) andra skäl (104) stor betydelse (105) medelstor betydelse (106) liten betydelse (433) Läge i eller utanför området (108) i Natura 2000-område (109) utanför Natura 2000-område (110) både i och utanför Natura 2000-område (111) ja (om ja, fyll i 5.2.2) (112) nej, området omfattas endast delvis (fyll i 5.2.2) (113) nej, men en plan är under utarbetande (114) nej, eftersom det inte behövs någon skötsel- och förvaltningsplan (fyll i 5.2.3) (115) nej, av annat skäl (fyll i 5.2.3) (116) planens namn och (117) länk till planen (URI) och (118) giltighet: startdatum (år och månad) och varaktighet: antal månader / eller ej fastställd (119) nödvändiga bevarandeåtgärder ingår i den eller de skötsel- och förvaltningsplaner som länkas i avsnitt 5.2.2 (ja/nej) (1) titel och länk (URI) och/eller (2) ytterligare förklaringar om detaljerade bevarandeåtgärder (fritext och språktagg) (120) nödvändiga bevarandeåtgärder beskrivs i följande dokument: (1) helt och hållet (2) delvis (3) ej införda Endast för åtgärder som helt eller delvis är införda: Pt_1_. 2. Är de nödvändiga åtgärderna införda? (1) alla är genomförda och/eller alla är pågående (2) delvis genomförda och/eller delvis pågående (3) engångsåtgärder är inte genomförda och/eller inga återkommande åtgärder är pågående Pt_2_. 2. Är de införda åtgärderna genomförda? (123) Bedöms bevarandeåtgärdernas ändamålsenlighet med jämna mellanrum? [ja/nej] (124) Uppfyller bevarandeåtgärderna de fastställda bevarandemålen? [ja/nej/inte ännu/okänt eftersom inte bedömt] Grp_i_den_standardiserade_datablanketten_för_natura_2000. 111. Identifiering av området Områdestyp Fördefinierade alternativ: Områdeskod Stabil unik kod Områdets namn Områdets namn med det latinska alfabetet Områdets namn med icke-latinskt alfabet (frivillig uppgift) Områdets namn med icke-latinskt alfabet Uppgiftslämnare Organisationens namn Fritext och språktagg Kontaktpunkt i organisationen (frivillig uppgift) Del av organisationen som ansvarar för sammanställningen av uppgifter i den standardiserade datablanketten Postadress Fritext och språktagg E-postadress till funktionsbrevlåda E-postadress till funktionsbrevlåda, inte personlig Webbplats med kontaktuppgifter Webbplats med organisationens officiella kontaktuppgifter Tidpunkt då området klassificerades/föreslogs/utsågs Tidpunkt då området först klassificerades som särskilt skyddsområde Datum Handling genom vilken området klassificerades som särskilt skyddsområde URI (URL eller DOI) till den nationella klassificeringshandlingen eller hänvisning i fritext och språktagg Tidpunkt då området först föreslogs som område av gemenskapsintresse Datum Tidpunkt då området utsågs som särskilt bevarandeområde Datum Handling genom vilken området klassificerades som särskilt bevarandeområde URI (URL eller DOI) till den nationella handling genom vilken området utsågs eller hänvisning i fritext och språktagg Förklaringar (frivillig uppgift) Fritext och språktagg. Förklaringar kan ges t.ex. om den tidpunkt då ett område som består av ursprungligen separata särskilda skyddsområden och/eller områden av gemenskapsintresse klassificerades eller utsågs. Områdets areal och läge Områdets areal Areal Områdets areal i hektar Fördefinierade alternativ: Skäl för arealens avvikelser – förklaringar Fritext och språktagg. Måste fyllas i om annat angavs i fält 2.1.2. Administrativ region (frivillig uppgift) Den administrativa regionens kod Kod i Nuts-kodförteckningen (se referensportalen för Natura 2000) Den administrativa regionens namn Namn i Nuts-kodförteckningen (se referensportalen för Natura 2000) Biogeografiska och marina regioner Regionens kod Kodförteckning för biogeografiska och marina regioner (se referensportalen för Natura 2000) Procentandel För områden som är belägna i två eller flera regioner anges den procentuella utbredningen i var och en av dessa regioner Ekologisk information Livsmiljötyper i bilaga I till rådets direktiv 92/43/EEG i området Väsentlig information (livsmiljötyp) Kod för livsmiljötyp Fylls i enlighet med kodförteckningen över livsmiljötyper i bilaga I (se referensportalen för Natura 2000) Prioriterad form Ange om livsmiljötypen är en prioriterad form av livsmiljötyperna 6210, 7130 eller 9430 Förekommer ej Fördefinierade alternativ: Endast följande fält behöver fyllas i: 3.1.1 (Kod för livsmiljötyp), 3.1.2 (Prioriterad form), 3.1.6 (Metod), 3.1.7 (Senaste datainsamlingsperiod), 3.1.13 (Bevarandemål) och 3.1.16 (Datum för uppdatering). I fält 3.1.4 (Utbredning) måste 0 (noll) fyllas i. Övriga fält i avsnitt 3.1 bör lämnas tomma. Utbredning Livsmiljötypens utbredning i hektar Grottor Antal grottor (livsmiljötyper med kod 8310 eller 8330) Metod som använts för att fastställa utbredning Fördefinierade alternativ: Senaste datainsamlingsperiod Periodens start- och slutdatum (månad och år) om dessa är kända, i annat fall anges undersökning utförd före 2022. Bedömning av området (livsmiljötyp) Betydelse Ange om livsmiljötypen förekommer i obetydlig utsträckning. Om livsmiljötypen förekommer i betydande utsträckning fylls samtliga fält i avsnitt 3.1.b i. Om livsmiljötypen däremot förekommer i obetydlig utsträckning behöver endast fälten 3.1.8 (Betydelse) och 3.1.16 (Datum för uppdatering) i fält 3.1.b fyllas i. Representativitet Fördefinierade alternativ: Relativ areal Fördefinierade alternativ: Förklaringar om relativ areal (frivillig uppgift) Fritext och språktagg Grad av bevarande Grad av bevarande – kategoriserad Fördefinierade alternativ: Grad av bevarande – areal För varje kategori anges arealen i hektar: Grad av bevarande – metod Bevarandemål Fördefinierade alternativ: Bevarandemål – förklaringar Fritext och språktagg Global bedömning Fördefinierade alternativ: Datum för uppdatering År och månad Arter som avses i artikel 4 i direktiv 2009/147/EG och arter i bilaga II till direktiv 92/43/EEG i området Väsentlig information (art) Artgrupp Kodförteckning (se referensportalen för Natura 2000) Artkod Kodförteckning (se referensportalen för Natura 2000) Vetenskapligt namn Det artnamn i den relevanta kodförteckningen i referensportalen som motsvarar den kod som används i 3.2.2 Uppgifter om känsliga arter Ange om det rör sig om uppgifter om känsliga arter. Förekommer ej Fördefinierade alternativ: Följande fält måste fyllas i: 3.2.1 till 3.2.5, 3.2.9 (Metod), 3.2.10 (Senaste datainsamlingsperiod) och 3.2.16 (Bevarandemål). I fält 3.2.7.1 måste både minsta och största populationsstorlek vara 0 (noll). Övriga fält i avsnitt 3.2 bör lämnas tomma. Populationstyp Fördefinierade alternativ: Populationens storlek och enhet Populationsstorlek Ange minsta och största populationsstorlek Populationsenhet Kodförteckning (se referensportalen för Natura 2000) Mängdkategori Fördefinierade alternativ: Metod som använts för att fastställa populationsstorlek Fördefinierade alternativ: Senaste datainsamlingsperiod Periodens start- och slutdatum (år och månad), om informationen är okänd anges undersökning utförd före 2022. Bedömning av området (art) Betydelse Ange om förekomsten av arten är obetydlig. Om arten förekommer i betydande utsträckning fylls samtliga fält i avsnitt 3.2.b i. Om arten däremot förekommer i obetydlig utsträckning behöver endast fälten 3.2.11 (Betydelse) och 3.2.20 (Datum för uppdatering) i avsnitt 3.2.b fyllas i. Arter som uppfyller ornitologiska kriterier för klassificering som särskilda skyddsområden Ange om fågelarten uppfyllde de ornitologiska kriterier som används för att motivera en klassificering som särskilt skyddsområde. Population Fördefinierade alternativ: Population – förklaringar (frivillig uppgift) Fritext och språktagg Grad av bevarande Grad av bevarande – kategoriserad Fördefinierade alternativ: Grad av bevarande – areal där arten förekommer (frivillig uppgift) Ange andel av den livsmiljö där arten förekommer i procent för varje kategori: Grad av bevarande – areal där arten förekommer, i procentklasser Uppskattad andel av den livsmiljöareal där arten förekommer som är av tillräcklig kvalitet: ☐0–25 % ☐26–50 % ☐51–75 % ☐76–100 % Uppskattad andel av den livsmiljöareal där arten förekommer som är av otillräcklig kvalitet: ☐0–25 % ☐26–50 % ☐51–75 % ☐76–100 % Uppskattad andel av den livsmiljöareal där arten förekommer som är av okänd kvalitet: ☐0–25 % ☐26–50 % ☐51–75 % ☐76–100 % Bevarandemål Fördefinierade alternativ: Bevarandemål – förklaringar Fritext och språktagg Isolering Fördefinierade alternativ: Global bedömning Fördefinierade alternativ: Datum för uppdatering År och månad Övriga viktiga djur- och växtarter (frivillig uppgift) Artgrupp Om arten tillhör en av artgrupperna i den kodförteckning som finns i referensportalen för Natura 2000 används respektive kod i den förteckningen, i annat fall lämnas fältet tomt. Artkod Om arten finns med i de kodförteckningar i referensportalen för Natura 2000 som används för fält 3.2.2 används den koden, i annat fall lämnas fältet tomt. Vetenskapligt namn I förekommande fall anges det vetenskapliga namn som används i de kodförteckningar i referensportalen för Natura 2000 som används för fält 3.2.2. Uppgifter om känsliga arter Ange om det rör sig om uppgifter om känsliga arter. Förekommer ej Ange om arten inte längre förekommer i området. Populationens storlek och enhet Populationsstorlek Minsta och största populationsstorlek Populationsenhet Kodförteckning (se referensportalen för Natura 2000) Mängdkategori Fördefinierade alternativ: Motivering Fördefinierade alternativ: Beskrivning av området Områdets kännetecken Fritext och språktagg Områdets kvalitet och betydelse Fritext och språktagg Belastningar som påverkar området Belastningskod Kodförteckning (se referensportalen för Natura 2000) Klassificering Fördefinierade alternativ: Fördefinierade alternativ: Närmare beskrivning av belastningen Fritext och språktagg Datum för uppdatering År och månad Dokumentation Fritext och språktagg Länk(ar) URI (URL eller DOI) Datum för uppdatering År och månad Områdets skötsel och förvaltning Organ som ansvarar för områdets skötsel och förvaltning Organisationens namn Fritext och språktagg Kontaktpunkt i organisationen (frivillig uppgift) Del av organisationen som ansvarar för områdets skötsel och förvaltning Postadress Fritext och språktagg E-postadress till funktionsbrevlåda E-postadress till funktionsbrevlåda, inte personlig Webbplats med kontaktuppgifter Webbplats med organisationens officiella kontaktuppgifter Skötsel- och förvaltningsplaner Befintlig(a) skötsel- och förvaltningsplan(er) Fördefinierade alternativ: Hänvisning till och skötsel- och förvaltningsplaner samt deras giltighet Ytterligare förklaringar Fritext och språktagg. Fylls i om det inte finns någon skötsel- och förvaltningsplan och ingen heller håller på att utarbetas. Bevarandeåtgärder Närmare upplysningar om åtgärder Fördefinierade alternativ: Bevarandeåtgärdernas status Två frågor med fördefinierade svarsalternativ: Ändamålsenlig skötsel och förvaltning Två frågor med fördefinierade svarsalternativ: Geospatial representation av området Inspire-identifierare Inspire-id för det rumsliga objektet (se referensportalen för Natura 2000) Namnrymd Namnrymd enligt definitionen i det nationella genomförandet av Inspire. Lokal identifierare Den lokala identifieraren måste vara unik i namnrymden. Versionsidentifierare (frivillig uppgift) Identifierar den särskilda versionen av det rumsliga objektet. Grp_över. förkortningar. EG Europeiska gemenskaperna EEG Europeiska ekonomiska gemenskapen EEA Europeiska miljöbyrån Inspire Infrastruktur för rumslig information i Europa pSCI föreslaget område av gemenskapsintresse SCI område av gemenskapsintresse SAC särskilt bevarandeområde SDF standardiserad datablankett SPA särskilt skyddsområde (1) Att tillhandahålla nödvändig information för att kommissionen tillsammans med medlemsstaterna och med stöd av Europeiska miljöbyrån ska kunna samordna åtgärder för att skapa och upprätthålla ett sammanhängande Natura 2000-nätverk samt bedöma om detta nätverk är ändamålsenligt för att bevara livsmiljötyperna i bilaga I och livsmiljöerna för arterna i bilaga II till direktiv 92/43/EEG samt livsmiljöerna för fågelarterna i bilaga I och de flyttfågelarter som anges i artikel 4.2 i direktiv 2009/147/EG. (2) Att uppdatera unionens förteckning över de områden av gemenskapsintresse som omfattas av habitatdirektivet. (3) Att tillhandahålla information för att hjälpa kommissionen att säkerställa att Natura 2000-nätverket till fullo beaktas i andra initiativ inom EU:s miljö och klimatpolitik samt inom andra politikområden och sektorer, särskilt regional-, jordbruks-, energi-, transport- och turismpolitiken. (4) Att bistå kommissionen och den berörda kommittén i valet av åtgärder som ska finansieras av Life. (5) Att tillhandahålla ett enhetligt och användbart formulär för utbyte och anmälan av information om Natura 2000-områden, i enlighet med bestämmelserna i Inspire-förordningen och annan unionslagstiftning samt avtal om tillgång till information (t.ex. Århuskonventionen). (6) Att de ska kunna användas i forskning, planering och för andra ändamål till stöd för bevarandepolitiken. (7) Att de ska utgöra en tillförlitlig referens- och informationskälla för bedömningen av särskilda problem vid eventuella överträdelser av unionslagstiftningen. (8) Att ge allmänheten tillgång till tillförlitlig och uppdaterad information om Natura 2000. Grp_standardiserade_datablanketten_för_natura_2000_syfte_och. användning. De huvudsakliga målsättningarna med den standardiserade datablanketten samt den databas och de geospatiala produkter (t.ex. visningsverktyget för Natura 2000) som möjliggörs är följande: Den standardiserade datablanketten, genom vilken Natura 2000-nätverket dokumenteras på unionsnivå, är en viktig informationskälla för alla dessa syften. Dokumentationen bör därför hållas uppdaterad för att de olika syftena ska kunna uppfyllas på ett bra sätt. Medlemsstaterna rekommenderas därför att minst vart sjätte år göra uppdateringar utifrån bästa tillgängliga information. Till exempel kan resultaten från övervakning enligt artikel 11, planering av skötsel och förvaltning, bedömningar av påverkan etc. ge ny information som bör föras in genom uppdatering av den standardiserade datablanketten. Även om en noggrann övervakning av varje enskilt område inte uttryckligen krävs enligt habitat- och fågeldirektiven, är det viktigt att livsmiljöernas och arternas tillstånd i områdena är känt, för att säkerställa att de materiella skyldigheterna (t.ex. att livsmiljöerna inte försämras) i direktiven uppfylls och för att övervaka framstegen mot bevarandemålen för områdena. Medlemsstaterna är bäst lämpade att utforma effektiva och ändamålsenliga övervakningssystem för dessa syften och samtidigt till fullo beakta andra informationskällor (t.ex. medborgarforskning, fjärranalys). Grp_reviderade_standardiserade. datablanketten. Den första standardiserade datablanketten antogs 1997 (beslut 97/266/EG) med som främsta syfte att bygga upp Natura 2000 och kunna bedöma om de nationella nätverken var tillräckliga. År 2011 reviderades och moderniserades den standardiserade datablanketten för första gången mot bakgrund av den förbättrade tillgången till digitala rumsliga data och framstegen inom datahanteringsteknik och utformningen av avsnittet om ekologisk information förbättrades. År 2020 enades medlemsstaterna och kommissionen om att det fanns ett behov av att ytterligare förbättra och förenhetliga uppgiftsflödet inom ramen för de båda direktiven och därför inleddes en andra revidering av den standardiserade datablanketten. Det tekniska arbetet med översynen av den standardiserade datablanketten gjordes i syfte att förbättra tillgången till och kvaliteten på uppgifter, fylla viktiga luckor (t.ex. information om bevarandemål, åtgärder samt skötselns och förvaltningens ändamålsenlighet) och göra den standardiserade datablanketten mer samstämmig med rapporteringen enligt artikel 17 i habitatdirektivet och artikel 12 i fågeldirektivet. Till exempel har graden av bevarande för både arter och livsmiljöer nu kopplats till begreppen livsmiljöns tillstånd och kvaliteten på den livsmiljö där arten förekommer, som används för rapporteringen enligt artiklarna 12 och 17. Dessa förbättringar syftar till att bedöma Natura 2000-nätverkets roll i och bidrag till att uppnå en gynnsam bevarandestatus för livsmiljöer och arter. Grp_för_natura. 2000. Referensdokumentation som underlättar en enhetlig användning av den standardiserade datablanketten i hela EU, bland annat när det gäller elektronisk dataöverföring och datahantering, finns tillgänglig för medlemsstaterna online i den så kallade referensportalen för Natura 2000 som upprätthålls av Europeiska miljöbyrån. Denna dokumentation omfattar förteckningar över koder och andra nödvändiga referensdokument och material, t.ex. datamodeller, dataöverföringsformat för rumsliga data och tabelldata samt tekniska riktlinjer som beskriver de tekniska och administrativa förfaranden som ska följas när uppgifter lämnas till kommissionen. Vissa delar som ingår i referensportalen kan bli föremål för ändringar över tid på grund av teknisk, vetenskaplig (t.ex. taxonomisk) och annan utveckling. För den dokumentation som GD Miljö och/eller EEA förvaltar (se bilagan) bör alla ändringar först godkännas av habitatkommittén. En länk till referensportalen finns på kommissionens webbplats under GD Miljö. Portalens huvudinnehåll anges i tillägget till det här dokumentet. Grp_standardiserade_datablanketten_för_natura_2000_och_dess. databas. Den standardiserade datablanketten måste fyllas i för varje föreslaget, utsett eller klassificerat Natura 2000-område och det måste även finnas en digital geospatial representation av dess avgränsning. Alla områden i en medlemsstat utgör tillsammans den nationella databasen över de standardiserade datablanketterna. Samtliga fält i de standardiserade datablanketterna är obligatoriska om inte annat uttryckligen anges. För att vara fullständig måste den nationella databasen över de standardiserade datablanketterna innehålla en geospatial beskrivning av varje Natura 2000-område och för detta finns teknisk vägledning tillgänglig i Natura 2000-referensportalen. En medlemsstat kan föreslå en uppdatering av informationen i sin Natura 2000-databas genom att ladda upp en uppdaterad databas i EEA:s Reportnet-system (se anvisningarna i referensportalen för Natura 2000). En sådan uppdaterad databas måste åtföljas av en not som förklarar (och under vissa omständigheter motiverar) de ändringar som gjorts. När databasen har laddats upp kommer en rad kvalitetskontroller att utföras för att testa databasens överensstämmelse: om ett test misslyckas kommer databasen att avvisas. En beskrivning av de regler som tillämpas vid kvalitetskontrollerna finns i referensportalen för Natura 2000, som en del av den tekniska beskrivningen av fälten i den standardiserade datablanketten. Innan EU:s Natura 2000-databas sammanställs kommer kommissionens avdelningar att kontrollera att de föreslagna ändringarna överensstämmer med fågel- och habitatdirektiven. Ange språktaggen i fritextfälten. Språktaggen är en standardiserad kod som används för att identifiera mänskliga språk på internet. Tekniska upplysningar, såsom förteckningen över de språkkoder som ska användas, finns i referensportalen för Natura 2000. Grp. inledning. Natura 2000 är ett ekologiskt nätverk för bevarande av vilda djur- och växtarter samt livsmiljöer av gemenskapsintresse i EU. Det består av de områden som utsetts enligt fågeldirektivet, vilket först antogs 1979 (direktiv 2009/147/EG), och habitatdirektivet, som antogs 1992 (direktiv 92/43/EEG). Kvaliteten på informationen om livsmiljöer och arter av gemenskapsintresse är av central betydelse för att Natura 2000 ska bli framgångsrikt. Uppgifterna och informationen måste därför lämnas på ett strukturerat och jämförbart sätt. Den rättsliga grunden för tillhandahållandet av uppgifter om Natura 2000 sammanfattas i artikel 4.1 i habitatdirektivet, där det anges att [u]pplysningarna skall omfatta en karta över området, dess namn, läge och avgränsning samt de uppgifter som framkommit genom tillämpning av de kriterier som anges i bilaga 3 (etapp 1), och de skall lämnas på ett formulär som utarbetats av kommissionen i enlighet med det förfarande som fastställs i artikel 21. Enligt artikel 4.3 i fågeldirektivet måste medlemsstaterna också sända all relevant information till kommissionen, så att den kan ta lämpliga initiativ för att uppnå den samordning som är nödvändig för att säkerställa att de områden som avses i punkterna 1 och 2 [i artikel 4] bildar en sammanhängande helhet som uppfyller behovet av skydd för dessa arter inom det geografiska havs- och landområde som omfattas av detta direktiv. Detta dokument innehåller information om de olika datafälten i den standardiserade datablanketten för Natura 2000 och förklaringar av hur de bör fyllas i samt om den geografiska information som ska lämnas. (1) A: ett område enligt fågeldirektivet (särskilt skyddsområde), eller (2) B: ett område enligt habitatdirektivet (antingen ett föreslaget område av gemenskapsintresse, ett område av gemenskapsintresse eller ett särskilt bevarandeområde), eller (3) C: ett område enligt både fågeldirektivet och habitatdirektivet (dvs. de har identiska avgränsningar) Grp. 11. Områdestyp Områdestypen anger huruvida området är ett särskilt skyddsområde klassificerat enligt fågeldirektivet eller ett (föreslaget) område av gemenskapsintresse/särskilt bevarandeområde enligt habitatdirektivet eller båda. Ett av följande alternativ måste väljas: Om ett område av gemenskapsintresse och ett särskilt skyddsområde överlappar varandra men inte är identiska behandlas områdena som separata objekt. A Särskilt skyddsområde – en enda blankett fylls i. B Föreslaget område av gemenskapsintresse, område av gemenskapsintresse eller särskilt bevarandeområde – en enda blankett fylls i. C Ett särskilt skyddsområde och ett föreslaget område av gemenskapsintresse/område av gemenskapsintresse/särskilt bevarandeområde är identiska och har samma areal – en enda blankett fylls i för båda. A B Om ett särskilt skyddsområde och ett föreslaget område av gemenskapsintresse/område av gemenskapsintresse/särskilt bevarandeområde överlappar varandra men inte är identiska behandlas områdena som separata områden. En blankett fylls i för respektive område. (1) De två första tecknen utgörs av landskoden. I enlighet med unionens regler används landskoder bestående av två bokstäver enligt ISO 3166 (se förteckningen över koder i referensportalen för Natura 2000). (2) De återstående sju tecknen, som bildar en unik alfanumerisk kod för varje område inom medlemsstaten, anges enligt ett logiskt och sammanhängande system som fastställs av den ansvariga nationella myndigheten. (3) Områdeskoden identifierar ett Natura 2000-område och får inte ändras, såvida området inte är resultatet av en sammanslagning eller uppdelning av områden. (4) Om två eller flera områden slås samman rekommenderas att områdeskoden för det största området behålls för det sammanslagna området. Om ett område delas upp i delområden rekommenderas att det största delområdet behåller den ursprungliga koden för det område som delades upp. (5) Om ett område av gemenskapsintresse kommer att slås samman med ett särskilt skyddsområde (vilket resulterar i ett C-område), bör dock områdeskoden för området av gemenskapsintresse behållas för det sammanslagna området, eftersom det är den områdeskoden som används i unionsförteckningen. (6) Att ett område av gemenskapsintresse utses till ett särskilt bevarandeområde är inte ett giltigt skäl att ändra områdeskoden, såvida det inte blir nödvändigt på grund av rättsregler (om att utse områden) på nationell nivå. (7) Om en områdeskod av någon anledning måste utgå, kan den inte återanvändas senare. Grp. 12. Områdeskod Varje område måste ha en stabil unik kod som består av en sträng med nio tecken som är sammansatt på följande sätt: Följande regler är tillämpliga: Grp. 131. Områdets namn med icke-latinska bokstäver (frivillig uppgift) Utöver det områdesnamn som anges i fält 1.3 kan namnet anges med användning av ett icke-latinskt alfabet, t.ex. det grekiska eller kyrilliska alfabetet. Exempel: Områdets namn på grekiska i fält 1.3.1: Ικαρία – Φούρνοι και παράκτια ζώνη Grp. 13. Områdets namn För länder som använder det latinska alfabetet anges platsnamn på det lokala språket. Det latinska alfabetet måste användas (UTF 8/16) och texten får inte bestå av enbart versaler (t.ex. Gave de Pau inte GAVE DE PAU). För medlemsstater som använder ett icke-latinskt alfabet (grekiskt eller kyrilliskt) måste platsnamnet ändå anges med latinska bokstäver i fält 1.3. Exempel: Områdets namn med latinska bokstäver anges i fält 1.3: Ikaria - Fournoi Kai Paraktia Zoni. (1) organisationens namn (1.4.1) och postadress (1.4.3), eller (2) organisationens namn (1.4.1) och e-postadress till funktionsbrevlåda (1.4.4), eller (3) organisationens namn (1.4.1) och webbplats med kontaktuppgifter (1.4.5) Grp. 141. Organisationens namn Det officiella namnet på den organisation som sammanställde informationen i den standardiserade datablanketten. Grp. 142. Kontaktpunkt i organisationen (frivillig uppgift) Med kontaktpunkt avses en närmare beskrivning av den del av organisationen som ansvarar för sammanställningen av uppgifterna i respektive standardiserade datablankett, t.ex. en avdelning för naturvård eller en särskild funktion, t.ex. samordningsenheten för Natura 2000. Grp. 143. Postadress Organisationens postadress bör anges i ett fritextfält enligt medlemsstatens standard för postadresser. Grp. 144. E-postadress till funktionsbrevlåda I enlighet med den allmänna dataskyddsförordningen bör endast e-postadresser till funktionsbrevlådor användas. Grp. 145. Webbplats med kontaktuppgifter Webbplatsen bör ange organisationens officiella kontaktuppgifter. För att undvika problem med ändrade länkar bör endast länken till organisationens startsida lämnas, från vilken det är möjligt att navigera till kontaktuppgifterna. Grp. 14. Uppgiftslämnare Med uppgiftslämnare avses de officiella kontaktuppgifterna till den organisation som sammanställde informationen i den standardiserade datablanketten (t.ex. den behöriga administrativa myndigheten). Uppgiftslämnaren bör kontaktas vid tekniska frågor eller om fel upptäcks. I enlighet med den allmänna dataskyddsförordningen bör inga personuppgifter lämnas. Minst en av följande fältkombinationer måste anges: Grp. 151. Tidpunkt då området först klassificerades som särskilt skyddsområde Ange den tidpunkt då området först klassificerades som särskilt skyddsområde. Grp. 152. Handling genom vilken området klassificerades som särskilt skyddsområde Ange en hänvisning till den nationella handling genom vilken området klassificerades som särskilt skyddsområde. Det är att föredra att hänvisningen ges i form av en stabil digital identifierare (URI = URL eller DOI). Om någon sådan inte är tillgänglig kan hänvisningen också anges som fritext. Grp. 153. Tidpunkt då området först föreslogs som område av gemenskapsintresse Ange den tidpunkt då området först föreslogs som område av gemenskapsintresse. Detta är den tidpunkt då det första förslaget om att utse området till ett område av gemenskapsintresse officiellt meddelades Europeiska kommissionen. Grp. 154. Tidpunkt då området utsågs till särskilt bevarandeområde Den tidpunkt då området utsågs till särskilt bevarandeområde måste anges. Grp. 155. Handling genom vilken området utsågs till särskilt bevarandeområde En hänvisning till den nationella handling genom vilken området utsågs till särskilt bevarandeområde måste anges. Det är att föredra att hänvisningen ges i form av en stabil digital identifierare (URI = URL eller DOI). Om någon sådan inte är tillgänglig kan hänvisningen också anges som fritext. Grp. 156. Förklaringar (frivillig uppgift) Ytterligare förklaringar till fälten under 1.5 kan ges i detta fritextfält, t.ex. om den tidpunkt då ett område som består av ursprungligen separata särskilda skyddsområden och/eller områden av gemenskapsintresse klassificerades eller utsågs. Grp. 15. Tidpunkt då området klassificerades/föreslogs/utsågs Den tidpunkt då särskilda skyddsområden klassificerades och områden av gemenskapsintresse och särskilda bevarandeområden föreslogs och utsågs (beroende på vad som är tillämpligt), tillsammans med hänvisningar till de nationella handlingar genom vilka detta skedde, måste anges i respektive fält under 1.5. Om ett område har klassificerats/utsetts och senare utvidgats bör det år då det först förtecknades användas. Ytterligare förklaringar, t.ex. när det gäller den tidpunkt då områden som består av ursprungligen separata särskilda skyddsområden och/eller områden av gemenskapsintresse klassificerades eller utsågs kan ges i fält 1.5.6 (frivillig uppgift). Grp. 1. IDENTIFIERING AV OMRÅDET Grp. 211. Areal Områdets areal måste anges. Ange den totala ytarealen i hektar så noga som möjligt, decimaler får användas. Även för linjära formationer som klippor måste en areal fyllas i som får grundas på en uppskattning. (1) klippor eller branter (2) grotta (3) omvandling till ETRS89 (4) annat – den rumsliga representationen motsvarar inte den areal som anges i fält 2.1.1 av andra skäl. Förklara i fält 2.1.3 Grp. 212. Skäl för arealens (eventuella) avvikelser från rumsliga data Om arealen i fält 2.1.1 avviker från arealen i den rumsliga datauppsättningen anges skälet genom att använda den relevanta kategorin i respektive kodförteckning: Ytterligare förklaringar bör ges i fält 2.1.3. Om kategorin annat används måste ytterligare förklaringar ges. Grp. 213. Skäl för arealens avvikelser – förklaringar Utöver fält 2.1.2 kan arealskillnaden förklaras ytterligare i fritext. Observera att förklaringar måste ges om kategorin annat används i fält 2.1.2. Grp. 21. Områdets areal Ett Natura 2000-områdes areal anges i fält 2.1.1. Arealen ingår även den rumsliga datauppsättning som innehåller områdets digitala gräns. I princip bör den areal som anges i fält 2.1.1 vara densamma som den areal som beräknas utifrån den rumsliga datauppsättningen. Av olika skäl (grottor som saknar en fullständig representation, nationella handlingar genom vilka områden utses som grundar sig på felaktiga uppgifter, osäkerheter kopplade till förändringar i de rumsliga referenssystemen osv.) kan de dock skilja sig åt, och detta bör förklaras i fälten 2.1.2 och 2.1.3. Grp. 221. Den administrativa regionens kod Nuts 2-koden bör anges för varje område. Minst en kod bör anges. Flera koder kan dock användas för områden som är belägna i mer än en administrativ region. Om ett område inte ingår i en Nuts-region anges Nuts-koden för extra region (exempelvis är koden för en extra region på nivå 2 i Belgien BEZZ). Den senaste versionen av Nuts-nomenklaturen bör användas (se länk i referensportalen för Natura 2000). Grp. 222. Den administrativa regionens namn Den administrativa regionens namn motsvarande den Nuts 2-kod som används i fält 2.2.1. Den administrativa regionens namn måste anges om den administrativa regionens kod fylls i, i annat fall lämnas fält 2.2.2 tomt. Grp. 22. Administrativ region (frivillig uppgift) Eurostat har utvecklat ett hierarkiskt standardsystem för kodning av unionens regioner för att förse statistiska uppgifter med hänvisningar. Detta kodsystem måste användas för all kodning av regioner som utförs vid kommissionen (se Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1059/2003). En fullständig beskrivning finns även på Eurostats webbplats. Grp. 231. Regionens kod Med hänvisning till den senaste kartan över de biogeografiska och marina regionerna (se referensportalen för Natura 2000) måste det anges i vilken eller vilka av dessa biogeografiska och marina regioner området är beläget. Grp. 232. Procentandel Om ett område är beläget i två eller flera regioner måste den procentuella utbredningen per region anges. Värdena bör uppgå till 100 %. Mindre avrundningsfel vid additionen får försummas. Procentandelen bör beräknas med hjälp av samma karta som används för att ange regionens kod (fält 2.3.1). Grp. 23. Biogeografiska och marina regioner Grp. 2. OMRÅDETS AREAL OCH LÄGE (1) För områdestyperna A och C: all relevant information om de fågelarter som avses i artikel 4.1 och 4.2 i direktiv 2009/147/EG, dvs. arter i bilaga I och regelbundet förekommande flyttfågelarter som inte anges i bilaga I och som förekommer i området (avsnitt 3.2 i den standardiserade datablanketten). (2) För områdestyperna B och C: all relevant information om livsmiljötyper i bilaga I till habitatdirektivet som förekommer i området (avsnitt 3.1 i den standardiserade datablanketten) och samtliga djur- och växtarter i bilaga II som förekommer i området (avsnitt 3.2 i den standardiserade datablanketten). Grp. 311. Kod för livsmiljötyp Här måste den fyrställiga koden för livsmiljötyperna i bilaga I till direktiv 92/43/EEG anges. Kodförteckningen för dessa livsmiljötyper finns i referensportalen för Natura 2000. Grp. 312. Prioriterad form Om en prioriterad form av livsmiljötyperna 6210, 7130 och 9430 förekommer i området (beroende på karaktär kan dessa livsmiljötyper vara antingen prioriterade eller inte), anges förekomsten av den prioriterade livsmiljötypen i fält 3.1.2. Om både prioriterade och icke prioriterade former förekommer i området, måste uppgifter lämnas separat för var och en av dem. Grp. 313. Förekommer ej Om en livsmiljötyp i bilaga I som förekom i betydande utsträckning när området föreslogs som område av gemenskapsintresse eller senare identifierades som betydande inte längre förekommer i området, bör detta anges i fältet Förekommer ej. I detta fall förväntas bevarandemålet för denna livsmiljö vara att den återställs i området. Det kan förekomma att en livsmiljö varierar naturligt (t.ex. livsmiljö 3170, mediterrana temporära småvatten). I sådana fall anges Förekommer ej endast om det har skett förändringar som går utöver sådana naturliga fluktuationer. Om en livsmiljötyp i bilaga I inte förekommer i ett område (och inte förekom när området utsågs) men planeras återställas i området, bör det anges i fältet Förekommer ej. För livsmiljöer som inte längre finns i området behöver endast följande fält fyllas i: 3.1.1 (Kod för livsmiljötyp), 3.1.2 (Prioriterad form), 3.1.6 (Metod), 3.1.7 (Senaste datainsamlingsperiod), 3.1.13 (Bevarandemål) och 3.1.16 (Datum för uppdatering). I fält 3.1.4 (Utbredning) måste 0 (noll) fyllas i. Övriga fält i avsnitt 3.1 bör lämnas tomma. En livsmiljötyp i bilaga I som förekom i betydande utsträckning när området föreslogs som område av gemenskapsintresse eller senare identifierades som betydande men anses förlorad och inte kan återställas får tas bort ur förteckningen av de skäl som anges i Nadeg-dokumentet Finalised note on removal of habitats and species from the subject of protection in Natura 2000 sites – conditions & justifications (Doc Nadeg 21-12-05-04) som finns i referensportalen. Grp. 314. Utbredning Livsmiljöns ytareal i området i hektar (ha) måste anges, utom i de fall området är en grotta och en uppskattad ytareal inte finns tillgänglig (fält 3.1.5). Om Förekommer ej anges (fält 3.1.3) måste utbredningen vara noll (0). Decimalvärden är tillåtna. Det kan förekomma att livsmiljöer i bilaga I överlappar varandra fysiskt (t.ex. sandbankar i ett estuarium). I detta särskilda fall anges arealen för vardera livsmiljön (ange exempelvis estuariets areal och sandbankarnas storlek). Om detta inte anses möjligt, subtraheras arealen för den mindre livsmiljön från arealen för den större livsmiljön. Grp. 315. Grottor För grottor (livsmiljötyper 8310 och 8330) får antalet grottor anges, om en uppskattning av ytarealen inte kan göras. (1) en fullständig undersökning eller en statistiskt tillförlitlig uppskattning (t.ex. en särskild kartläggning eller undersökning eller en tillförlitlig prediktiv modell med ett representativt urval av förekomstdata, kalibrering och en tillfredsställande utvärdering av dess prediktiva förmåga med användning av bra data om miljöförhållandena över livsmiljöns hela utbredningsområde), eller (2) huvudsakligen extrapolering utifrån en begränsad mängd data (t.ex. andra prediktiva modeller eller extrapolering med ett mindre fullständigt urval av förekomst- och miljödata), eller (3) huvudsakligen expertutlåtanden med mycket begränsade data Grp. 316. Metod som använts för att fastställa utbredning Den metod som använts för att fastställa utbredningen måste anges med en av följande kategorier: Endast en kategori kan väljas. Om uppgifter har sammanställts från en rad olika källor, välj den kategori som motsvarar den viktigaste uppgiftskällan. Grp. 317. Senaste datainsamlingsperiod Ange startdatum och slutdatum för den senaste datainsamlingsperioden för livsmiljön i området. Datumformatet är år och månad (ÅÅÅÅ-MM). Om den senaste datainsamlingen ägde rum före 2022, men året och månaden inte är kända, kan alternativet undersökning utförd före 2022 väljas. I detta fall lämnas år och månad tomma. Grp. 31a. Väsentlig information (livsmiljötyp) Detta avsnitt måste fyllas i för alla livsmiljötyper i bilaga I som förekommer i området och bör även fyllas i för de livsmiljötyper för vilka återställande i området planeras. Grp. 318. Betydelse En livsmiljö i bilaga I som finns i området kan anges som obetydlig om livsmiljöarealen i området 1) har lågt bevarandevärde, eftersom den är liten, mycket försämrad eller fragmenterad och dess ekologiska funktioner uppfylls i mycket begränsad utsträckning och de strukturella komponenterna samt livsmiljöns kännetecknande/typiska artsammansättning har minskat kraftigt samt 2) inte erbjuder några relevanta möjligheter till återställande. Sådana villkor förelåg redan då området föreslogs som område av gemenskapsintresse, och de beror inte på olämplig skötsel och förvaltning av området eller på antropogena belastningar som har påverkat området sedan dess. Livsmiljötyper som förekommer i obetydlig utsträckning bör anges i det här fältet (3.1.8). Observera att om livsmiljötypen förekommer i betydande utsträckning måste samtliga fält i avsnitt 3.1.b fyllas i. Om livsmiljötypen däremot förekommer i obetydlig utsträckning behöver endast fälten 3.1.8 (Betydelse) och 3.1.16 (Datum för uppdatering) i avsnitt 3.1.b fyllas i. (1) A: mycket god representativitet, eller (2) B: god representativitet, eller (3) C: viss representativitet Grp. 319. Representativitet Representativitet är kriterium A.a i bilaga 3: Livsmiljöns representativitet på området. Kriterium A.a i bilaga 3 bör läsas mot bakgrund av tolkningsmanualen för livsmiljötyper i bilaga I, eftersom den innehåller en definition, uppgift om kännetecknande arter och andra relevanta faktorer. Representativiteten ger ett mått på hur typisk en livsmiljötyp är. Om det inte finns kvantitativa uppgifter som kan användas för en jämförelse, eller om det inte går att mäta kriteriet, kan en kvalificerad expertbedömning användas för att klassa livsmiljötypen. Följande klassificering bör användas: (1) A1: 100 % ≥ p > 75 % (2) A2: 75 % ≥ p > 50 % (3) A3: 50 % ≥ p > 25 % (4) A4: 25 % ≥ p > 15 % (5) B: 15 % ≥ p > 2 % (6) C: 2 % ≥ p > 0 % Grp. 3110. Relativ areal Relativ areal är kriterium A.b i bilaga 3: Andel av området som är täckt av livsmiljötypen (se fält 3.1.4 Utbredning) i förhållande till den totala yta inom det nationella territoriet som är täckt av livsmiljötypen. Den totala yta inom det nationella territoriet som är täckt av livsmiljötypen bör motsvara den totala ytareal som rapporteras enligt artikel 17 i habitatdirektivet (dvs. summan för samtliga biogeografiska regioner). Om kunskapen förbättras eller mer exakta uppgifter blir tillgängliga än de som användes för rapporteringen enligt artikel 17, bör procentandelen beräknas på grundval av bästa tillgängliga information för hela arealen. Den relativa ytan måste uttryckas som ett procentandelsintervall p enligt någon av följande kategorier: Grp. 3111. Förklaringar om relativ areal (frivillig uppgift) Detta fält kan användas för att ge närmare upplysningar om den relativa arealen, såsom den konkreta areal som ligger till grund för den yta som anges som ett intervall i fält 3.1.10, om uppgiften finns, eller en annan relevant förklaring. (1) A: mycket god grad av bevarande (nästan hela livsmiljöarealen är i gott tillstånd) (2) B: god grad av bevarande (större delen av livsmiljöarealen är i gott tillstånd) (3) C: minskad grad av bevarande (större delen av livsmiljöarealen är inte i gott tillstånd), eller (4) X: okänd grad av bevarande (större delen av eller hela livsmiljöarealen i okänt tillstånd) Grp. 31121. Grad av bevarande – kategoriserad Graden av bevarande måste uttryckas enligt följande klassificering: (1) areal i gott tillstånd: …. (ha) (2) areal som inte är i gott tillstånd: …. (ha) (3) areal vars tillstånd är okänt: …(ha) Grp. 31122. Grad av bevarande – areal Utöver kategorierna A, B och C bör den areal som är i gott tillstånd, inte är i gott tillstånd eller vars tillstånd är okänt anges i hektar. (1) fullständig undersökning eller statistiskt tillförlitlig uppskattning i hektar (t.ex. från kartläggning i skötsel- och förvaltningsplaner) (2) huvudsakligen extrapolering utifrån en begränsad mängd data (expertbedömning) (3) huvudsakligen expertutlåtanden med mycket begränsade data (baserade på partiella kartläggningsdata) (4) otillräckliga eller inga tillgängliga data Grp. 31123. Grad av bevarande – metod Grp. 3112. Grad av bevarande Grad av bevarande är kriterium A.c i bilaga 3. Det bör kopplas till livsmiljöns tillstånd enligt den definition som används för rapporteringen enligt artikel 17 (habitatdirektivet), nämligen parametern strukturer och funktioner (inklusive typiska arter). Detta fält har tre delar: (1) förhindra försämring (2) bibehålla livsmiljötypens ytareal och goda tillstånd (3) utvidga livsmiljötypens areal (4) förbättra livsmiljötypens tillstånd (5) återställa livsmiljötypen (6) annat Grp. 3113. Bevarandemål Bevarandemålens syfte är att ange vilka arealer och tillstånd som livsmiljötyper i ett område ska bibehålla eller uppnå, så att området kan bidra till det övergripande målet om en gynnsam bevarandestatus hos dessa livsmiljötyper (se artikel 2.2 i habitatdirektivet) på nationell biogeografisk och europeisk biogeografisk nivå. På grundval av de tillstånd som eftersträvas och som anges i bevarandemålen ska bevarandeåtgärder fastställas. De bevarandemål som minst bör fastställas för området är förhindra försämring eller bibehålla livsmiljöns ytareal och goda tillstånd (vilka bör specificeras närmare mot bakgrund av livsmiljöns särskilda egenskaper/attribut som definierar dess tillstånd). Bevarandemålen kan även vara att utvidga livsmiljöarealen, förbättra dess tillstånd eller återställa livsmiljön i området (dvs. en livsmiljö som inte förekommer i området). Bevarandemålen för livsmiljön i området måste anges med en eller flera av följande kategorier, varvid minimimålen alltid bör vara förhindra försämring eller bibehållande, utom i de fall det kan förklaras eller motiveras med exceptionella omständigheter (som exempelvis har att göra med återställningsbehoven hos en annan livsmiljö i bilaga I i området). Om annat anges måste fält 3.1.14 fyllas i. Grp. 3114. Bevarandemål – förklaringar Ytterligare förklaringar och upplysningar om de bevarandemål som anges i fält 3.1.13 kan ges i detta fritextfält. Om alternativet annat anges måste förklaringar ges. Observera att endast mycket exceptionella omständigheter, som exempelvis återställningsbehov hos andra livsmiljöer i bilaga I, är godtagbara skäl till att inte ha bibehållande av en livsmiljö som förekommer i området som ett minimimål. För alla andra alternativ är det frivilligt att fylla i fältet. (1) A: mycket högt värde (2) B: högt värde (3) C: visst värde Grp. 3115. Global bedömning Global bedömning (kriterium A.d i bilaga 3) av områdets betydelse för bevarandet av den berörda livsmiljötypen. Detta kriterium avser den globala bedömningen av områdets betydelse för bevarandet av den berörda livsmiljötypen. Detta kriterium bör användas för att göra en integrerad bedömning av ovanstående kriterier, med beaktande av att de eventuellt kan vara av olika stor betydelse för livsmiljön i fråga. Andra aspekter kan beaktas vid bedömningen av de mest relevanta faktorerna i syfte att göra en global bedömning av deras positiva eller negativa påverkan på bevarandet av livsmiljötypen. Vilka faktorer som är mest relevanta kan variera från livsmiljötyp till livsmiljötyp. De kan innefatta mänsklig verksamhet i området eller i angränsande områden som kan påverka livsmiljötypens bevarandestatus, vem som äger marken, områdets aktuella rättsliga status, de ekologiska förhållandena mellan olika livsmiljötyper och arter etc. En kvalificerad expertbedömning kan användas för att uppskatta den globala betydelsen och följande klassificering bör användas: Grp. 3116. Datum för uppdatering Det datum (år och månad, ÅÅÅÅ-MM) då informationen i avsnitt 3.1.b (Bedömning av området) senast uppdaterades måste anges för livsmiljötyper som ej förekommer eller som förekommer i betydande eller obetydlig utsträckning. Med uppdateringar avses här ändringar i avsnittets innehåll och inte mindre rättelser av skrivfel eller formatering. Grp. 31b. Bedömning av området (livsmiljötyp) Grp. 31. Livsmiljötyper i bilaga I till rådets direktiv 92/43/EEG i området Grp. 321. Artgrupp Ange den grupp som arten tillhör (dvs. groddjur (amphibians), fåglar (birds), fiskar (fish), ryggradslösa djur (invertebrates), lavar (lichens), däggdjur (mammals), växter inklusive mossor (plants including bryophytes), reptiler (reptiles)) genom att använda koden för artgrupper i referensportalen för Natura 2000. Grp. 322. Artkod Vilka arter som bör förtecknas i avsnitt 3.2 beror på områdestypen, vilket förklaras i inledningen till avsnitt 3 (Ekologisk information). Förteckningen över artkoder i referensportalen för Natura 2000 måste användas. Grp. 323. Vetenskapligt namn Ange det vetenskapliga artnamn som motsvarar den kod som används i fält 3.2.2 enligt förteckningen över artnamn i referensportalen för Natura 2000. Europeiska kommissionen kan endast använda det vetenskapliga namn som motsvarar koden i artförteckningen. Andra angivelser kommer att betraktas som fel. Grp. 324. Uppgifter om känsliga arter I detta fält anges huruvida offentliggörande av informationen om en viss art skulle kunna skada dess bevarande, eftersom den exempelvis är föremål för olaglig insamling och ett offentliggörande av informationen i den standardiserade datablanketten (inklusive den geospatiala beskrivningen av dess gränser) skulle innebära en faktisk ökning av detta hot. Om detta är fallet anges ja i detta fält. Om en art anges som känslig kommer kommissionen inte att på eget initiativ informera allmänheten om att arten förekommer i området (t.ex. genom att göra informationen tillgänglig i en offentlig databas, ett visningsverktyg eller en webbplats). Om informationen om artens förekomst i ett visst område redan är tillgänglig för allmänheten, t.ex. genom uppgifter online, är en angivelse om att arten är känslig inte berättigad. Grp. 325. Förekommer ej Ange om en art som förekom i betydande utsträckning när området föreslogs som område av gemenskapsintresse eller klassificerades som särskilt skyddsområde eller senare identifierades som betydande inte längre förekommer i området. I detta fall förväntas bevarandemålet för denna art vara att återställa den i området. Anmärkning: Arter får anses inte längre förekomma i området om de inte har observerats i området under en viss tid. Den tidsperioden varierar mellan olika arter – en frånvaro på några år för en lättobserverad art som under normala förhållanden förekommer regelbundet innebär troligen att den försvunnit, medan avsaknad av observationer under många år för arter som är svårobserverade, såsom vissa insekter, inte nödvändigtvis innebär att arten saknas om artens livsmiljö inte har ändrats. I de fall där en art inte förekommer i ett område (och inte förekom när området utsågs) men planeras återställas i området, bör det anges i fältet Förekommer ej. För arter som inte längre förekommer i området måste följande fält fyllas i: 3.2.1 till 3.2.5, 3.2.9 (Metod), 3.2.10 (Senaste datainsamlingsperiod) och 3.2.16 (Bevarandemål). I fält 3.2.7.1 Populationsstorlek måste både minsta och största populationsstorlek vara 0 (noll). Övriga fält i avsnitt 3.2 bör lämnas tomma. En art som förekom i betydande utsträckning när området först föreslogs som område av gemenskapsintresse eller först klassificerades som särskilt skyddsområde eller senare identifierades som betydande, men som anses förlorad och inte kan återställas, kan inte tas bort ur förteckningen utan att detta har motiverats enligt Nadeg-dokumentet Finalised note on removal of habitats and species from the subject of protection in Natura 2000 sites – conditions & justifications (Doc Nadeg 21-12-05-04) som finns i referensportalen. (1) permanent: förekommer året runt i området (icke-migrerande arter, växter, bofast population av migrerande arter) (2) reproducerande: använder området för reproduktion (t.ex. häckning) (3) koncentration: använder området som rast- eller viloplats t.ex. vid flytt eller för ruggning utanför häckningsområdet, utom övervintring (4) övervintring: använder området under vintern Grp. 326. Populationstyp Artpopulationerna i området måste kategoriseras enligt följande: När en icke bofast population förekommer i ett område under mer än en säsong (för att t.ex. häcka eller övervintra) bör detta anges separat för dessa populationstyper. Eftersom ett antal djurarter (särskilt många fågelarter) är migrerande, skulle området kunna vara viktigt för olika faser av artens livscykel. Om det inte är möjligt att ange uppgifter för olika säsonger, anges uppgifter för den viktigaste (antingen reproducerande, övervintring eller koncentration). Grp. 3271. Populationsstorlek Kända uppgifter om populationens storlek måste anges. Om populationens storlek är känd (dvs. ett exakt värde) anges samma värde i båda underfälten (minsta och största). Om det är lämpligare att ange ett intervall för populationsstorleken anges de uppskattade värdena för intervallets lägre gräns (minsta) och övre gräns (största). Om intervallet inte är känt och det bara finns information om antingen minsta eller största populationsstorlek, görs en uppskattning av det värde som saknas. Observera att minsta och största värde bör vara ett genomsnitt för flera år och inte extremvärden. Om Förekommer ej anges i fält 3.2.5 bör både det minsta och det största värdet vara 0. Om inte ens en grov uppskattning av populationsstorleken kan göras på grund av objektiva svårigheter att påvisa arten, används kategorin otillräckliga eller inga tillgängliga data i fältet Metod som använts för att fastställa populationens storlek. I sådana fall kan fälten för populationsstorlek lämnas tomma och måste fältet för mängdkategorier användas i stället (se fält 3.2.8). Mängdkategorierna kan emellertid anges i tillägg till populationens storlek. Särdragen hos populationen i området kan beskrivas ytterligare i textfältet Områdets kvalitet och betydelse (4.2) genom att ange populationens karaktär (t.ex. tät, spridd eller isolerad). Grp. 3272. Populationsenhet Enheten för värdena för populationsstorlek i fält 3.2.7.1 måste anges. Om möjligt bör enheterna individer eller par användas, i annat fall används en så exakt enhet som möjligt enligt den standardiserade förteckning över populationsenheter och koder som utarbetats för rapporteringen enligt artikel 12 i fågeldirektivet och artikel 17 i habitatdirektivet (se referensportalen för Natura 2000). Grp. 327. Populationens storlek och enhet (1) vanlig: stor artpopulation i området (2) sällsynt: arten är inte särskilt rikligt förekommande eller frekvent i området, liten population (3) mycket sällsynt: arten är ovanlig, mycket liten population eller ses av och till (inte regelbundet) i området (4) förekommer: bör endast användas under mycket exceptionella omständigheter, när det inte ens är känt huruvida arten är sällsynt/mycket sällsynt eller vanlig i området Grp. 328. Mängdkategori Mängdkategorin måste anges om den metod som används för att fastställa populationsstorleken är otillräckliga eller inga tillgängliga data och ingen uppskattning av populationens storlek kan göras i fält 3.2.7 på grund av objektiva svårigheter att påvisa arten. Fältet kan emellertid användas även om populationens storlek angetts. Se även förklaringen ovan för storlek. Följande mängdkategorier kan användas: (1) fullständig undersökning eller statistiskt tillförlitlig uppskattning (2) huvudsakligen expertutlåtanden med mycket begränsade data (3) huvudsakligen extrapolering utifrån en begränsad mängd data (4) otillräckliga eller inga tillgängliga data Grp. 329. Metod som använts för att fastställa populationsstorlek Ange vilken metod som använts för att fastställa populationsstorleken: Se även förklaringen om populationsstorlek och mängdkategorier avseende användningen av kategorin otillräckliga eller inga tillgängliga data. Grp. 3210. Senaste datainsamlingsperiod Ange startdatum och slutdatum för den senaste datainsamlingsperioden för arten i området. Datumformatet är år och månad (ÅÅÅÅ-MM). Om den senaste datainsamlingen ägde rum före 2022, men året och månaden inte är kända får alternativet undersökning utförd före 2022 anges. I detta fall får år och månad lämnas tomma. Grp. 32a. Väsentlig information (arter) Beroende på områdestyp måste avsnitt 3.2.a fyllas i för samtliga relevanta arter som förekommer i området (se även inledningen till avsnitt 3) och det bör fyllas i för arter som planeras återställas i området. Grp. 3211. Betydelse Arter som förekommer i obetydlig utsträckning i området bör anges i detta fält. Om en art sällan observeras i ett område, t.ex. en art som bara uppträder tillfälligt, anses detta inte vara en betydande population. Observera att om arten förekommer i betydande utsträckning måste samtliga fält i avsnitt 3.2.b fyllas i. Om arten förekommer i obetydlig utsträckning behöver endast fälten 3.2.11 (Betydelse) och 3.2.20 (Datum för uppdatering) i avsnitt 3.2.b fyllas i. Grp. 3212. Arter som uppfyller ornitologiska kriterier för klassificering som särskilda skyddsområden Ange om fågelarten uppfyllde de ornitologiska kriterier som används för att motivera en klassificering som särskilt skyddsområde (när klassificeringen av området ägde rum eller vid en senare tidpunkt). (1) A1: 100 % ≥ p > 75 %, eller (2) A2: 75 % ≥ p > 50 %, eller (3) A3: 50 % ≥ p > 25 %, eller (4) A4: 25 % ≥ p > 15 %, eller (5) B: 15 % ≥ p > 2 %, eller (6) C: 2 % ≥ p > 0 % Grp. 3213. Population Population är kriterium B.a i bilaga 3: Storlek och täthet hos den population av arten som finns på området i förhållande till de populationer som finns inom det nationella territoriet. Populationen måste uttryckas som ett procentandelsintervall p enligt någon av följande kategorier: Grp. 3214. Population – förklaringar (frivillig uppgift) Detta fält kan användas för att ge närmare upplysningar om populationsandelen, t.ex. den konkreta nationella populationsstorlek som ligger till grund för det procentandelsintervall som anges i fält 3.2.13, om uppgiften finns, eller en annan relevant förklaring. (1) A: mycket god grad av bevarande (nästan hela den livsmiljö där arten förekommer är av tillräcklig kvalitet), eller (2) B: god grad av bevarande (större delen av den livsmiljö där arten förekommer är av tillräcklig kvalitet), eller (3) C: minskad grad av bevarande (större delen av den livsmiljö där arten förekommer är inte av tillräcklig kvalitet) (4) X: okänd grad av bevarande (största delen av den livsmiljö där arten förekommer är av okänd kvalitet). Grp. 32151. Grad av bevarande – kategoriserad Graden av bevarande bör uttryckas enligt följande klassificering: (1) andel av den livsmiljöareal där arten förekommer som är av tillräcklig kvalitet …. (%) (2) andel av den livsmiljöareal där arten förekommer som är av otillräcklig kvalitet …. (%) (3) andel av den livsmiljöareal där arten förekommer som är av okänd kvalitet …. (%) Grp. 32152. Grad av bevarande – areal där arten förekommer (frivillig uppgift) Utöver kategorierna A, B och C bör den livsmiljöareal där arten förekommer som är av tillräcklig, otillräcklig eller okänd kvalitet anges i procent av områdets totala livsmiljöareal. (1) 0–25 % (2) 26–50 % (3) 51–75 % (4) 76–100 % (5) 0–25 % (6) 26–50 % (7) 51–75 % (8) 76–100 % (9) 0–25 % (10) 26–50 % (11) 51–75 % (12) 76–100 % Grp. 32153. Grad av bevarande – areal där arten förekommer, i procentklasser uppskattad andel av den livsmiljöareal där arten förekommer som är av tillräcklig kvalitet uppskattad andel av den livsmiljöareal där arten förekommer som är av otillräcklig kvalitet uppskattad andel av den livsmiljöareal där arten förekommer som är av okänd kvalitet Grp. 3215. Grad av bevarande Detta fält har tre delar: Grad av bevarande är kriterium B.b i bilaga 3. Graden av bevarande bör kopplas till kvaliteten på den livsmiljö där arten förekommer, som för närvarande bedöms i rapporteringen enligt artikel 17 (habitatdirektivet). Livsmiljöns kvalitet beror på de särdrag som är mest lämpade ur populationsdynamiskt perspektiv, såsom artens fysiska och biologiska behov (exempelvis tillgång till bytesdjur) i alla stadier av dess livscykel. Livsmiljöns struktur och relevanta abiotiska särdrag bör bedömas. (1) förhindra försämring (2) bibehålla artens livsmiljös utbredning och goda kvalitet samt populationsstorlek (3) utvidga artens livsmiljöareal (4) återställa artens livsmiljö (5) förbättra kvaliteten hos artens livsmiljö (inbegripet beaktande av störnings- och dödlighetsfaktorer) (6) öka populationsstorleken (7) Minska trycket på populationen (t.ex. minska dödligheten eller störningarna) (8) återställa populationen i området (9) annat Grp. 3216. Bevarandemål Bevarandemålens syfte är att ange vilken utbredning och kvalitet som arternas livsmiljö och deras populationsstorlek i ett område ska bibehålla eller uppnå, för att området ska kunna bidra till det övergripande målet om en gynnsam bevarandestatus hos dessa arter (se artikel 2.2 i habitatdirektivet) på nationell, biogeografisk eller europeisk nivå. På grundval av de tillstånd som eftersträvas och som anges i bevarandemålen ska bevarandeåtgärder fastställas. De bevarandemål som minst bör fastställas är förhindra försämring eller bibehålla arten (vad gäller populationsstorlek) och dess livsmiljö i området (vad gäller utbredning och god kvalitet) (vilka bör specificeras närmare mot bakgrund av livsmiljöns särskilda attribut). Bevarandemålen för arterna i området måste anges med en eller flera av följande kategorier, varvid minimimålet alltid bör vara förhindra försämring eller bibehållande, utom i de fall det kan förklaras eller motiveras med exceptionella omständigheter (som exempelvis har att göra med återställningsbehoven hos en annan art eller en livsmiljö i bilaga I). Om annat anges nedan måste en förklaring och motivering ges i fält 3.2.17: Grp. 3217. Bevarandemål – förklaringar Ytterligare förklaringar och upplysningar om de bevarandemål som anges i fält 3.2.16 kan ges i detta fritextfält. Om annat anges i fält 3.2.16 måste en förklaring ges. Observera att endast mycket exceptionella omständigheter, som exempelvis återställningsbehov hos en annan art eller en livsmiljötyp i bilaga I, är godtagbara skäl till att inte inkludera bibehållandet av en art som förekommer i området som ett minimimål. För alla andra alternativ är det frivilligt att fylla i fältet. (1) A: populationen (nästan) isolerad, eller (2) B: populationen inte isolerad men i utkanterna av utbredningsområdet, eller (3) C: populationen inte isolerad inom ett vidsträckt utbredningsområde Grp. 3218. Isolering Grad av isolering (kriterium B.c i bilaga 3) hos den population som finns på området i förhållande till artens naturliga utbredningsområde. Detta kriterium kan ses som ett ungefärligt mått på å ena sidan en given populations bidrag till artens genetiska mångfald och å andra sidan den specifika populationens känslighet när den är för isolerad. Följaktligen bör begreppet isolering ses i ett större sammanhang och gälla såväl rent endemiska arter som underarter/varieteter/raser och delpopulationer av en metapopulation. I detta sammanhang ska följande gradering användas: (1) A: mycket högt värde (2) B: högt värde (3) C: visst värde Grp. 3219. Global bedömning Global bedömning (kriterium B.d i bilaga 3) av områdets betydelse för bevarandet av den berörda arten. Detta kriterium avser den globala bedömningen av områdets betydelse för bevarandet av den berörda arten. Det kan användas för att sammanfatta de föregående kriterierna och även för att bedöma andra särdrag hos området som man tror är av betydelse för en viss art. Dessa särdrag kan variera från art till art och kan inbegripa mänsklig verksamhet i området eller i närheten som kan inverka på artens bevarandestatus, markförvaltning, lagstadgat skydd av området, ekologiska förhållanden mellan olika livsmiljötyper och arter etc. En kvalificerad expertbedömning kan användas för den globala bedömningen. Följande klassificering ska användas: Grp. 3220. Datum för uppdatering Det datum då informationen i avsnitt 3.2.b (Bedömning av området) senast uppdaterades måste anges. Datumformatet är år och månad (ÅÅÅÅ-MM). Med uppdateringar avses här innehållsmässiga ändringar och inte mindre rättelser av skrivfel eller formatering. Grp. 32b. Bedömning av området (art) (1) områdestyp A (särskilda skyddsområden): Fågelarter i bilaga I till fågeldirektivet och regelbundet förekommande flyttfåglar får inte anges här. (2) områdestyp B ((föreslagna) områden av gemenskapsintresse, särskilda bevarandeområden): Arter i bilaga II till habitatdirektivet får inte anges här. (3) områdestyp C: Arter i bilaga II till habitatdirektivet samt fågelarter i bilaga I till fågeldirektivet och regelbundet förekommande flyttfåglar får inte anges här. Grp. 331. Artgrupp Om arten tillhör en av artgrupperna i den kodförteckning som finns i referensportalen för Natura 2000 (dvs. groddjur (amphibians), fåglar (birds), fiskar (fish), svampar (fungi), ryggradslösa djur (invertebrates), lavar (lichens), däggdjur (mammals), växter inklusive mossor och alger (plants including bryophytes and algae), reptiler (reptiles)) används respektive kod ur förteckningen. I annat fall lämnas fältet tomt. Grp. 332. Artkod För fåglar och för arter i bilagorna II, IV och V till habitatdirektivet måste den kod som anges i referensportalen för Natura 2000 användas. För andra arter bör fält 3.3.2 lämnas tomt. Grp. 333. Vetenskapligt namn Ange artens vetenskapliga namn. För fåglar och för arter i bilagorna II, IV och V används det artnamn som anges i kodförteckningarna i referensportalen för Natura 2000. Grp. 334. Uppgifter om känsliga arter I detta fält anges huruvida offentliggörande av informationen om en viss art kan skada dess bevarande, eftersom den exempelvis är föremål för olaglig insamling och ett offentliggörande av informationen i den standardiserade datablanketten (inklusive den geospatiala beskrivningen av dess gränser) skulle innebära en faktisk ökning av detta hot. Om en art anges som känslig kommer kommissionen inte att på eget initiativ informera allmänheten om att arten förekommer i området (t.ex. genom att göra informationen tillgänglig online via en databas, ett visningsverktyg eller en webbplats). Om informationen om artens förekomst i ett visst område redan offentliggjorts, t.ex. online, är en angivelse om att arten är känslig inte berättigad. Grp. 335. Förekommer ej Arter anses inte längre förekomma i området om de t.ex. inte har observerats i området på länge. Grp. 3361. Populationsstorlek Ange kända populationsuppgifter. Om populationens storlek är känd (dvs. ett exakt värde) anges samma värde i båda underfälten (minsta och största). Om det är lämpligare att ange ett intervall för populationsstorleken anges de uppskattade värdena för intervallets lägre gräns (minsta) och övre gräns (största). Om intervallet inte är känt och det bara finns information om antingen minsta eller största populationsstorlek, görs en uppskattning av det värde som saknas. Observera att minsta och största värde bör vara ett genomsnitt för flera år och inte extremvärden. Grp. 3362. Populationsenhet Om möjligt bör enheterna par eller individer användas, i annat fall används den standardiserade förteckning över populationsenheter och koder som utarbetats för rapporteringen enligt artikel 17 i habitatdirektivet (se referensportalen för Natura 2000) när det gäller fåglar eller arter i bilagorna II, IV eller V till habitatdirektivet. Grp. 336. Populationens storlek och enhet (1) vanlig: stor artpopulation i området (2) sällsynt: arten är inte särskilt rikligt förekommande eller frekvent i området, liten population (3) mycket sällsynt: arten är ovanlig, mycket liten population eller ses av och till (inte regelbundet) i området (4) förekommer: bör endast användas under mycket exceptionella omständigheter, när det inte ens är känt huruvida arten är sällsynt/mycket sällsynt eller vanlig i området Grp. 337. Mängdkategori Om det inte finns några kvantitativa uppgifter anges en av följande kategorier: Följande mängdkategorier kan användas: (1) arter i bilaga II till habitatdirektivet i ett särskilt skyddsområde (2) arter i bilaga IV till habitatdirektivet (3) arter i bilaga V till habitatdirektivet (4) fågelarter i bilaga I till fågeldirektivet i ett föreslaget område av gemenskapsintresse, ett område av gemenskapsintresse eller ett särskilt bevarandeområde (5) flyttfågelarter i ett föreslaget område av gemenskapsintresse, ett område av gemenskapsintresse eller ett särskilt bevarandeområde (6) förbjudna arter i bilaga I till förordningen om tekniska åtgärder inom ramen för den gemensamma fiskeripolitiken som inte redan skyddas av habitatdirektivet (7) arter som förtecknas i nationella rödlistor (8) arter som förtecknas i EU:s rödlistor (9) arter som förtecknas i globala rödlistor (10) endemiska arter (11) arter som förtecknas i/skyddas enligt internationella konventioner såsom Bernkonventionen och konventionen om skydd av flyttande vilda djur eller konventionen om biologisk mångfald (12) typiska arter i livsmiljötyper i bilaga I (13) vilda kulturväxtsläktingar/skogsgenetiska resurser (14) invasiva främmande arter av unionsbetydelse som avses i förordning (EU) nr 1143/2014 om invasiva främmande arter (15) andra skäl Grp. 338. Motivering Skälet till att respektive art förtecknas måste motiveras med användning av följande kategorier: Flera kategorier får anges. Ytterligare upplysningar om motiveringen till att enskilda arter nämns, särskilt om andra skäl anges, kan lämnas i avsnitt 4.2, som är ett fritextfält för beskrivning av områdets kvalitet och betydelse. Grp. 33. Övriga viktiga djur- och växtarter (frivillig uppgift) Övriga viktiga växt- och djurarter som är relevanta för bevarandet samt skötseln och förvaltningen av området får anges i avsnitt 3.3 med beaktande av följande regler per områdestyp: Grp. 32. Arter som avses i artikel 4 i direktiv 2009/147/EG och arter i bilaga II till direktiv 92/43/EEG i området Grp. 3. EKOLOGISK INFORMATION Beroende på områdestyp måste avsnitt 3 innehålla följande: Grp. 41. Områdets kännetecken Fritext. Detta fält bör ge en övergripande bild av området. Områdets kännetecken kan exempelvis inledas med en beskrivning av områdets indelning i breda livsmiljöklasser eller ekosystem och dess viktigaste geologiska, geomorfologiska och landskapsmässiga kännetecken. Ange de dominerande vegetationstyperna där detta är relevant. Även information om mindre linjära och mosaikformade områden med buskar och träd (t.ex. häckar, dungar, trädrader) bör lämnas i förekommande fall. Utöver den fria texten anges språktaggen. Grp. 42. Områdets kvalitet och betydelse Fritext. Ge en övergripande beskrivning av områdets kvalitet och betydelse för livsmiljöer och arter, mot bakgrund av bevarandemålen i naturvårdsdirektiven. Internationellt viktiga våtmarker där det regelmässigt finns mer än 20000 sjöfåglar bör uppges här. Om en art anges i avsnitt 3.3 med motiveringen andra skäl kan dessa skäl förklaras här. Utöver den fria texten anges språktaggen. Grp. 431. Belastningskod Samma förteckning över belastningar används i den standardiserade datablanketten och för rapporteringen enligt artikel 17 i habitatdirektivet och artikel 12 i fågeldirektivet. Länken till denna förteckning finns i referensportalen för Natura 2000. (1) H: Stor betydelse: Stor direkt eller omedelbar påverkan och/eller påverkan på stora områden. (2) M: Medelstor betydelse: Medelstor direkt eller omedelbar påverkan, huvudsakligen indirekt påverkan och/eller påverkan på en måttlig del av området. (3) L: Liten betydelse: Liten direkt eller omedelbar påverkan, indirekt påverkan och/eller påverkan på en liten del av området/endast lokalt. Grp. 432. Klassificering Den relativa betydelsen av en belastning måste graderas i tre kategorier: Högst fem belastningar av stor betydelse kan anges. Det är obligatoriskt att fylla i minst en rad i varje tabell. Ange särskilt om det inte finns några belastningar att rapportera. Inom en kategori (H, M eller L) görs ingen gradering. Upp till 20 belastningar av medelstor eller liten betydelse kan anges. Det rekommenderas emellertid att man fokuserar på de belastningar som är mest relevanta för området. Grp. 433. Läge i eller utanför området I detta fält anges om belastningen och hotet finns inom eller utanför Natura 2000-området eller bådadera. (1) mer specifika kategorier ur den tidigare förteckningen över belastningar, eller (2) uppgifter om vilken livsmiljö och/eller art som påverkas av belastningen, eller (3) om det finns några särskilda planerade eller pågående verksamheter (t.ex. projekt), som utgör eller skulle kunna utgöra en belastning eller ett hot mot området. Ange dessutom språktaggen. Grp. 434. Närmare beskrivning av belastningen Fritext. Utöver belastningskoden i fält 4.3.1 ska mer detaljerade och specifika upplysningar lämnas i detta fält. Detta kan inbegripa Grp. 435. Datum för uppdatering År och månad (ÅÅÅÅ-MM) då informationen i avsnitt 4.3 (Belastningar som påverkar området) senast uppdaterades måste anges. Uppdateringar avser innehållsmässiga ändringar och inte mindre rättelser av skrivfel eller formatering. Grp. 43. Belastningar som påverkar området Syftet med dessa fält är att få information om de viktigaste belastningar och hot som påverkar området. Även belastningar i angränsande områden som påverkar området ska tas med. Informationen bör spegla den aktuella situationen. Grp. 441. Länk(ar) När det gäller länkar till källor online, tänk på att URI:er tenderar att ändras ofta och undvik därför att ange instabila URI:er. Grp. 442. Datum för uppdatering Ange år och månad då fält 4.4 senast uppdaterades. Grp. 44. Dokumentation Fritext. Hänvisa till relevanta publikationer och/eller vetenskapliga data om området där sådana finns. Informationen bör göras tillgänglig enligt vedertaget bruk för vetenskapliga hänvisningar. Fältet kan även användas för annan information som är viktig för dokumenteringen av området. Ange dessutom språktaggen. Grp. 4. BESKRIVNING AV OMRÅDET (1) organisationens namn (5.1.1) och postadress (5.1.3), eller (2) organisationens namn (5.1.1) och e-postadress till funktionsbrevlåda (5.1.4), eller (3) organisationens namn (5.1.1) och webbplats med kontaktuppgifter (5.1.5) Grp. 511. Organisationens namn Det officiella namnet på den organisation som ansvarar för skötseln och förvaltningen av området. Grp. 512. Kontaktpunkt i organisationen (frivillig uppgift) Med kontaktpunkt avses en närmare beskrivning av den berörda delen av organisationen, t.ex. en avdelning för naturvård eller en särskild funktion, t.ex. samordningsenheten för Natura 2000. Grp. 513. Postadress Organisationens postadress bör anges i ett fritextfält enligt den standard som används i medlemsstaten. Grp. 514. E-postadress till funktionsbrevlåda I enlighet med den allmänna dataskyddsförordningen bör endast e-postadresser till funktionsbrevlådor användas. Grp. 515. Webbplats med kontaktuppgifter Webbplatsen bör ange organisationens officiella kontaktuppgifter. För att undvika problem med ändrade länkar bör endast länken till organisationens startsida lämnas, från vilken det är möjligt att navigera till kontaktuppgifterna. Grp. 51. Organ som ansvarar för områdets skötsel och förvaltning Ange de officiella kontaktuppgifterna till den organisation som ansvarar för skötseln och förvaltningen av området. I enlighet med den allmänna dataskyddsförordningen bör inga personuppgifter lämnas. En av följande kombinationer måste anges: (1) ja (om ja, fyll i 5.2.2), eller (2) nej, området omfattas endast delvis (fyll i 5.2.2), eller (3) nej, men den är under utarbetande, eller (4) nej, eftersom det inte behövs någon skötsel- och förvaltningsplan (fyll i 5.2.3), eller (5) nej, av annat skäl (fyll i 5.2.3) Grp. 521. Befintlig(a) skötsel- och förvaltningsplan(er) Följande fråga måste besvaras med en av svarskategorierna: Finns det en skötsel- och förvaltningsplan för området? (1) namn: (2) URI: (3) giltighet: start: ÅÅÅÅ-MM och varaktighet: antal månader / eller ej fastställd Grp. 522. Hänvisning till skötsel- och förvaltningsplaner samt deras giltighet Om det finns en skötsel- och förvaltningsplan anges dess namn och en länk till relevanta källor online (t.ex. en länk till webbsidan för ett nationellt informationssystem, en pdf-fil, DOI). Använd inte dynamiskt genererade URI:er och föredra URI:er som anses vara stabila. Om det inte finns någon permanent URL till resursen ges en länk till en söksida eller till referenssidor från vilka den kan hämtas med hjälp av informationen i den standardiserade datablanketten. Ange även förvaltningsplanens giltighet (startår och månad och varaktighet i antal år och månader eller ange varaktigheten som ej fastställd). Om det finns flera skötsel- och förvaltningsplaner för området, anges namn, URI och giltighet för var och en av dem. Grp. 523. Ytterligare förklaringar Om det inte finns någon skötsel- och förvaltningsplan och ingen heller håller på att utarbetas måste ytterligare förklaringar ges. Grp. 52. Skötsel- och förvaltningsplaner Ange huruvida det redan finns en särskild skötsel- och förvaltningsplan för området, eller om en sådan är under utarbetande. Trots att skötsel- och förvaltningsplaner inte krävs enligt direktivet är denna information av särskilt intresse för att förstå vilka instrument medlemsstaterna använder för att förvalta sitt nätverk och även för att vid behov kunna hitta närmare upplysningar. (1) bevarandeåtgärder ingår i den eller de skötsel- och förvaltningsplaner som länkas i avsnitt 5.2.2 (ja/nej) (1) titel (2) URI (2) bevarandeåtgärder beskrivs i följande dokument (3) Ytterligare förklaringar om detaljerade bevarandeåtgärder Grp. 531. Närmare upplysningar om åtgärder Närmare upplysningar om åtgärder kan antingen ingå i skötsel- och förvaltningsplanerna, i särskilda handlingar eller förklaras ytterligare i fritextfältet. Välj ett av följande alternativ: (1) helt och hållet (dvs. samtliga nödvändiga åtgärder är införda), eller (2) delvis (dvs. endast vissa av de nödvändiga åtgärderna är införda), eller (3) ej införda (4) alla är genomförda (för engångsåtgärder) och/eller alla är pågående (för återkommande åtgärder), eller (5) endast delvis genomförda (dvs. endast några av de införda åtgärderna är genomförda / delvis pågående), eller (6) engångsåtgärder är inte genomförda och/eller inga återkommande åtgärder är pågående Grp. 532. Bevarandeåtgärdernas status Välj ett av de svarsalternativ som anges för följande frågor: Är de nödvändiga åtgärderna (engångsåtgärder och/eller återkommande åtgärder) införda (dvs. identifierade och inrättade på ett stabilt och – i förekommande fall – långsiktigt sätt)? För åtgärder som helt eller delvis är införda besvaras följande frågor: Är de införda åtgärderna (engångsåtgärder och/eller återkommande åtgärder) genomförda? Grp. 53. Bevarandeåtgärder Ange länk(ar) till upplysningar om de detaljerade åtgärder som vidtas i syfte att uppnå bevarandemålen (fält 5.3.1) och svara på frågorna om åtgärdernas status (fält 5.3.2). (1) Bedöms bevarandeåtgärdernas ändamålsenlighet med jämna mellanrum? [ja/nej] (2) Uppfyller bevarandeåtgärderna de fastställda bevarandemålen? [ja/nej/inte ännu/okänt, eftersom ingen bedömning gjorts] Grp. 54. Ändamålsenlig skötsel och förvaltning Följande två frågor om ändamålsenlig skötsel och förvaltning måste besvaras: Grp. 5. Områdets skötsel och förvaltning Grp. 611. Namnrymd Namnrymden måste utgöra en unik identifiering av det rumsliga objektets datakälla. Den måste vara unik inom hela den nationella Inspire-infrastrukturen. Grp. 612. Lokal identifierare Den lokala identifieraren bestäms av dataleverantören. Den lokala identifieraren måste vara unik i namnrymden, vilket vill säga att inget annat rumsligt objekt har samma unika identifierare. Grp. 613. Versionsidentifierare (frivillig uppgift) Identifieraren för just den versionen av det rumsliga objektet. Om specifikationen av en rumslig objekttyp med en extern objektidentifierare omfattar livscykelinformation används versionsidentifieraren för att särskilja mellan de olika versionerna av ett rumsligt objekt. Versionsidentifieraren är unik i uppsättningen av samtliga versioner av ett rumsligt objekt. Grp. 61. Inspire-identifierare Inspire-identifieraren bör vara stabil (samma villkor som för områdeskoden) och används vanligtvis för att tydligt identifiera objektet inom dess specifika domän. De tre komponenterna i Inspire-identifieraren (6.1.1–3) fastställs av den instans som genomför Inspire i länderna. Samordning på nationell nivå krävs. Grp. 6. Geospatial representation av området I stället för att tillhandahålla kartan över området uppmanas medlemsstaterna att tillhandahålla den geospatiala representationen av områdets gränser, som kommissionens avdelningar och EEA kommer att använda för att sammanställa kartan över det europeiska Natura 2000-nätverket. För att följa Inspire-direktivet (2007/2/EG) måste en unik Inspire-identifierare, som består av en namnrymd och en lokal identifierare, skapas för området. Den aktuella versionen av definitionerna av Inspire-identifieraren (namnrymd, lokal identifierare och versionsidentifierare) gäller.

BILAGA

STANDARDISERAD DATABLANKETT FÖR NATURA 2000

för särskilda skyddsområden, föreslagna områden av gemenskapsintresse, områden av gemenskapsintresse och särskilda bevarandeområden enligt direktiv 2009/147/EG om bevarande av vilda fåglar och rådets direktiv 92/43/EEG om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter Den standardiserade datablanketten har sex huvudavsnitt som visas nedan. Vart och ett av dessa avsnitt har flera fält som måste fyllas i enligt anvisningarna i de förklarande anmärkningarna. De förklarande anmärkningarna ger den vägledning som krävs för att fylla i fälten och hänvisar till kodförteckningar och annat nödvändigt material, såsom teknisk vägledning och dataöverföringsformat för rumsliga data och tabelldata, som finns online i referensportalen för Natura 2000. (1) varje fågelart som avses i artikel 4.1 och 4.2 i direktiv 2009/147/EG i området (för särskilda skyddsområden) och (2) varje art i bilaga II till direktiv 92/43/EEG i området (för föreslagna områden av gemenskapsintresse, områden av gemenskapsintresse, särskilda bevarandeområden). Grp_i_den_standardiserade_datablanketten. 1233132. Identifiering av området Fylls i för varje område Områdets areal och läge Ekologisk information Livsmiljötyper Fylls i för varje livsmiljötyp i bilaga I i området (för föreslagna områden av gemenskapsintresse, områden av gemenskapsintresse och särskilda bevarandeområden) Arter Fylls i för Övriga arter Frivillig uppgift Beskrivning av området Fylls i för varje område Områdets skötsel och förvaltning Geospatial representation

Huvudavsnitt i den standardiserade datablanketten 1.2.3.3.13.23.34.5.6.

Identifiering av området Fylls i för varje område Områdets areal och läge Ekologisk information Livsmiljötyper Fylls i för varje livsmiljötyp i bilaga I i området (för föreslagna områden av gemenskapsintresse, områden av gemenskapsintresse och särskilda bevarandeområden) Arter Fylls i för Övriga arter Frivillig uppgift Beskrivning av området Fylls i för varje område Områdets skötsel och förvaltning Geospatial representation (1) varje fågelart som avses i artikel 4.1 och 4.2 i direktiv 2009/147/EG i området (för särskilda skyddsområden) och (2) varje art i bilaga II till direktiv 92/43/EEG i området (för föreslagna områden av gemenskapsintresse, områden av gemenskapsintresse, särskilda bevarandeområden).

varje fågelart som avses i artikel 4.1 och 4.2 i direktiv 2009/147/EG i området (för särskilda skyddsområden) och

varje art i bilaga II till direktiv 92/43/EEG i området (för föreslagna områden av gemenskapsintresse, områden av gemenskapsintresse, särskilda bevarandeområden).

DATAFÄLT I DEN STANDARDISERADE DATABLANKETTEN FÖR NATURA 2000 1.1.11.21.31.3.11.41.4.11.4.21.4.31.4.41.4.51.51.5.11.5.21.5.31.5.41.5.51.5.62.2.12.1.12.1.32.22.2.12.2.22.32.3.12.3.23.3.13.1.a3.1.13.1.23.1.33.1.43.1.53.1.63.1.73.1.b3.1.83.1.93.1.103.1.113.1.123.1.12.13.1.12.23.1.12.33.1.133.1.143.1.153.1.163.23.2a3.2.13.2.23.2.33.2.43.2.53.2.63.2.73.2.7.13.2.7.23.2.83.2.93.2.103.2b3.2.113.2.123.2.133.2.143.2.153.2.15.13.2.15.23.2.15.33.2.163.2.173.2.183.2.193.2.203.33.3.13.3.23.3.33.3.43.3.53.3.63.3.6.13.3.6.23.3.73.3.84.4.14.24.34.3.14.3.24.3.44.3.54.44.4.14.4.25.5.15.1.15.1.25.1.35.1.45.1.55.25.2.15.2.25.2.35.35.3.15.3.25.46.6.16.1.16.1.26.1.3

Identifiering av området Områdestyp Fördefinierade alternativ: Områdeskod Stabil unik kod Områdets namn Områdets namn med det latinska alfabetet Områdets namn med icke-latinskt alfabet (frivillig uppgift) Områdets namn med icke-latinskt alfabet Uppgiftslämnare Organisationens namn Fritext och språktagg Kontaktpunkt i organisationen (frivillig uppgift) Del av organisationen som ansvarar för sammanställningen av uppgifter i den standardiserade datablanketten Postadress Fritext och språktagg E-postadress till funktionsbrevlåda E-postadress till funktionsbrevlåda, inte personlig Webbplats med kontaktuppgifter Webbplats med organisationens officiella kontaktuppgifter Tidpunkt då området klassificerades/föreslogs/utsågs Tidpunkt då området först klassificerades som särskilt skyddsområde Datum Handling genom vilken området klassificerades som särskilt skyddsområde URI (URL eller DOI) till den nationella klassificeringshandlingen eller hänvisning i fritext och språktagg Tidpunkt då området först föreslogs som område av gemenskapsintresse Datum Tidpunkt då området utsågs som särskilt bevarandeområde Datum Handling genom vilken området klassificerades som särskilt bevarandeområde URI (URL eller DOI) till den nationella handling genom vilken området utsågs eller hänvisning i fritext och språktagg Förklaringar (frivillig uppgift) Fritext och språktagg. Förklaringar kan ges t.ex. om den tidpunkt då ett område som består av ursprungligen separata särskilda skyddsområden och/eller områden av gemenskapsintresse klassificerades eller utsågs. Områdets areal och läge Områdets areal Areal Områdets areal i hektar Fördefinierade alternativ: Skäl för arealens avvikelser – förklaringar Fritext och språktagg. Måste fyllas i om annat angavs i fält 2.1.2. Administrativ region (frivillig uppgift) Den administrativa regionens kod Kod i Nuts-kodförteckningen (se referensportalen för Natura 2000) Den administrativa regionens namn Namn i Nuts-kodförteckningen (se referensportalen för Natura 2000) Biogeografiska och marina regioner Regionens kod Kodförteckning för biogeografiska och marina regioner (se referensportalen för Natura 2000) Procentandel För områden som är belägna i två eller flera regioner anges den procentuella utbredningen i var och en av dessa regioner Ekologisk information Livsmiljötyper i bilaga I till rådets direktiv 92/43/EEG i området Väsentlig information (livsmiljötyp) Kod för livsmiljötyp Fylls i enlighet med kodförteckningen över livsmiljötyper i bilaga I (se referensportalen för Natura 2000) Prioriterad form Ange om livsmiljötypen är en prioriterad form av livsmiljötyperna 6210, 7130 eller 9430 Förekommer ej Fördefinierade alternativ: Endast följande fält behöver fyllas i: 3.1.1 (Kod för livsmiljötyp), 3.1.2 (Prioriterad form), 3.1.6 (Metod), 3.1.7 (Senaste datainsamlingsperiod), 3.1.13 (Bevarandemål) och 3.1.16 (Datum för uppdatering). I fält 3.1.4 (Utbredning) måste 0 (noll) fyllas i. Övriga fält i avsnitt 3.1 bör lämnas tomma. Utbredning Livsmiljötypens utbredning i hektar Grottor Antal grottor (livsmiljötyper med kod 8310 eller 8330) Metod som använts för att fastställa utbredning Fördefinierade alternativ: Senaste datainsamlingsperiod Periodens start- och slutdatum (månad och år) om dessa är kända, i annat fall anges undersökning utförd före 2022. Bedömning av området (livsmiljötyp) Betydelse Ange om livsmiljötypen förekommer i obetydlig utsträckning. Om livsmiljötypen förekommer i betydande utsträckning fylls samtliga fält i avsnitt 3.1.b i. Om livsmiljötypen däremot förekommer i obetydlig utsträckning behöver endast fälten 3.1.8 (Betydelse) och 3.1.16 (Datum för uppdatering) i fält 3.1.b fyllas i. Representativitet Fördefinierade alternativ: Relativ areal Fördefinierade alternativ: Förklaringar om relativ areal (frivillig uppgift) Fritext och språktagg Grad av bevarande Grad av bevarande – kategoriserad Fördefinierade alternativ: Grad av bevarande – areal För varje kategori anges arealen i hektar: Grad av bevarande – metod Bevarandemål Fördefinierade alternativ: Bevarandemål – förklaringar Fritext och språktagg Global bedömning Fördefinierade alternativ: Datum för uppdatering År och månad Arter som avses i artikel 4 i direktiv 2009/147/EG och arter i bilaga II till direktiv 92/43/EEG i området Väsentlig information (art) Artgrupp Kodförteckning (se referensportalen för Natura 2000) Artkod Kodförteckning (se referensportalen för Natura 2000) Vetenskapligt namn Det artnamn i den relevanta kodförteckningen i referensportalen som motsvarar den kod som används i 3.2.2 Uppgifter om känsliga arter Ange om det rör sig om uppgifter om känsliga arter. Förekommer ej Fördefinierade alternativ: Följande fält måste fyllas i: 3.2.1 till 3.2.5, 3.2.9 (Metod), 3.2.10 (Senaste datainsamlingsperiod) och 3.2.16 (Bevarandemål). I fält 3.2.7.1 måste både minsta och största populationsstorlek vara 0 (noll). Övriga fält i avsnitt 3.2 bör lämnas tomma. Populationstyp Fördefinierade alternativ: Populationens storlek och enhet Populationsstorlek Ange minsta och största populationsstorlek Populationsenhet Kodförteckning (se referensportalen för Natura 2000) Mängdkategori Fördefinierade alternativ: Metod som använts för att fastställa populationsstorlek Fördefinierade alternativ: Senaste datainsamlingsperiod Periodens start- och slutdatum (år och månad), om informationen är okänd anges undersökning utförd före 2022. Bedömning av området (art) Betydelse Ange om förekomsten av arten är obetydlig. Om arten förekommer i betydande utsträckning fylls samtliga fält i avsnitt 3.2.b i. Om arten däremot förekommer i obetydlig utsträckning behöver endast fälten 3.2.11 (Betydelse) och 3.2.20 (Datum för uppdatering) i avsnitt 3.2.b fyllas i. Arter som uppfyller ornitologiska kriterier för klassificering som särskilda skyddsområden Ange om fågelarten uppfyllde de ornitologiska kriterier som används för att motivera en klassificering som särskilt skyddsområde. Population Fördefinierade alternativ: Population – förklaringar (frivillig uppgift) Fritext och språktagg Grad av bevarande Grad av bevarande – kategoriserad Fördefinierade alternativ: Grad av bevarande – areal där arten förekommer (frivillig uppgift) Ange andel av den livsmiljö där arten förekommer i procent för varje kategori: Grad av bevarande – areal där arten förekommer, i procentklasser Uppskattad andel av den livsmiljöareal där arten förekommer som är av tillräcklig kvalitet: ☐0–25 % ☐26–50 % ☐51–75 % ☐76–100 % Uppskattad andel av den livsmiljöareal där arten förekommer som är av otillräcklig kvalitet: ☐0–25 % ☐26–50 % ☐51–75 % ☐76–100 % Uppskattad andel av den livsmiljöareal där arten förekommer som är av okänd kvalitet: ☐0–25 % ☐26–50 % ☐51–75 % ☐76–100 % Bevarandemål Fördefinierade alternativ: Bevarandemål – förklaringar Fritext och språktagg Isolering Fördefinierade alternativ: Global bedömning Fördefinierade alternativ: Datum för uppdatering År och månad Övriga viktiga djur- och växtarter (frivillig uppgift) Artgrupp Om arten tillhör en av artgrupperna i den kodförteckning som finns i referensportalen för Natura 2000 används respektive kod i den förteckningen, i annat fall lämnas fältet tomt. Artkod Om arten finns med i de kodförteckningar i referensportalen för Natura 2000 som används för fält 3.2.2 används den koden, i annat fall lämnas fältet tomt. Vetenskapligt namn I förekommande fall anges det vetenskapliga namn som används i de kodförteckningar i referensportalen för Natura 2000 som används för fält 3.2.2. Uppgifter om känsliga arter Ange om det rör sig om uppgifter om känsliga arter. Förekommer ej Ange om arten inte längre förekommer i området. Populationens storlek och enhet Populationsstorlek Minsta och största populationsstorlek Populationsenhet Kodförteckning (se referensportalen för Natura 2000) Mängdkategori Fördefinierade alternativ: Motivering Fördefinierade alternativ: Beskrivning av området Områdets kännetecken Fritext och språktagg Områdets kvalitet och betydelse Fritext och språktagg Belastningar som påverkar området Belastningskod Kodförteckning (se referensportalen för Natura 2000) Klassificering Fördefinierade alternativ: Fördefinierade alternativ: Närmare beskrivning av belastningen Fritext och språktagg Datum för uppdatering År och månad Dokumentation Fritext och språktagg Länk(ar) URI (URL eller DOI) Datum för uppdatering År och månad Områdets skötsel och förvaltning Organ som ansvarar för områdets skötsel och förvaltning Organisationens namn Fritext och språktagg Kontaktpunkt i organisationen (frivillig uppgift) Del av organisationen som ansvarar för områdets skötsel och förvaltning Postadress Fritext och språktagg E-postadress till funktionsbrevlåda E-postadress till funktionsbrevlåda, inte personlig Webbplats med kontaktuppgifter Webbplats med organisationens officiella kontaktuppgifter Skötsel- och förvaltningsplaner Befintlig(a) skötsel- och förvaltningsplan(er) Fördefinierade alternativ: Hänvisning till och skötsel- och förvaltningsplaner samt deras giltighet Ytterligare förklaringar Fritext och språktagg. Fylls i om det inte finns någon skötsel- och förvaltningsplan och ingen heller håller på att utarbetas. Bevarandeåtgärder Närmare upplysningar om åtgärder Fördefinierade alternativ: Bevarandeåtgärdernas status Två frågor med fördefinierade svarsalternativ: Ändamålsenlig skötsel och förvaltning Två frågor med fördefinierade svarsalternativ: Geospatial representation av området Inspire-identifierare Inspire-id för det rumsliga objektet (se referensportalen för Natura 2000) Namnrymd Namnrymd enligt definitionen i det nationella genomförandet av Inspire. Lokal identifierare Den lokala identifieraren måste vara unik i namnrymden. Versionsidentifierare (frivillig uppgift) Identifierar den särskilda versionen av det rumsliga objektet. (1) A: område enligt fågeldirektivet (särskilt skyddsområde) (2) B: område enligt habitatdirektivet (föreslagna områden av gemenskapsintresse, områden av gemenskapsintresse eller särskilda bevarandeområden) (3) C: område enligt både fågeldirektivet och habitatdirektiven (med samma avgränsning) (212) Skäl för arealens (eventuella) avvikelser från rumsliga data (5) klippa eller brant (6) grotta (7) omvandling till ETRS89 (8) annat – den rumsliga representationen motsvarar inte den areal som anges i fält 2.1.1 av andra skäl. Förklara i fält 2.1.3 (9) Livsmiljön förekommer inte längre i området. (10) Livsmiljötypen förekommer inte och förekom inte heller då området utsågs, men en återetablering planeras (11) fullständig undersökning eller en statistiskt tillförlitlig uppskattning (12) huvudsakligen extrapolering utifrån en begränsad mängd data (13) huvudsakligen expertutlåtanden med mycket begränsade data (14) A: mycket god representativitet (15) B: god representativitet (16) C: viss representativitet (17) A1: 100 % ≥ p > 75 % (18) A2: 75 % ≥ p > 50 % (19) A3: 50 % ≥ p > 25 % (20) A4: 25 % ≥ p > 15 % (21) B: 15 % ≥ p > 2 % (22) C: 2 % ≥ p > 0 % (23) A: mycket god grad av bevarande (nästan hela livsmiljöområdet i gott tillstånd) (24) B: god grad av bevarande (större delen av livsmiljöområdet i gott tillstånd) (25) C: minskad grad av bevarande (större delen av livsmiljöområdet inte i gott tillstånd) (26) X: okänd grad av bevarande (större delen av eller hela livsmiljöområdet i okänt tillstånd) (27) gott tillstånd: … (ha) (28) inte gott tillstånd: … (ha) (29) okänt tillstånd: … (ha) (30) fullständig undersökning eller statistiskt tillförlitlig uppskattning i hektar (t.ex. från kartläggning i skötsel- och förvaltningsplaner) (31) huvudsakligen extrapolering utifrån en begränsad mängd data (expertbedömning) (32) huvudsakligen expertutlåtanden med mycket begränsade data (baserade på partiella kartläggningsdata) (33) otillräckliga eller inga tillgängliga data (34) förhindra försämring (35) bibehålla livsmiljötypens ytareal och goda tillstånd (36) utvidga livsmiljötypens areal (37) förbättra livsmiljötypens tillstånd (38) återställa livsmiljötypen (39) annat (40) A: mycket högt värde (41) B: högt värde (42) C: visst värde (43) Arten förekommer inte längre i området. (44) Arten förekommer inte och förekom inte heller då området utsågs, men en återetablering planeras (45) permanent (46) reproducerande (47) koncentration (48) övervintring (49) vanlig (50) sällsynt (51) mycket sällsynt (52) förekommer (53) fullständig undersökning eller en statistiskt tillförlitlig uppskattning (54) huvudsakligen expertutlåtanden med mycket begränsade data (55) huvudsakligen extrapolering utifrån en begränsad mängd data (56) otillräckliga eller inga tillgängliga data (57) A1: 100 % ≥ p > 75 % (58) A2: 75 % ≥ p > 50 % (59) A3: 50 % ≥ p > 25 % (60) A4: 25 % ≥ p > 15 % (61) B: 15 % ≥ p > 2 % (62) C: 2 % ≥ p > 0 % (63) A: mycket god grad av bevarande (nästan hela den livsmiljö där arten förekommer är av tillräcklig kvalitet) (64) B: god grad av bevarande (största delen av den livsmiljö där arten förekommer är av tillräcklig kvalitet) (65) C: minskad grad av bevarande (största delen av den livsmiljö där arten förekommer är av otillräcklig kvalitet), (66) X: okänd grad av bevarande (största delen av den livsmiljö där arten förekommer är av okänd kvalitet). (67) tillräcklig kvalitet: … % (68) otillräcklig kvalitet: … % (69) okänd livsmiljökvalitet: … % (70) förhindra försämring (71) bibehålla artens livsmiljös utbredning och goda kvalitet samt populationsstorlek (72) utvidga artens livsmiljöareal (73) återställa artens livsmiljö (74) förbättra kvaliteten hos artens livsmiljö (inbegripet beaktande av störnings- och dödlighetsfaktorer) (75) öka populationsstorleken (76) minska belastningar som påverkar populationen (t.ex. minska dödligheten eller störningarna) (77) återställa populationen i området (78) annat (79) A: populationen (nästan) isolerad (80) B: populationen inte isolerad men i utkanterna av utbredningsområdet (81) C: populationen inte isolerad inom ett vidsträckt utbredningsområde (82) A: mycket högt värde (83) B: högt värde (84) C: visst värde (85) vanlig (86) sällsynt (87) mycket sällsynt (88) förekommer (89) arter i bilaga II till habitatdirektivet i ett särskilt skyddsområde (90) arter i bilaga IV till habitatdirektivet (91) arter i bilaga V till habitatdirektivet (92) fågelarter i bilaga I till fågeldirektivet i ett föreslaget område av gemenskapsintresse, ett område av gemenskapsintresse eller ett särskilt bevarandeområde (93) flyttfågelarter i ett föreslaget område av gemenskapsintresse, ett område av gemenskapsintresse eller ett särskilt bevarandeområde (94) förbjudna arter i bilaga I till förordningen om tekniska åtgärder inom ramen för den gemensamma fiskeripolitiken (förordning (EU) 2019/1241) som inte redan skyddas av bilagorna till habitatdirektivet (95) arter som förtecknas i nationella rödlistor (96) arter som förtecknas i EU:s rödlistor (97) arter som förtecknas i globala rödlistor (98) endemiska arter (99) arter som förtecknas i/skyddas enligt internationella konventioner såsom Bernkonventionen och konventionen om skydd av flyttande vilda djur eller konventionen om biologisk mångfald (100) typiska arter i livsmiljötyper i bilaga I (101) vilda kulturväxtsläktingar/skogsgenetiska resurser (102) invasiva främmande arter av unionsbetydelse som avses i förordning (EU) nr 1143/2014 om invasiva främmande arter (103) andra skäl (104) stor betydelse (105) medelstor betydelse (106) liten betydelse (433) Läge i eller utanför området (108) i Natura 2000-område (109) utanför Natura 2000-område (110) både i och utanför Natura 2000-område (111) ja (om ja, fyll i 5.2.2) (112) nej, området omfattas endast delvis (fyll i 5.2.2) (113) nej, men en plan är under utarbetande (114) nej, eftersom det inte behövs någon skötsel- och förvaltningsplan (fyll i 5.2.3) (115) nej, av annat skäl (fyll i 5.2.3) (116) planens namn och (117) länk till planen (URI) och (118) giltighet: startdatum (år och månad) och varaktighet: antal månader / eller ej fastställd (119) nödvändiga bevarandeåtgärder ingår i den eller de skötsel- och förvaltningsplaner som länkas i avsnitt 5.2.2 (ja/nej) (1) titel och länk (URI) och/eller (2) ytterligare förklaringar om detaljerade bevarandeåtgärder (fritext och språktagg) (120) nödvändiga bevarandeåtgärder beskrivs i följande dokument: (1) helt och hållet (2) delvis (3) ej införda Endast för åtgärder som helt eller delvis är införda: Pt_1_. 2. Är de nödvändiga åtgärderna införda? (1) alla är genomförda och/eller alla är pågående (2) delvis genomförda och/eller delvis pågående (3) engångsåtgärder är inte genomförda och/eller inga återkommande åtgärder är pågående Pt_2_. 2. Är de införda åtgärderna genomförda? (123) Bedöms bevarandeåtgärdernas ändamålsenlighet med jämna mellanrum? [ja/nej] (124) Uppfyller bevarandeåtgärderna de fastställda bevarandemålen? [ja/nej/inte ännu/okänt eftersom inte bedömt]

DEN STANDARDISERADE DATABLANKETTEN FÖR NATURA 2000 1.1.1

☐

A: område enligt fågeldirektivet (särskilt skyddsområde)

B: område enligt habitatdirektivet (föreslagna områden av gemenskapsintresse, områden av gemenskapsintresse eller särskilda bevarandeområden)

C: område enligt både fågeldirektivet och habitatdirektiven (med samma avgränsning)

DEN STANDARDISERADE DATABLANKETTEN FÖR NATURA 2000 1.1.11.21.31.3.11.41.4.11.4.21.4.31.4.41.4.51.51.5.11.5.21.5.31.5.41.5.51.5.62.2.12.1.1

2.1.2 Skäl för arealens (eventuella) avvikelser från rumsliga data

☐

klippa eller brant

grotta

omvandling till ETRS89

annat – den rumsliga representationen motsvarar inte den areal som anges i fält 2.1.1 av andra skäl. Förklara i fält 2.1.3

DEN STANDARDISERADE DATABLANKETTEN FÖR NATURA 2000 1.1.11.21.31.3.11.41.4.11.4.21.4.31.4.41.4.51.51.5.11.5.21.5.31.5.41.5.51.5.62.2.12.1.12.1.32.22.2.12.2.22.32.3.12.3.23.3.13.1.a3.1.13.1.23.1.3

Livsmiljön förekommer inte längre i området.

Livsmiljötypen förekommer inte och förekom inte heller då området utsågs, men en återetablering planeras

DEN STANDARDISERADE DATABLANKETTEN FÖR NATURA 2000 1.1.11.21.31.3.11.41.4.11.4.21.4.31.4.41.4.51.51.5.11.5.21.5.31.5.41.5.51.5.62.2.12.1.12.1.32.22.2.12.2.22.32.3.12.3.23.3.13.1.a3.1.13.1.23.1.33.1.43.1.53.1.6

fullständig undersökning eller en statistiskt tillförlitlig uppskattning

huvudsakligen extrapolering utifrån en begränsad mängd data

huvudsakligen expertutlåtanden med mycket begränsade data

DEN STANDARDISERADE DATABLANKETTEN FÖR NATURA 2000 1.1.11.21.31.3.11.41.4.11.4.21.4.31.4.41.4.51.51.5.11.5.21.5.31.5.41.5.51.5.62.2.12.1.12.1.32.22.2.12.2.22.32.3.12.3.23.3.13.1.a3.1.13.1.23.1.33.1.43.1.53.1.63.1.73.1.b3.1.83.1.9

A: mycket god representativitet

B: god representativitet

C: viss representativitet

DEN STANDARDISERADE DATABLANKETTEN FÖR NATURA 2000 1.1.11.21.31.3.11.41.4.11.4.21.4.31.4.41.4.51.51.5.11.5.21.5.31.5.41.5.51.5.62.2.12.1.12.1.32.22.2.12.2.22.32.3.12.3.23.3.13.1.a3.1.13.1.23.1.33.1.43.1.53.1.63.1.73.1.b3.1.83.1.93.1.10

A1: 100 % ≥ p > 75 %

A2: 75 % ≥ p > 50 %

A3: 50 % ≥ p > 25 %

A4: 25 % ≥ p > 15 %

B: 15 % ≥ p > 2 %

C: 2 % ≥ p > 0 %

DEN STANDARDISERADE DATABLANKETTEN FÖR NATURA 2000 1.1.11.21.31.3.11.41.4.11.4.21.4.31.4.41.4.51.51.5.11.5.21.5.31.5.41.5.51.5.62.2.12.1.12.1.32.22.2.12.2.22.32.3.12.3.23.3.13.1.a3.1.13.1.23.1.33.1.43.1.53.1.63.1.73.1.b3.1.83.1.93.1.103.1.113.1.123.1.12.1

A: mycket god grad av bevarande (nästan hela livsmiljöområdet i gott tillstånd)

B: god grad av bevarande (större delen av livsmiljöområdet i gott tillstånd)

C: minskad grad av bevarande (större delen av livsmiljöområdet inte i gott tillstånd)

X: okänd grad av bevarande (större delen av eller hela livsmiljöområdet i okänt tillstånd)

DEN STANDARDISERADE DATABLANKETTEN FÖR NATURA 2000 1.1.11.21.31.3.11.41.4.11.4.21.4.31.4.41.4.51.51.5.11.5.21.5.31.5.41.5.51.5.62.2.12.1.12.1.32.22.2.12.2.22.32.3.12.3.23.3.13.1.a3.1.13.1.23.1.33.1.43.1.53.1.63.1.73.1.b3.1.83.1.93.1.103.1.113.1.123.1.12.13.1.12.2

gott tillstånd: … (ha)

inte gott tillstånd: … (ha)

okänt tillstånd: … (ha)

DEN STANDARDISERADE DATABLANKETTEN FÖR NATURA 2000 1.1.11.21.31.3.11.41.4.11.4.21.4.31.4.41.4.51.51.5.11.5.21.5.31.5.41.5.51.5.62.2.12.1.12.1.32.22.2.12.2.22.32.3.12.3.23.3.13.1.a3.1.13.1.23.1.33.1.43.1.53.1.63.1.73.1.b3.1.83.1.93.1.103.1.113.1.123.1.12.13.1.12.23.1.12.3

fullständig undersökning eller statistiskt tillförlitlig uppskattning i hektar (t.ex. från kartläggning i skötsel- och förvaltningsplaner)

huvudsakligen extrapolering utifrån en begränsad mängd data (expertbedömning)

huvudsakligen expertutlåtanden med mycket begränsade data (baserade på partiella kartläggningsdata)

otillräckliga eller inga tillgängliga data

DEN STANDARDISERADE DATABLANKETTEN FÖR NATURA 2000 1.1.11.21.31.3.11.41.4.11.4.21.4.31.4.41.4.51.51.5.11.5.21.5.31.5.41.5.51.5.62.2.12.1.12.1.32.22.2.12.2.22.32.3.12.3.23.3.13.1.a3.1.13.1.23.1.33.1.43.1.53.1.63.1.73.1.b3.1.83.1.93.1.103.1.113.1.123.1.12.13.1.12.23.1.12.33.1.13

förhindra försämring

bibehålla livsmiljötypens ytareal och goda tillstånd

utvidga livsmiljötypens areal

förbättra livsmiljötypens tillstånd

återställa livsmiljötypen

annat

DEN STANDARDISERADE DATABLANKETTEN FÖR NATURA 2000 1.1.11.21.31.3.11.41.4.11.4.21.4.31.4.41.4.51.51.5.11.5.21.5.31.5.41.5.51.5.62.2.12.1.12.1.32.22.2.12.2.22.32.3.12.3.23.3.13.1.a3.1.13.1.23.1.33.1.43.1.53.1.63.1.73.1.b3.1.83.1.93.1.103.1.113.1.123.1.12.13.1.12.23.1.12.33.1.133.1.143.1.15

A: mycket högt värde

B: högt värde

C: visst värde

DEN STANDARDISERADE DATABLANKETTEN FÖR NATURA 2000 1.1.11.21.31.3.11.41.4.11.4.21.4.31.4.41.4.51.51.5.11.5.21.5.31.5.41.5.51.5.62.2.12.1.12.1.32.22.2.12.2.22.32.3.12.3.23.3.13.1.a3.1.13.1.23.1.33.1.43.1.53.1.63.1.73.1.b3.1.83.1.93.1.103.1.113.1.123.1.12.13.1.12.23.1.12.33.1.133.1.143.1.153.1.163.23.2a3.2.13.2.23.2.33.2.43.2.5

Arten förekommer inte längre i området.

Arten förekommer inte och förekom inte heller då området utsågs, men en återetablering planeras

DEN STANDARDISERADE DATABLANKETTEN FÖR NATURA 2000 1.1.11.21.31.3.11.41.4.11.4.21.4.31.4.41.4.51.51.5.11.5.21.5.31.5.41.5.51.5.62.2.12.1.12.1.32.22.2.12.2.22.32.3.12.3.23.3.13.1.a3.1.13.1.23.1.33.1.43.1.53.1.63.1.73.1.b3.1.83.1.93.1.103.1.113.1.123.1.12.13.1.12.23.1.12.33.1.133.1.143.1.153.1.163.23.2a3.2.13.2.23.2.33.2.43.2.53.2.6

permanent

reproducerande

koncentration

övervintring

DEN STANDARDISERADE DATABLANKETTEN FÖR NATURA 2000 1.1.11.21.31.3.11.41.4.11.4.21.4.31.4.41.4.51.51.5.11.5.21.5.31.5.41.5.51.5.62.2.12.1.12.1.32.22.2.12.2.22.32.3.12.3.23.3.13.1.a3.1.13.1.23.1.33.1.43.1.53.1.63.1.73.1.b3.1.83.1.93.1.103.1.113.1.123.1.12.13.1.12.23.1.12.33.1.133.1.143.1.153.1.163.23.2a3.2.13.2.23.2.33.2.43.2.53.2.63.2.73.2.7.13.2.7.23.2.8

vanlig

sällsynt

mycket sällsynt

förekommer

DEN STANDARDISERADE DATABLANKETTEN FÖR NATURA 2000 1.1.11.21.31.3.11.41.4.11.4.21.4.31.4.41.4.51.51.5.11.5.21.5.31.5.41.5.51.5.62.2.12.1.12.1.32.22.2.12.2.22.32.3.12.3.23.3.13.1.a3.1.13.1.23.1.33.1.43.1.53.1.63.1.73.1.b3.1.83.1.93.1.103.1.113.1.123.1.12.13.1.12.23.1.12.33.1.133.1.143.1.153.1.163.23.2a3.2.13.2.23.2.33.2.43.2.53.2.63.2.73.2.7.13.2.7.23.2.83.2.9

fullständig undersökning eller en statistiskt tillförlitlig uppskattning

huvudsakligen expertutlåtanden med mycket begränsade data

huvudsakligen extrapolering utifrån en begränsad mängd data

otillräckliga eller inga tillgängliga data

DEN STANDARDISERADE DATABLANKETTEN FÖR NATURA 2000 1.1.11.21.31.3.11.41.4.11.4.21.4.31.4.41.4.51.51.5.11.5.21.5.31.5.41.5.51.5.62.2.12.1.12.1.32.22.2.12.2.22.32.3.12.3.23.3.13.1.a3.1.13.1.23.1.33.1.43.1.53.1.63.1.73.1.b3.1.83.1.93.1.103.1.113.1.123.1.12.13.1.12.23.1.12.33.1.133.1.143.1.153.1.163.23.2a3.2.13.2.23.2.33.2.43.2.53.2.63.2.73.2.7.13.2.7.23.2.83.2.93.2.103.2b3.2.113.2.123.2.13

A1: 100 % ≥ p > 75 %

A2: 75 % ≥ p > 50 %

A3: 50 % ≥ p > 25 %

A4: 25 % ≥ p > 15 %

B: 15 % ≥ p > 2 %

C: 2 % ≥ p > 0 %

DEN STANDARDISERADE DATABLANKETTEN FÖR NATURA 2000 1.1.11.21.31.3.11.41.4.11.4.21.4.31.4.41.4.51.51.5.11.5.21.5.31.5.41.5.51.5.62.2.12.1.12.1.32.22.2.12.2.22.32.3.12.3.23.3.13.1.a3.1.13.1.23.1.33.1.43.1.53.1.63.1.73.1.b3.1.83.1.93.1.103.1.113.1.123.1.12.13.1.12.23.1.12.33.1.133.1.143.1.153.1.163.23.2a3.2.13.2.23.2.33.2.43.2.53.2.63.2.73.2.7.13.2.7.23.2.83.2.93.2.103.2b3.2.113.2.123.2.133.2.143.2.153.2.15.1

A: mycket god grad av bevarande (nästan hela den livsmiljö där arten förekommer är av tillräcklig kvalitet)

B: god grad av bevarande (största delen av den livsmiljö där arten förekommer är av tillräcklig kvalitet)

C: minskad grad av bevarande (största delen av den livsmiljö där arten förekommer är av otillräcklig kvalitet),

X: okänd grad av bevarande (största delen av den livsmiljö där arten förekommer är av okänd kvalitet).

DEN STANDARDISERADE DATABLANKETTEN FÖR NATURA 2000 1.1.11.21.31.3.11.41.4.11.4.21.4.31.4.41.4.51.51.5.11.5.21.5.31.5.41.5.51.5.62.2.12.1.12.1.32.22.2.12.2.22.32.3.12.3.23.3.13.1.a3.1.13.1.23.1.33.1.43.1.53.1.63.1.73.1.b3.1.83.1.93.1.103.1.113.1.123.1.12.13.1.12.23.1.12.33.1.133.1.143.1.153.1.163.23.2a3.2.13.2.23.2.33.2.43.2.53.2.63.2.73.2.7.13.2.7.23.2.83.2.93.2.103.2b3.2.113.2.123.2.133.2.143.2.153.2.15.13.2.15.2

tillräcklig kvalitet: … %

otillräcklig kvalitet: … %

okänd livsmiljökvalitet: … %

DEN STANDARDISERADE DATABLANKETTEN FÖR NATURA 2000 1.1.11.21.31.3.11.41.4.11.4.21.4.31.4.41.4.51.51.5.11.5.21.5.31.5.41.5.51.5.62.2.12.1.12.1.32.22.2.12.2.22.32.3.12.3.23.3.13.1.a3.1.13.1.23.1.33.1.43.1.53.1.63.1.73.1.b3.1.83.1.93.1.103.1.113.1.123.1.12.13.1.12.23.1.12.33.1.133.1.143.1.153.1.163.23.2a3.2.13.2.23.2.33.2.43.2.53.2.63.2.73.2.7.13.2.7.23.2.83.2.93.2.103.2b3.2.113.2.123.2.133.2.143.2.153.2.15.13.2.15.23.2.15.33.2.16

förhindra försämring

bibehålla artens livsmiljös utbredning och goda kvalitet samt populationsstorlek

utvidga artens livsmiljöareal

återställa artens livsmiljö

förbättra kvaliteten hos artens livsmiljö (inbegripet beaktande av störnings- och dödlighetsfaktorer)

öka populationsstorleken

minska belastningar som påverkar populationen (t.ex. minska dödligheten eller störningarna)

återställa populationen i området

annat

DEN STANDARDISERADE DATABLANKETTEN FÖR NATURA 2000 1.1.11.21.31.3.11.41.4.11.4.21.4.31.4.41.4.51.51.5.11.5.21.5.31.5.41.5.51.5.62.2.12.1.12.1.32.22.2.12.2.22.32.3.12.3.23.3.13.1.a3.1.13.1.23.1.33.1.43.1.53.1.63.1.73.1.b3.1.83.1.93.1.103.1.113.1.123.1.12.13.1.12.23.1.12.33.1.133.1.143.1.153.1.163.23.2a3.2.13.2.23.2.33.2.43.2.53.2.63.2.73.2.7.13.2.7.23.2.83.2.93.2.103.2b3.2.113.2.123.2.133.2.143.2.153.2.15.13.2.15.23.2.15.33.2.163.2.173.2.18

A: populationen (nästan) isolerad

B: populationen inte isolerad men i utkanterna av utbredningsområdet

C: populationen inte isolerad inom ett vidsträckt utbredningsområde

DEN STANDARDISERADE DATABLANKETTEN FÖR NATURA 2000 1.1.11.21.31.3.11.41.4.11.4.21.4.31.4.41.4.51.51.5.11.5.21.5.31.5.41.5.51.5.62.2.12.1.12.1.32.22.2.12.2.22.32.3.12.3.23.3.13.1.a3.1.13.1.23.1.33.1.43.1.53.1.63.1.73.1.b3.1.83.1.93.1.103.1.113.1.123.1.12.13.1.12.23.1.12.33.1.133.1.143.1.153.1.163.23.2a3.2.13.2.23.2.33.2.43.2.53.2.63.2.73.2.7.13.2.7.23.2.83.2.93.2.103.2b3.2.113.2.123.2.133.2.143.2.153.2.15.13.2.15.23.2.15.33.2.163.2.173.2.183.2.19

A: mycket högt värde

B: högt värde

C: visst värde

DEN STANDARDISERADE DATABLANKETTEN FÖR NATURA 2000 1.1.11.21.31.3.11.41.4.11.4.21.4.31.4.41.4.51.51.5.11.5.21.5.31.5.41.5.51.5.62.2.12.1.12.1.32.22.2.12.2.22.32.3.12.3.23.3.13.1.a3.1.13.1.23.1.33.1.43.1.53.1.63.1.73.1.b3.1.83.1.93.1.103.1.113.1.123.1.12.13.1.12.23.1.12.33.1.133.1.143.1.153.1.163.23.2a3.2.13.2.23.2.33.2.43.2.53.2.63.2.73.2.7.13.2.7.23.2.83.2.93.2.103.2b3.2.113.2.123.2.133.2.143.2.153.2.15.13.2.15.23.2.15.33.2.163.2.173.2.183.2.193.2.203.33.3.13.3.23.3.33.3.43.3.53.3.63.3.6.13.3.6.23.3.7

vanlig

sällsynt

mycket sällsynt

förekommer

DEN STANDARDISERADE DATABLANKETTEN FÖR NATURA 2000 1.1.11.21.31.3.11.41.4.11.4.21.4.31.4.41.4.51.51.5.11.5.21.5.31.5.41.5.51.5.62.2.12.1.12.1.32.22.2.12.2.22.32.3.12.3.23.3.13.1.a3.1.13.1.23.1.33.1.43.1.53.1.63.1.73.1.b3.1.83.1.93.1.103.1.113.1.123.1.12.13.1.12.23.1.12.33.1.133.1.143.1.153.1.163.23.2a3.2.13.2.23.2.33.2.43.2.53.2.63.2.73.2.7.13.2.7.23.2.83.2.93.2.103.2b3.2.113.2.123.2.133.2.143.2.153.2.15.13.2.15.23.2.15.33.2.163.2.173.2.183.2.193.2.203.33.3.13.3.23.3.33.3.43.3.53.3.63.3.6.13.3.6.23.3.73.3.8

arter i bilaga II till habitatdirektivet i ett särskilt skyddsområde

arter i bilaga IV till habitatdirektivet

arter i bilaga V till habitatdirektivet

fågelarter i bilaga I till fågeldirektivet i ett föreslaget område av gemenskapsintresse, ett område av gemenskapsintresse eller ett särskilt bevarandeområde

flyttfågelarter i ett föreslaget område av gemenskapsintresse, ett område av gemenskapsintresse eller ett särskilt bevarandeområde

förbjudna arter i bilaga I till förordningen om tekniska åtgärder inom ramen för den gemensamma fiskeripolitiken (förordning (EU) 2019/1241) som inte redan skyddas av bilagorna till habitatdirektivet

arter som förtecknas i nationella rödlistor

arter som förtecknas i EU:s rödlistor

arter som förtecknas i globala rödlistor

endemiska arter

arter som förtecknas i/skyddas enligt internationella konventioner såsom Bernkonventionen och konventionen om skydd av flyttande vilda djur eller konventionen om biologisk mångfald

typiska arter i livsmiljötyper i bilaga I

vilda kulturväxtsläktingar/skogsgenetiska resurser

invasiva främmande arter av unionsbetydelse som avses i förordning (EU) nr 1143/2014 om invasiva främmande arter

andra skäl

DEN STANDARDISERADE DATABLANKETTEN FÖR NATURA 2000 1.1.11.21.31.3.11.41.4.11.4.21.4.31.4.41.4.51.51.5.11.5.21.5.31.5.41.5.51.5.62.2.12.1.12.1.32.22.2.12.2.22.32.3.12.3.23.3.13.1.a3.1.13.1.23.1.33.1.43.1.53.1.63.1.73.1.b3.1.83.1.93.1.103.1.113.1.123.1.12.13.1.12.23.1.12.33.1.133.1.143.1.153.1.163.23.2a3.2.13.2.23.2.33.2.43.2.53.2.63.2.73.2.7.13.2.7.23.2.83.2.93.2.103.2b3.2.113.2.123.2.133.2.143.2.153.2.15.13.2.15.23.2.15.33.2.163.2.173.2.183.2.193.2.203.33.3.13.3.23.3.33.3.43.3.53.3.63.3.6.13.3.6.23.3.73.3.84.4.14.24.34.3.14.3.2

stor betydelse

medelstor betydelse

liten betydelse

4.3.3 Läge i eller utanför området

☐

i Natura 2000-område

utanför Natura 2000-område

både i och utanför Natura 2000-område

DEN STANDARDISERADE DATABLANKETTEN FÖR NATURA 2000 1.1.11.21.31.3.11.41.4.11.4.21.4.31.4.41.4.51.51.5.11.5.21.5.31.5.41.5.51.5.62.2.12.1.12.1.32.22.2.12.2.22.32.3.12.3.23.3.13.1.a3.1.13.1.23.1.33.1.43.1.53.1.63.1.73.1.b3.1.83.1.93.1.103.1.113.1.123.1.12.13.1.12.23.1.12.33.1.133.1.143.1.153.1.163.23.2a3.2.13.2.23.2.33.2.43.2.53.2.63.2.73.2.7.13.2.7.23.2.83.2.93.2.103.2b3.2.113.2.123.2.133.2.143.2.153.2.15.13.2.15.23.2.15.33.2.163.2.173.2.183.2.193.2.203.33.3.13.3.23.3.33.3.43.3.53.3.63.3.6.13.3.6.23.3.73.3.84.4.14.24.34.3.14.3.24.3.44.3.54.44.4.14.4.25.5.15.1.15.1.25.1.35.1.45.1.55.25.2.1

ja (om ja, fyll i 5.2.2)

nej, området omfattas endast delvis (fyll i 5.2.2)

nej, men en plan är under utarbetande

nej, eftersom det inte behövs någon skötsel- och förvaltningsplan (fyll i 5.2.3)

nej, av annat skäl (fyll i 5.2.3)

DEN STANDARDISERADE DATABLANKETTEN FÖR NATURA 2000 1.1.11.21.31.3.11.41.4.11.4.21.4.31.4.41.4.51.51.5.11.5.21.5.31.5.41.5.51.5.62.2.12.1.12.1.32.22.2.12.2.22.32.3.12.3.23.3.13.1.a3.1.13.1.23.1.33.1.43.1.53.1.63.1.73.1.b3.1.83.1.93.1.103.1.113.1.123.1.12.13.1.12.23.1.12.33.1.133.1.143.1.153.1.163.23.2a3.2.13.2.23.2.33.2.43.2.53.2.63.2.73.2.7.13.2.7.23.2.83.2.93.2.103.2b3.2.113.2.123.2.133.2.143.2.153.2.15.13.2.15.23.2.15.33.2.163.2.173.2.183.2.193.2.203.33.3.13.3.23.3.33.3.43.3.53.3.63.3.6.13.3.6.23.3.73.3.84.4.14.24.34.3.14.3.24.3.44.3.54.44.4.14.4.25.5.15.1.15.1.25.1.35.1.45.1.55.25.2.15.2.2

planens namn och

länk till planen (URI) och

giltighet: startdatum (år och månad) och varaktighet: antal månader / eller ej fastställd

DEN STANDARDISERADE DATABLANKETTEN FÖR NATURA 2000 1.1.11.21.31.3.11.41.4.11.4.21.4.31.4.41.4.51.51.5.11.5.21.5.31.5.41.5.51.5.62.2.12.1.12.1.32.22.2.12.2.22.32.3.12.3.23.3.13.1.a3.1.13.1.23.1.33.1.43.1.53.1.63.1.73.1.b3.1.83.1.93.1.103.1.113.1.123.1.12.13.1.12.23.1.12.33.1.133.1.143.1.153.1.163.23.2a3.2.13.2.23.2.33.2.43.2.53.2.63.2.73.2.7.13.2.7.23.2.83.2.93.2.103.2b3.2.113.2.123.2.133.2.143.2.153.2.15.13.2.15.23.2.15.33.2.163.2.173.2.183.2.193.2.203.33.3.13.3.23.3.33.3.43.3.53.3.63.3.6.13.3.6.23.3.73.3.84.4.14.24.34.3.14.3.24.3.44.3.54.44.4.14.4.25.5.15.1.15.1.25.1.35.1.45.1.55.25.2.15.2.25.2.35.35.3.1

nödvändiga bevarandeåtgärder ingår i den eller de skötsel- och förvaltningsplaner som länkas i avsnitt 5.2.2 (ja/nej)

nödvändiga bevarandeåtgärder beskrivs i följande dokument: (1) titel och länk (URI) och/eller (2) ytterligare förklaringar om detaljerade bevarandeåtgärder (fritext och språktagg)

titel och länk (URI) och/eller

ytterligare förklaringar om detaljerade bevarandeåtgärder (fritext och språktagg)

DEN STANDARDISERADE DATABLANKETTEN FÖR NATURA 2000 1.1.11.21.31.3.11.41.4.11.4.21.4.31.4.41.4.51.51.5.11.5.21.5.31.5.41.5.51.5.62.2.12.1.12.1.32.22.2.12.2.22.32.3.12.3.23.3.13.1.a3.1.13.1.23.1.33.1.43.1.53.1.63.1.73.1.b3.1.83.1.93.1.103.1.113.1.123.1.12.13.1.12.23.1.12.33.1.133.1.143.1.153.1.163.23.2a3.2.13.2.23.2.33.2.43.2.53.2.63.2.73.2.7.13.2.7.23.2.83.2.93.2.103.2b3.2.113.2.123.2.133.2.143.2.153.2.15.13.2.15.23.2.15.33.2.163.2.173.2.183.2.193.2.203.33.3.13.3.23.3.33.3.43.3.53.3.63.3.6.13.3.6.23.3.73.3.84.4.14.24.34.3.14.3.24.3.44.3.54.44.4.14.4.25.5.15.1.15.1.25.1.35.1.45.1.55.25.2.15.2.25.2.35.35.3.15.3.2

1. Är de nödvändiga åtgärderna införda? (1) helt och hållet (2) delvis (3) ej införda Endast för åtgärder som helt eller delvis är införda:

1. ☐

helt och hållet

delvis

ej införda Endast för åtgärder som helt eller delvis är införda:

2. Är de införda åtgärderna genomförda? (1) alla är genomförda och/eller alla är pågående (2) delvis genomförda och/eller delvis pågående (3) engångsåtgärder är inte genomförda och/eller inga återkommande åtgärder är pågående

2. ☐

alla är genomförda och/eller alla är pågående

delvis genomförda och/eller delvis pågående

engångsåtgärder är inte genomförda och/eller inga återkommande åtgärder är pågående

Bedöms bevarandeåtgärdernas ändamålsenlighet med jämna mellanrum? [ja/nej]

Uppfyller bevarandeåtgärderna de fastställda bevarandemålen? [ja/nej/inte ännu/okänt eftersom inte bedömt]

STANDARDISERAD DATABLANKETT FÖR NATURA 2000 – FÖRKLARANDE ANMÄRKNINGAR

Förteckning över förkortningar:

EG Europeiska gemenskaperna EEG Europeiska ekonomiska gemenskapen EEA Europeiska miljöbyrån Inspire Infrastruktur för rumslig information i Europa pSCI föreslaget område av gemenskapsintresse SCI område av gemenskapsintresse SAC särskilt bevarandeområde SDF standardiserad datablankett SPA särskilt skyddsområde

INLEDNING

Natura 2000 är ett ekologiskt nätverk för bevarande av vilda djur- och växtarter samt livsmiljöer av gemenskapsintresse i EU. Det består av de områden som utsetts enligt fågeldirektivet, vilket först antogs 1979 (direktiv 2009/147/EG), och habitatdirektivet, som antogs 1992 (direktiv 92/43/EEG). Kvaliteten på informationen om livsmiljöer och arter av gemenskapsintresse är av central betydelse för att Natura 2000 ska bli framgångsrikt. Uppgifterna och informationen måste därför lämnas på ett strukturerat och jämförbart sätt. Den rättsliga grunden för tillhandahållandet av uppgifter om Natura 2000 sammanfattas i artikel 4.1 i habitatdirektivet, där det anges att [u]pplysningarna skall omfatta en karta över området, dess namn, läge och avgränsning samt de uppgifter som framkommit genom tillämpning av de kriterier som anges i bilaga 3 (etapp 1), och de skall lämnas på ett formulär som utarbetats av kommissionen i enlighet med det förfarande som fastställs i artikel 21. Enligt artikel 4.3 i fågeldirektivet måste medlemsstaterna också sända all relevant information till kommissionen, så att den kan ta lämpliga initiativ för att uppnå den samordning som är nödvändig för att säkerställa att de områden som avses i punkterna 1 och 2 [i artikel 4] bildar en sammanhängande helhet som uppfyller behovet av skydd för dessa arter inom det geografiska havs- och landområde som omfattas av detta direktiv. Detta dokument innehåller information om de olika datafälten i den standardiserade datablanketten för Natura 2000 och förklaringar av hur de bör fyllas i samt om den geografiska information som ska lämnas. (1) Att tillhandahålla nödvändig information för att kommissionen tillsammans med medlemsstaterna och med stöd av Europeiska miljöbyrån ska kunna samordna åtgärder för att skapa och upprätthålla ett sammanhängande Natura 2000-nätverk samt bedöma om detta nätverk är ändamålsenligt för att bevara livsmiljötyperna i bilaga I och livsmiljöerna för arterna i bilaga II till direktiv 92/43/EEG samt livsmiljöerna för fågelarterna i bilaga I och de flyttfågelarter som anges i artikel 4.2 i direktiv 2009/147/EG. (2) Att uppdatera unionens förteckning över de områden av gemenskapsintresse som omfattas av habitatdirektivet. (3) Att tillhandahålla information för att hjälpa kommissionen att säkerställa att Natura 2000-nätverket till fullo beaktas i andra initiativ inom EU:s miljö och klimatpolitik samt inom andra politikområden och sektorer, särskilt regional-, jordbruks-, energi-, transport- och turismpolitiken. (4) Att bistå kommissionen och den berörda kommittén i valet av åtgärder som ska finansieras av Life. (5) Att tillhandahålla ett enhetligt och användbart formulär för utbyte och anmälan av information om Natura 2000-områden, i enlighet med bestämmelserna i Inspire-förordningen och annan unionslagstiftning samt avtal om tillgång till information (t.ex. Århuskonventionen). (6) Att de ska kunna användas i forskning, planering och för andra ändamål till stöd för bevarandepolitiken. (7) Att de ska utgöra en tillförlitlig referens- och informationskälla för bedömningen av särskilda problem vid eventuella överträdelser av unionslagstiftningen. (8) Att ge allmänheten tillgång till tillförlitlig och uppdaterad information om Natura 2000. Grp_standardiserade_datablanketten_för_natura_2000_syfte_och. användning. De huvudsakliga målsättningarna med den standardiserade datablanketten samt den databas och de geospatiala produkter (t.ex. visningsverktyget för Natura 2000) som möjliggörs är följande: Den standardiserade datablanketten, genom vilken Natura 2000-nätverket dokumenteras på unionsnivå, är en viktig informationskälla för alla dessa syften. Dokumentationen bör därför hållas uppdaterad för att de olika syftena ska kunna uppfyllas på ett bra sätt. Medlemsstaterna rekommenderas därför att minst vart sjätte år göra uppdateringar utifrån bästa tillgängliga information. Till exempel kan resultaten från övervakning enligt artikel 11, planering av skötsel och förvaltning, bedömningar av påverkan etc. ge ny information som bör föras in genom uppdatering av den standardiserade datablanketten. Även om en noggrann övervakning av varje enskilt område inte uttryckligen krävs enligt habitat- och fågeldirektiven, är det viktigt att livsmiljöernas och arternas tillstånd i områdena är känt, för att säkerställa att de materiella skyldigheterna (t.ex. att livsmiljöerna inte försämras) i direktiven uppfylls och för att övervaka framstegen mot bevarandemålen för områdena. Medlemsstaterna är bäst lämpade att utforma effektiva och ändamålsenliga övervakningssystem för dessa syften och samtidigt till fullo beakta andra informationskällor (t.ex. medborgarforskning, fjärranalys). Grp_reviderade_standardiserade. datablanketten. Den första standardiserade datablanketten antogs 1997 (beslut 97/266/EG) med som främsta syfte att bygga upp Natura 2000 och kunna bedöma om de nationella nätverken var tillräckliga. År 2011 reviderades och moderniserades den standardiserade datablanketten för första gången mot bakgrund av den förbättrade tillgången till digitala rumsliga data och framstegen inom datahanteringsteknik och utformningen av avsnittet om ekologisk information förbättrades. År 2020 enades medlemsstaterna och kommissionen om att det fanns ett behov av att ytterligare förbättra och förenhetliga uppgiftsflödet inom ramen för de båda direktiven och därför inleddes en andra revidering av den standardiserade datablanketten. Det tekniska arbetet med översynen av den standardiserade datablanketten gjordes i syfte att förbättra tillgången till och kvaliteten på uppgifter, fylla viktiga luckor (t.ex. information om bevarandemål, åtgärder samt skötselns och förvaltningens ändamålsenlighet) och göra den standardiserade datablanketten mer samstämmig med rapporteringen enligt artikel 17 i habitatdirektivet och artikel 12 i fågeldirektivet. Till exempel har graden av bevarande för både arter och livsmiljöer nu kopplats till begreppen livsmiljöns tillstånd och kvaliteten på den livsmiljö där arten förekommer, som används för rapporteringen enligt artiklarna 12 och 17. Dessa förbättringar syftar till att bedöma Natura 2000-nätverkets roll i och bidrag till att uppnå en gynnsam bevarandestatus för livsmiljöer och arter. Grp_för_natura. 2000. Referensdokumentation som underlättar en enhetlig användning av den standardiserade datablanketten i hela EU, bland annat när det gäller elektronisk dataöverföring och datahantering, finns tillgänglig för medlemsstaterna online i den så kallade referensportalen för Natura 2000 som upprätthålls av Europeiska miljöbyrån. Denna dokumentation omfattar förteckningar över koder och andra nödvändiga referensdokument och material, t.ex. datamodeller, dataöverföringsformat för rumsliga data och tabelldata samt tekniska riktlinjer som beskriver de tekniska och administrativa förfaranden som ska följas när uppgifter lämnas till kommissionen. Vissa delar som ingår i referensportalen kan bli föremål för ändringar över tid på grund av teknisk, vetenskaplig (t.ex. taxonomisk) och annan utveckling. För den dokumentation som GD Miljö och/eller EEA förvaltar (se bilagan) bör alla ändringar först godkännas av habitatkommittén. En länk till referensportalen finns på kommissionens webbplats under GD Miljö. Portalens huvudinnehåll anges i tillägget till det här dokumentet. Grp_standardiserade_datablanketten_för_natura_2000_och_dess. databas. Den standardiserade datablanketten måste fyllas i för varje föreslaget, utsett eller klassificerat Natura 2000-område och det måste även finnas en digital geospatial representation av dess avgränsning. Alla områden i en medlemsstat utgör tillsammans den nationella databasen över de standardiserade datablanketterna. Samtliga fält i de standardiserade datablanketterna är obligatoriska om inte annat uttryckligen anges. För att vara fullständig måste den nationella databasen över de standardiserade datablanketterna innehålla en geospatial beskrivning av varje Natura 2000-område och för detta finns teknisk vägledning tillgänglig i Natura 2000-referensportalen. En medlemsstat kan föreslå en uppdatering av informationen i sin Natura 2000-databas genom att ladda upp en uppdaterad databas i EEA:s Reportnet-system (se anvisningarna i referensportalen för Natura 2000). En sådan uppdaterad databas måste åtföljas av en not som förklarar (och under vissa omständigheter motiverar) de ändringar som gjorts. När databasen har laddats upp kommer en rad kvalitetskontroller att utföras för att testa databasens överensstämmelse: om ett test misslyckas kommer databasen att avvisas. En beskrivning av de regler som tillämpas vid kvalitetskontrollerna finns i referensportalen för Natura 2000, som en del av den tekniska beskrivningen av fälten i den standardiserade datablanketten. Innan EU:s Natura 2000-databas sammanställs kommer kommissionens avdelningar att kontrollera att de föreslagna ändringarna överensstämmer med fågel- och habitatdirektiven. Ange språktaggen i fritextfälten. Språktaggen är en standardiserad kod som används för att identifiera mänskliga språk på internet. Tekniska upplysningar, såsom förteckningen över de språkkoder som ska användas, finns i referensportalen för Natura 2000.

Den standardiserade datablanketten för Natura 2000 – syfte och användning

De huvudsakliga målsättningarna med den standardiserade datablanketten samt den databas och de geospatiala produkter (t.ex. visningsverktyget för Natura 2000) som möjliggörs är följande: Den standardiserade datablanketten, genom vilken Natura 2000-nätverket dokumenteras på unionsnivå, är en viktig informationskälla för alla dessa syften. Dokumentationen bör därför hållas uppdaterad för att de olika syftena ska kunna uppfyllas på ett bra sätt. Medlemsstaterna rekommenderas därför att minst vart sjätte år göra uppdateringar utifrån bästa tillgängliga information. Till exempel kan resultaten från övervakning enligt artikel 11, planering av skötsel och förvaltning, bedömningar av påverkan etc. ge ny information som bör föras in genom uppdatering av den standardiserade datablanketten. Även om en noggrann övervakning av varje enskilt område inte uttryckligen krävs enligt habitat- och fågeldirektiven, är det viktigt att livsmiljöernas och arternas tillstånd i områdena är känt, för att säkerställa att de materiella skyldigheterna (t.ex. att livsmiljöerna inte försämras) i direktiven uppfylls och för att övervaka framstegen mot bevarandemålen för områdena. Medlemsstaterna är bäst lämpade att utforma effektiva och ändamålsenliga övervakningssystem för dessa syften och samtidigt till fullo beakta andra informationskällor (t.ex. medborgarforskning, fjärranalys). (1) Att tillhandahålla nödvändig information för att kommissionen tillsammans med medlemsstaterna och med stöd av Europeiska miljöbyrån ska kunna samordna åtgärder för att skapa och upprätthålla ett sammanhängande Natura 2000-nätverk samt bedöma om detta nätverk är ändamålsenligt för att bevara livsmiljötyperna i bilaga I och livsmiljöerna för arterna i bilaga II till direktiv 92/43/EEG samt livsmiljöerna för fågelarterna i bilaga I och de flyttfågelarter som anges i artikel 4.2 i direktiv 2009/147/EG. (2) Att uppdatera unionens förteckning över de områden av gemenskapsintresse som omfattas av habitatdirektivet. (3) Att tillhandahålla information för att hjälpa kommissionen att säkerställa att Natura 2000-nätverket till fullo beaktas i andra initiativ inom EU:s miljö och klimatpolitik samt inom andra politikområden och sektorer, särskilt regional-, jordbruks-, energi-, transport- och turismpolitiken. (4) Att bistå kommissionen och den berörda kommittén i valet av åtgärder som ska finansieras av Life. (5) Att tillhandahålla ett enhetligt och användbart formulär för utbyte och anmälan av information om Natura 2000-områden, i enlighet med bestämmelserna i Inspire-förordningen och annan unionslagstiftning samt avtal om tillgång till information (t.ex. Århuskonventionen). (6) Att de ska kunna användas i forskning, planering och för andra ändamål till stöd för bevarandepolitiken. (7) Att de ska utgöra en tillförlitlig referens- och informationskälla för bedömningen av särskilda problem vid eventuella överträdelser av unionslagstiftningen. (8) Att ge allmänheten tillgång till tillförlitlig och uppdaterad information om Natura 2000.

(1) Att tillhandahålla nödvändig information för att kommissionen tillsammans med medlemsstaterna och med stöd av Europeiska miljöbyrån ska kunna samordna åtgärder för att skapa och upprätthålla ett sammanhängande Natura 2000-nätverk samt bedöma om detta nätverk är ändamålsenligt för att bevara livsmiljötyperna i bilaga I och livsmiljöerna för arterna i bilaga II till direktiv 92/43/EEG samt livsmiljöerna för fågelarterna i bilaga I och de flyttfågelarter som anges i artikel 4.2 i direktiv 2009/147/EG.

(2) Att uppdatera unionens förteckning över de områden av gemenskapsintresse som omfattas av habitatdirektivet.

(3) Att tillhandahålla information för att hjälpa kommissionen att säkerställa att Natura 2000-nätverket till fullo beaktas i andra initiativ inom EU:s miljö och klimatpolitik samt inom andra politikområden och sektorer, särskilt regional-, jordbruks-, energi-, transport- och turismpolitiken.

(4) Att bistå kommissionen och den berörda kommittén i valet av åtgärder som ska finansieras av Life.

(5) Att tillhandahålla ett enhetligt och användbart formulär för utbyte och anmälan av information om Natura 2000-områden, i enlighet med bestämmelserna i Inspire-förordningen och annan unionslagstiftning samt avtal om tillgång till information (t.ex. Århuskonventionen).

(6) Att de ska kunna användas i forskning, planering och för andra ändamål till stöd för bevarandepolitiken.

(7) Att de ska utgöra en tillförlitlig referens- och informationskälla för bedömningen av särskilda problem vid eventuella överträdelser av unionslagstiftningen.

(8) Att ge allmänheten tillgång till tillförlitlig och uppdaterad information om Natura 2000.

Den reviderade standardiserade datablanketten

Den första standardiserade datablanketten antogs 1997 (beslut 97/266/EG) med som främsta syfte att bygga upp Natura 2000 och kunna bedöma om de nationella nätverken var tillräckliga. År 2011 reviderades och moderniserades den standardiserade datablanketten för första gången mot bakgrund av den förbättrade tillgången till digitala rumsliga data och framstegen inom datahanteringsteknik och utformningen av avsnittet om ekologisk information förbättrades. År 2020 enades medlemsstaterna och kommissionen om att det fanns ett behov av att ytterligare förbättra och förenhetliga uppgiftsflödet inom ramen för de båda direktiven och därför inleddes en andra revidering av den standardiserade datablanketten. Det tekniska arbetet med översynen av den standardiserade datablanketten gjordes i syfte att förbättra tillgången till och kvaliteten på uppgifter, fylla viktiga luckor (t.ex. information om bevarandemål, åtgärder samt skötselns och förvaltningens ändamålsenlighet) och göra den standardiserade datablanketten mer samstämmig med rapporteringen enligt artikel 17 i habitatdirektivet och artikel 12 i fågeldirektivet. Till exempel har graden av bevarande för både arter och livsmiljöer nu kopplats till begreppen livsmiljöns tillstånd och kvaliteten på den livsmiljö där arten förekommer, som används för rapporteringen enligt artiklarna 12 och 17. Dessa förbättringar syftar till att bedöma Natura 2000-nätverkets roll i och bidrag till att uppnå en gynnsam bevarandestatus för livsmiljöer och arter.

Referensportalen för Natura 2000

Referensdokumentation som underlättar en enhetlig användning av den standardiserade datablanketten i hela EU, bland annat när det gäller elektronisk dataöverföring och datahantering, finns tillgänglig för medlemsstaterna online i den så kallade referensportalen för Natura 2000 som upprätthålls av Europeiska miljöbyrån. Denna dokumentation omfattar förteckningar över koder och andra nödvändiga referensdokument och material, t.ex. datamodeller, dataöverföringsformat för rumsliga data och tabelldata samt tekniska riktlinjer som beskriver de tekniska och administrativa förfaranden som ska följas när uppgifter lämnas till kommissionen. Vissa delar som ingår i referensportalen kan bli föremål för ändringar över tid på grund av teknisk, vetenskaplig (t.ex. taxonomisk) och annan utveckling. För den dokumentation som GD Miljö och/eller EEA förvaltar (se bilagan) bör alla ändringar först godkännas av habitatkommittén. En länk till referensportalen finns på kommissionens webbplats under GD Miljö. Portalens huvudinnehåll anges i tillägget till det här dokumentet.

Den standardiserade datablanketten för Natura 2000 och dess databas

Den standardiserade datablanketten måste fyllas i för varje föreslaget, utsett eller klassificerat Natura 2000-område och det måste även finnas en digital geospatial representation av dess avgränsning. Alla områden i en medlemsstat utgör tillsammans den nationella databasen över de standardiserade datablanketterna. Samtliga fält i de standardiserade datablanketterna är obligatoriska om inte annat uttryckligen anges. För att vara fullständig måste den nationella databasen över de standardiserade datablanketterna innehålla en geospatial beskrivning av varje Natura 2000-område och för detta finns teknisk vägledning tillgänglig i Natura 2000-referensportalen. En medlemsstat kan föreslå en uppdatering av informationen i sin Natura 2000-databas genom att ladda upp en uppdaterad databas i EEA:s Reportnet-system (se anvisningarna i referensportalen för Natura 2000). En sådan uppdaterad databas måste åtföljas av en not som förklarar (och under vissa omständigheter motiverar) de ändringar som gjorts. När databasen har laddats upp kommer en rad kvalitetskontroller att utföras för att testa databasens överensstämmelse: om ett test misslyckas kommer databasen att avvisas. En beskrivning av de regler som tillämpas vid kvalitetskontrollerna finns i referensportalen för Natura 2000, som en del av den tekniska beskrivningen av fälten i den standardiserade datablanketten. Innan EU:s Natura 2000-databas sammanställs kommer kommissionens avdelningar att kontrollera att de föreslagna ändringarna överensstämmer med fågel- och habitatdirektiven. Ange språktaggen i fritextfälten. Språktaggen är en standardiserad kod som används för att identifiera mänskliga språk på internet. Tekniska upplysningar, såsom förteckningen över de språkkoder som ska användas, finns i referensportalen för Natura 2000.

1 IDENTIFIERING AV OMRÅDET (1) A: ett område enligt fågeldirektivet (särskilt skyddsområde), eller (2) B: ett område enligt habitatdirektivet (antingen ett föreslaget område av gemenskapsintresse, ett område av gemenskapsintresse eller ett särskilt bevarandeområde), eller (3) C: ett område enligt både fågeldirektivet och habitatdirektivet (dvs. de har identiska avgränsningar) Grp. 11. Områdestyp Områdestypen anger huruvida området är ett särskilt skyddsområde klassificerat enligt fågeldirektivet eller ett (föreslaget) område av gemenskapsintresse/särskilt bevarandeområde enligt habitatdirektivet eller båda. Ett av följande alternativ måste väljas: Om ett område av gemenskapsintresse och ett särskilt skyddsområde överlappar varandra men inte är identiska behandlas områdena som separata objekt. A Särskilt skyddsområde – en enda blankett fylls i. B Föreslaget område av gemenskapsintresse, område av gemenskapsintresse eller särskilt bevarandeområde – en enda blankett fylls i. C Ett särskilt skyddsområde och ett föreslaget område av gemenskapsintresse/område av gemenskapsintresse/särskilt bevarandeområde är identiska och har samma areal – en enda blankett fylls i för båda. A B Om ett särskilt skyddsområde och ett föreslaget område av gemenskapsintresse/område av gemenskapsintresse/särskilt bevarandeområde överlappar varandra men inte är identiska behandlas områdena som separata områden. En blankett fylls i för respektive område. (1) De två första tecknen utgörs av landskoden. I enlighet med unionens regler används landskoder bestående av två bokstäver enligt ISO 3166 (se förteckningen över koder i referensportalen för Natura 2000). (2) De återstående sju tecknen, som bildar en unik alfanumerisk kod för varje område inom medlemsstaten, anges enligt ett logiskt och sammanhängande system som fastställs av den ansvariga nationella myndigheten. (3) Områdeskoden identifierar ett Natura 2000-område och får inte ändras, såvida området inte är resultatet av en sammanslagning eller uppdelning av områden. (4) Om två eller flera områden slås samman rekommenderas att områdeskoden för det största området behålls för det sammanslagna området. Om ett område delas upp i delområden rekommenderas att det största delområdet behåller den ursprungliga koden för det område som delades upp. (5) Om ett område av gemenskapsintresse kommer att slås samman med ett särskilt skyddsområde (vilket resulterar i ett C-område), bör dock områdeskoden för området av gemenskapsintresse behållas för det sammanslagna området, eftersom det är den områdeskoden som används i unionsförteckningen. (6) Att ett område av gemenskapsintresse utses till ett särskilt bevarandeområde är inte ett giltigt skäl att ändra områdeskoden, såvida det inte blir nödvändigt på grund av rättsregler (om att utse områden) på nationell nivå. (7) Om en områdeskod av någon anledning måste utgå, kan den inte återanvändas senare. Grp. 12. Områdeskod Varje område måste ha en stabil unik kod som består av en sträng med nio tecken som är sammansatt på följande sätt: Följande regler är tillämpliga: Grp. 131. Områdets namn med icke-latinska bokstäver (frivillig uppgift) Utöver det områdesnamn som anges i fält 1.3 kan namnet anges med användning av ett icke-latinskt alfabet, t.ex. det grekiska eller kyrilliska alfabetet. Exempel: Områdets namn på grekiska i fält 1.3.1: Ικαρία – Φούρνοι και παράκτια ζώνη Grp. 13. Områdets namn För länder som använder det latinska alfabetet anges platsnamn på det lokala språket. Det latinska alfabetet måste användas (UTF 8/16) och texten får inte bestå av enbart versaler (t.ex. Gave de Pau inte GAVE DE PAU). För medlemsstater som använder ett icke-latinskt alfabet (grekiskt eller kyrilliskt) måste platsnamnet ändå anges med latinska bokstäver i fält 1.3. Exempel: Områdets namn med latinska bokstäver anges i fält 1.3: Ikaria - Fournoi Kai Paraktia Zoni. (1) organisationens namn (1.4.1) och postadress (1.4.3), eller (2) organisationens namn (1.4.1) och e-postadress till funktionsbrevlåda (1.4.4), eller (3) organisationens namn (1.4.1) och webbplats med kontaktuppgifter (1.4.5) Grp. 141. Organisationens namn Det officiella namnet på den organisation som sammanställde informationen i den standardiserade datablanketten. Grp. 142. Kontaktpunkt i organisationen (frivillig uppgift) Med kontaktpunkt avses en närmare beskrivning av den del av organisationen som ansvarar för sammanställningen av uppgifterna i respektive standardiserade datablankett, t.ex. en avdelning för naturvård eller en särskild funktion, t.ex. samordningsenheten för Natura 2000. Grp. 143. Postadress Organisationens postadress bör anges i ett fritextfält enligt medlemsstatens standard för postadresser. Grp. 144. E-postadress till funktionsbrevlåda I enlighet med den allmänna dataskyddsförordningen bör endast e-postadresser till funktionsbrevlådor användas. Grp. 145. Webbplats med kontaktuppgifter Webbplatsen bör ange organisationens officiella kontaktuppgifter. För att undvika problem med ändrade länkar bör endast länken till organisationens startsida lämnas, från vilken det är möjligt att navigera till kontaktuppgifterna. Grp. 14. Uppgiftslämnare Med uppgiftslämnare avses de officiella kontaktuppgifterna till den organisation som sammanställde informationen i den standardiserade datablanketten (t.ex. den behöriga administrativa myndigheten). Uppgiftslämnaren bör kontaktas vid tekniska frågor eller om fel upptäcks. I enlighet med den allmänna dataskyddsförordningen bör inga personuppgifter lämnas. Minst en av följande fältkombinationer måste anges: Grp. 151. Tidpunkt då området först klassificerades som särskilt skyddsområde Ange den tidpunkt då området först klassificerades som särskilt skyddsområde. Grp. 152. Handling genom vilken området klassificerades som särskilt skyddsområde Ange en hänvisning till den nationella handling genom vilken området klassificerades som särskilt skyddsområde. Det är att föredra att hänvisningen ges i form av en stabil digital identifierare (URI = URL eller DOI). Om någon sådan inte är tillgänglig kan hänvisningen också anges som fritext. Grp. 153. Tidpunkt då området först föreslogs som område av gemenskapsintresse Ange den tidpunkt då området först föreslogs som område av gemenskapsintresse. Detta är den tidpunkt då det första förslaget om att utse området till ett område av gemenskapsintresse officiellt meddelades Europeiska kommissionen. Grp. 154. Tidpunkt då området utsågs till särskilt bevarandeområde Den tidpunkt då området utsågs till särskilt bevarandeområde måste anges. Grp. 155. Handling genom vilken området utsågs till särskilt bevarandeområde En hänvisning till den nationella handling genom vilken området utsågs till särskilt bevarandeområde måste anges. Det är att föredra att hänvisningen ges i form av en stabil digital identifierare (URI = URL eller DOI). Om någon sådan inte är tillgänglig kan hänvisningen också anges som fritext. Grp. 156. Förklaringar (frivillig uppgift) Ytterligare förklaringar till fälten under 1.5 kan ges i detta fritextfält, t.ex. om den tidpunkt då ett område som består av ursprungligen separata särskilda skyddsområden och/eller områden av gemenskapsintresse klassificerades eller utsågs. Grp. 15. Tidpunkt då området klassificerades/föreslogs/utsågs Den tidpunkt då särskilda skyddsområden klassificerades och områden av gemenskapsintresse och särskilda bevarandeområden föreslogs och utsågs (beroende på vad som är tillämpligt), tillsammans med hänvisningar till de nationella handlingar genom vilka detta skedde, måste anges i respektive fält under 1.5. Om ett område har klassificerats/utsetts och senare utvidgats bör det år då det först förtecknades användas. Ytterligare förklaringar, t.ex. när det gäller den tidpunkt då områden som består av ursprungligen separata särskilda skyddsområden och/eller områden av gemenskapsintresse klassificerades eller utsågs kan ges i fält 1.5.6 (frivillig uppgift).

1

1.1 Figur 1: Möjliga samband mellan områden

Områdestyp Områdestypen anger huruvida området är ett särskilt skyddsområde klassificerat enligt fågeldirektivet eller ett (föreslaget) område av gemenskapsintresse/särskilt bevarandeområde enligt habitatdirektivet eller båda. Ett av följande alternativ måste väljas: Om ett område av gemenskapsintresse och ett särskilt skyddsområde överlappar varandra men inte är identiska behandlas områdena som separata objekt. A Särskilt skyddsområde – en enda blankett fylls i. B Föreslaget område av gemenskapsintresse, område av gemenskapsintresse eller särskilt bevarandeområde – en enda blankett fylls i. C Ett särskilt skyddsområde och ett föreslaget område av gemenskapsintresse/område av gemenskapsintresse/särskilt bevarandeområde är identiska och har samma areal – en enda blankett fylls i för båda. A B Om ett särskilt skyddsområde och ett föreslaget område av gemenskapsintresse/område av gemenskapsintresse/särskilt bevarandeområde överlappar varandra men inte är identiska behandlas områdena som separata områden. En blankett fylls i för respektive område. (1) A: ett område enligt fågeldirektivet (särskilt skyddsområde), eller (2) B: ett område enligt habitatdirektivet (antingen ett föreslaget område av gemenskapsintresse, ett område av gemenskapsintresse eller ett särskilt bevarandeområde), eller (3) C: ett område enligt både fågeldirektivet och habitatdirektivet (dvs. de har identiska avgränsningar)

1.1 ☐

A: ett område enligt fågeldirektivet (särskilt skyddsområde), eller

B: ett område enligt habitatdirektivet (antingen ett föreslaget område av gemenskapsintresse, ett område av gemenskapsintresse eller ett särskilt bevarandeområde), eller

C: ett område enligt både fågeldirektivet och habitatdirektivet (dvs. de har identiska avgränsningar)

1.2 Områdeskod Varje område måste ha en stabil unik kod som består av en sträng med nio tecken som är sammansatt på följande sätt: Följande regler är tillämpliga: (1) De två första tecknen utgörs av landskoden. I enlighet med unionens regler används landskoder bestående av två bokstäver enligt ISO 3166 (se förteckningen över koder i referensportalen för Natura 2000). (2) De återstående sju tecknen, som bildar en unik alfanumerisk kod för varje område inom medlemsstaten, anges enligt ett logiskt och sammanhängande system som fastställs av den ansvariga nationella myndigheten. (3) Områdeskoden identifierar ett Natura 2000-område och får inte ändras, såvida området inte är resultatet av en sammanslagning eller uppdelning av områden. (4) Om två eller flera områden slås samman rekommenderas att områdeskoden för det största området behålls för det sammanslagna området. Om ett område delas upp i delområden rekommenderas att det största delområdet behåller den ursprungliga koden för det område som delades upp. (5) Om ett område av gemenskapsintresse kommer att slås samman med ett särskilt skyddsområde (vilket resulterar i ett C-område), bör dock områdeskoden för området av gemenskapsintresse behållas för det sammanslagna området, eftersom det är den områdeskoden som används i unionsförteckningen. (6) Att ett område av gemenskapsintresse utses till ett särskilt bevarandeområde är inte ett giltigt skäl att ändra områdeskoden, såvida det inte blir nödvändigt på grund av rättsregler (om att utse områden) på nationell nivå. (7) Om en områdeskod av någon anledning måste utgå, kan den inte återanvändas senare.

De två första tecknen utgörs av landskoden. I enlighet med unionens regler används landskoder bestående av två bokstäver enligt ISO 3166 (se förteckningen över koder i referensportalen för Natura 2000).

De återstående sju tecknen, som bildar en unik alfanumerisk kod för varje område inom medlemsstaten, anges enligt ett logiskt och sammanhängande system som fastställs av den ansvariga nationella myndigheten.

Områdeskoden identifierar ett Natura 2000-område och får inte ändras, såvida området inte är resultatet av en sammanslagning eller uppdelning av områden.

Om två eller flera områden slås samman rekommenderas att områdeskoden för det största området behålls för det sammanslagna området. Om ett område delas upp i delområden rekommenderas att det största delområdet behåller den ursprungliga koden för det område som delades upp.

Om ett område av gemenskapsintresse kommer att slås samman med ett särskilt skyddsområde (vilket resulterar i ett C-område), bör dock områdeskoden för området av gemenskapsintresse behållas för det sammanslagna området, eftersom det är den områdeskoden som används i unionsförteckningen.

Att ett område av gemenskapsintresse utses till ett särskilt bevarandeområde är inte ett giltigt skäl att ändra områdeskoden, såvida det inte blir nödvändigt på grund av rättsregler (om att utse områden) på nationell nivå.

Om en områdeskod av någon anledning måste utgå, kan den inte återanvändas senare.

1.3 Områdets namn För länder som använder det latinska alfabetet anges platsnamn på det lokala språket. Det latinska alfabetet måste användas (UTF 8/16) och texten får inte bestå av enbart versaler (t.ex. Gave de Pau inte GAVE DE PAU). För medlemsstater som använder ett icke-latinskt alfabet (grekiskt eller kyrilliskt) måste platsnamnet ändå anges med latinska bokstäver i fält 1.3. Exempel: Områdets namn med latinska bokstäver anges i fält 1.3: Ikaria - Fournoi Kai Paraktia Zoni. Grp. 131. Områdets namn med icke-latinska bokstäver (frivillig uppgift) Utöver det områdesnamn som anges i fält 1.3 kan namnet anges med användning av ett icke-latinskt alfabet, t.ex. det grekiska eller kyrilliska alfabetet. Exempel: Områdets namn på grekiska i fält 1.3.1: Ικαρία – Φούρνοι και παράκτια ζώνη

1.3

1.3.1 Områdets namn med icke-latinska bokstäver (frivillig uppgift) Utöver det områdesnamn som anges i fält 1.3 kan namnet anges med användning av ett icke-latinskt alfabet, t.ex. det grekiska eller kyrilliska alfabetet. Exempel: Områdets namn på grekiska i fält 1.3.1: Ικαρία – Φούρνοι και παράκτια ζώνη

1.4 Uppgiftslämnare Med uppgiftslämnare avses de officiella kontaktuppgifterna till den organisation som sammanställde informationen i den standardiserade datablanketten (t.ex. den behöriga administrativa myndigheten). Uppgiftslämnaren bör kontaktas vid tekniska frågor eller om fel upptäcks. I enlighet med den allmänna dataskyddsförordningen bör inga personuppgifter lämnas. Minst en av följande fältkombinationer måste anges: (1) organisationens namn (1.4.1) och postadress (1.4.3), eller (2) organisationens namn (1.4.1) och e-postadress till funktionsbrevlåda (1.4.4), eller (3) organisationens namn (1.4.1) och webbplats med kontaktuppgifter (1.4.5) Grp. 141. Organisationens namn Det officiella namnet på den organisation som sammanställde informationen i den standardiserade datablanketten. Grp. 142. Kontaktpunkt i organisationen (frivillig uppgift) Med kontaktpunkt avses en närmare beskrivning av den del av organisationen som ansvarar för sammanställningen av uppgifterna i respektive standardiserade datablankett, t.ex. en avdelning för naturvård eller en särskild funktion, t.ex. samordningsenheten för Natura 2000. Grp. 143. Postadress Organisationens postadress bör anges i ett fritextfält enligt medlemsstatens standard för postadresser. Grp. 144. E-postadress till funktionsbrevlåda I enlighet med den allmänna dataskyddsförordningen bör endast e-postadresser till funktionsbrevlådor användas. Grp. 145. Webbplats med kontaktuppgifter Webbplatsen bör ange organisationens officiella kontaktuppgifter. För att undvika problem med ändrade länkar bör endast länken till organisationens startsida lämnas, från vilken det är möjligt att navigera till kontaktuppgifterna.

organisationens namn (1.4.1) och postadress (1.4.3), eller

organisationens namn (1.4.1) och e-postadress till funktionsbrevlåda (1.4.4), eller

organisationens namn (1.4.1) och webbplats med kontaktuppgifter (1.4.5)

1.4

1.4.1 Organisationens namn Det officiella namnet på den organisation som sammanställde informationen i den standardiserade datablanketten.

1.4.2 Kontaktpunkt i organisationen (frivillig uppgift) Med kontaktpunkt avses en närmare beskrivning av den del av organisationen som ansvarar för sammanställningen av uppgifterna i respektive standardiserade datablankett, t.ex. en avdelning för naturvård eller en särskild funktion, t.ex. samordningsenheten för Natura 2000.

1.4.3 Postadress Organisationens postadress bör anges i ett fritextfält enligt medlemsstatens standard för postadresser.

1.4.4 E-postadress till funktionsbrevlåda I enlighet med den allmänna dataskyddsförordningen bör endast e-postadresser till funktionsbrevlådor användas.

1.4.5 Webbplats med kontaktuppgifter Webbplatsen bör ange organisationens officiella kontaktuppgifter. För att undvika problem med ändrade länkar bör endast länken till organisationens startsida lämnas, från vilken det är möjligt att navigera till kontaktuppgifterna.

1.5 Tidpunkt då området klassificerades/föreslogs/utsågs Den tidpunkt då särskilda skyddsområden klassificerades och områden av gemenskapsintresse och särskilda bevarandeområden föreslogs och utsågs (beroende på vad som är tillämpligt), tillsammans med hänvisningar till de nationella handlingar genom vilka detta skedde, måste anges i respektive fält under 1.5. Om ett område har klassificerats/utsetts och senare utvidgats bör det år då det först förtecknades användas. Ytterligare förklaringar, t.ex. när det gäller den tidpunkt då områden som består av ursprungligen separata särskilda skyddsområden och/eller områden av gemenskapsintresse klassificerades eller utsågs kan ges i fält 1.5.6 (frivillig uppgift). Grp. 151. Tidpunkt då området först klassificerades som särskilt skyddsområde Ange den tidpunkt då området först klassificerades som särskilt skyddsområde. Grp. 152. Handling genom vilken området klassificerades som särskilt skyddsområde Ange en hänvisning till den nationella handling genom vilken området klassificerades som särskilt skyddsområde. Det är att föredra att hänvisningen ges i form av en stabil digital identifierare (URI = URL eller DOI). Om någon sådan inte är tillgänglig kan hänvisningen också anges som fritext. Grp. 153. Tidpunkt då området först föreslogs som område av gemenskapsintresse Ange den tidpunkt då området först föreslogs som område av gemenskapsintresse. Detta är den tidpunkt då det första förslaget om att utse området till ett område av gemenskapsintresse officiellt meddelades Europeiska kommissionen. Grp. 154. Tidpunkt då området utsågs till särskilt bevarandeområde Den tidpunkt då området utsågs till särskilt bevarandeområde måste anges. Grp. 155. Handling genom vilken området utsågs till särskilt bevarandeområde En hänvisning till den nationella handling genom vilken området utsågs till särskilt bevarandeområde måste anges. Det är att föredra att hänvisningen ges i form av en stabil digital identifierare (URI = URL eller DOI). Om någon sådan inte är tillgänglig kan hänvisningen också anges som fritext. Grp. 156. Förklaringar (frivillig uppgift) Ytterligare förklaringar till fälten under 1.5 kan ges i detta fritextfält, t.ex. om den tidpunkt då ett område som består av ursprungligen separata särskilda skyddsområden och/eller områden av gemenskapsintresse klassificerades eller utsågs.

1.5

1.5.1 Tidpunkt då området först klassificerades som särskilt skyddsområde Ange den tidpunkt då området först klassificerades som särskilt skyddsområde.

1.5.2 Handling genom vilken området klassificerades som särskilt skyddsområde Ange en hänvisning till den nationella handling genom vilken området klassificerades som särskilt skyddsområde. Det är att föredra att hänvisningen ges i form av en stabil digital identifierare (URI = URL eller DOI). Om någon sådan inte är tillgänglig kan hänvisningen också anges som fritext.

1.5.3 Tidpunkt då området först föreslogs som område av gemenskapsintresse Ange den tidpunkt då området först föreslogs som område av gemenskapsintresse. Detta är den tidpunkt då det första förslaget om att utse området till ett område av gemenskapsintresse officiellt meddelades Europeiska kommissionen.

1.5.4 Tidpunkt då området utsågs till särskilt bevarandeområde Den tidpunkt då området utsågs till särskilt bevarandeområde måste anges.

1.5.5 Handling genom vilken området utsågs till särskilt bevarandeområde En hänvisning till den nationella handling genom vilken området utsågs till särskilt bevarandeområde måste anges. Det är att föredra att hänvisningen ges i form av en stabil digital identifierare (URI = URL eller DOI). Om någon sådan inte är tillgänglig kan hänvisningen också anges som fritext.

1.5.6 Förklaringar (frivillig uppgift) Ytterligare förklaringar till fälten under 1.5 kan ges i detta fritextfält, t.ex. om den tidpunkt då ett område som består av ursprungligen separata särskilda skyddsområden och/eller områden av gemenskapsintresse klassificerades eller utsågs.

2 OMRÅDETS AREAL OCH LÄGE Grp. 211. Areal Områdets areal måste anges. Ange den totala ytarealen i hektar så noga som möjligt, decimaler får användas. Även för linjära formationer som klippor måste en areal fyllas i som får grundas på en uppskattning. (1) klippor eller branter (2) grotta (3) omvandling till ETRS89 (4) annat – den rumsliga representationen motsvarar inte den areal som anges i fält 2.1.1 av andra skäl. Förklara i fält 2.1.3 Grp. 212. Skäl för arealens (eventuella) avvikelser från rumsliga data Om arealen i fält 2.1.1 avviker från arealen i den rumsliga datauppsättningen anges skälet genom att använda den relevanta kategorin i respektive kodförteckning: Ytterligare förklaringar bör ges i fält 2.1.3. Om kategorin annat används måste ytterligare förklaringar ges. Grp. 213. Skäl för arealens avvikelser – förklaringar Utöver fält 2.1.2 kan arealskillnaden förklaras ytterligare i fritext. Observera att förklaringar måste ges om kategorin annat används i fält 2.1.2. Grp. 21. Områdets areal Ett Natura 2000-områdes areal anges i fält 2.1.1. Arealen ingår även den rumsliga datauppsättning som innehåller områdets digitala gräns. I princip bör den areal som anges i fält 2.1.1 vara densamma som den areal som beräknas utifrån den rumsliga datauppsättningen. Av olika skäl (grottor som saknar en fullständig representation, nationella handlingar genom vilka områden utses som grundar sig på felaktiga uppgifter, osäkerheter kopplade till förändringar i de rumsliga referenssystemen osv.) kan de dock skilja sig åt, och detta bör förklaras i fälten 2.1.2 och 2.1.3. Grp. 221. Den administrativa regionens kod Nuts 2-koden bör anges för varje område. Minst en kod bör anges. Flera koder kan dock användas för områden som är belägna i mer än en administrativ region. Om ett område inte ingår i en Nuts-region anges Nuts-koden för extra region (exempelvis är koden för en extra region på nivå 2 i Belgien BEZZ). Den senaste versionen av Nuts-nomenklaturen bör användas (se länk i referensportalen för Natura 2000). Grp. 222. Den administrativa regionens namn Den administrativa regionens namn motsvarande den Nuts 2-kod som används i fält 2.2.1. Den administrativa regionens namn måste anges om den administrativa regionens kod fylls i, i annat fall lämnas fält 2.2.2 tomt. Grp. 22. Administrativ region (frivillig uppgift) Eurostat har utvecklat ett hierarkiskt standardsystem för kodning av unionens regioner för att förse statistiska uppgifter med hänvisningar. Detta kodsystem måste användas för all kodning av regioner som utförs vid kommissionen (se Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1059/2003). En fullständig beskrivning finns även på Eurostats webbplats. Grp. 231. Regionens kod Med hänvisning till den senaste kartan över de biogeografiska och marina regionerna (se referensportalen för Natura 2000) måste det anges i vilken eller vilka av dessa biogeografiska och marina regioner området är beläget. Grp. 232. Procentandel Om ett område är beläget i två eller flera regioner måste den procentuella utbredningen per region anges. Värdena bör uppgå till 100 %. Mindre avrundningsfel vid additionen får försummas. Procentandelen bör beräknas med hjälp av samma karta som används för att ange regionens kod (fält 2.3.1). Grp. 23. Biogeografiska och marina regioner

2

2.1 Områdets areal Ett Natura 2000-områdes areal anges i fält 2.1.1. Arealen ingår även den rumsliga datauppsättning som innehåller områdets digitala gräns. I princip bör den areal som anges i fält 2.1.1 vara densamma som den areal som beräknas utifrån den rumsliga datauppsättningen. Av olika skäl (grottor som saknar en fullständig representation, nationella handlingar genom vilka områden utses som grundar sig på felaktiga uppgifter, osäkerheter kopplade till förändringar i de rumsliga referenssystemen osv.) kan de dock skilja sig åt, och detta bör förklaras i fälten 2.1.2 och 2.1.3. Grp. 211. Areal Områdets areal måste anges. Ange den totala ytarealen i hektar så noga som möjligt, decimaler får användas. Även för linjära formationer som klippor måste en areal fyllas i som får grundas på en uppskattning. (1) klippor eller branter (2) grotta (3) omvandling till ETRS89 (4) annat – den rumsliga representationen motsvarar inte den areal som anges i fält 2.1.1 av andra skäl. Förklara i fält 2.1.3 Grp. 212. Skäl för arealens (eventuella) avvikelser från rumsliga data Om arealen i fält 2.1.1 avviker från arealen i den rumsliga datauppsättningen anges skälet genom att använda den relevanta kategorin i respektive kodförteckning: Ytterligare förklaringar bör ges i fält 2.1.3. Om kategorin annat används måste ytterligare förklaringar ges. Grp. 213. Skäl för arealens avvikelser – förklaringar Utöver fält 2.1.2 kan arealskillnaden förklaras ytterligare i fritext. Observera att förklaringar måste ges om kategorin annat används i fält 2.1.2.

2.1

2.1.1 Areal Områdets areal måste anges. Ange den totala ytarealen i hektar så noga som möjligt, decimaler får användas. Även för linjära formationer som klippor måste en areal fyllas i som får grundas på en uppskattning.

2.1.2 Skäl för arealens (eventuella) avvikelser från rumsliga data Om arealen i fält 2.1.1 avviker från arealen i den rumsliga datauppsättningen anges skälet genom att använda den relevanta kategorin i respektive kodförteckning: Ytterligare förklaringar bör ges i fält 2.1.3. Om kategorin annat används måste ytterligare förklaringar ges. (1) klippor eller branter (2) grotta (3) omvandling till ETRS89 (4) annat – den rumsliga representationen motsvarar inte den areal som anges i fält 2.1.1 av andra skäl. Förklara i fält 2.1.3

2.1.2 ☐

klippor eller branter

grotta

omvandling till ETRS89

annat – den rumsliga representationen motsvarar inte den areal som anges i fält 2.1.1 av andra skäl. Förklara i fält 2.1.3

2.1.3 Skäl för arealens avvikelser – förklaringar Utöver fält 2.1.2 kan arealskillnaden förklaras ytterligare i fritext. Observera att förklaringar måste ges om kategorin annat används i fält 2.1.2.

2.2 Administrativ region (frivillig uppgift) Eurostat har utvecklat ett hierarkiskt standardsystem för kodning av unionens regioner för att förse statistiska uppgifter med hänvisningar. Detta kodsystem måste användas för all kodning av regioner som utförs vid kommissionen (se Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1059/2003). En fullständig beskrivning finns även på Eurostats webbplats. Grp. 221. Den administrativa regionens kod Nuts 2-koden bör anges för varje område. Minst en kod bör anges. Flera koder kan dock användas för områden som är belägna i mer än en administrativ region. Om ett område inte ingår i en Nuts-region anges Nuts-koden för extra region (exempelvis är koden för en extra region på nivå 2 i Belgien BEZZ). Den senaste versionen av Nuts-nomenklaturen bör användas (se länk i referensportalen för Natura 2000). Grp. 222. Den administrativa regionens namn Den administrativa regionens namn motsvarande den Nuts 2-kod som används i fält 2.2.1. Den administrativa regionens namn måste anges om den administrativa regionens kod fylls i, i annat fall lämnas fält 2.2.2 tomt.

2.2

2.2.1 Den administrativa regionens kod Nuts 2-koden bör anges för varje område. Minst en kod bör anges. Flera koder kan dock användas för områden som är belägna i mer än en administrativ region. Om ett område inte ingår i en Nuts-region anges Nuts-koden för extra region (exempelvis är koden för en extra region på nivå 2 i Belgien BEZZ). Den senaste versionen av Nuts-nomenklaturen bör användas (se länk i referensportalen för Natura 2000).

2.2.2 Den administrativa regionens namn Den administrativa regionens namn motsvarande den Nuts 2-kod som används i fält 2.2.1. Den administrativa regionens namn måste anges om den administrativa regionens kod fylls i, i annat fall lämnas fält 2.2.2 tomt.

2.3 Biogeografiska och marina regioner Grp. 231. Regionens kod Med hänvisning till den senaste kartan över de biogeografiska och marina regionerna (se referensportalen för Natura 2000) måste det anges i vilken eller vilka av dessa biogeografiska och marina regioner området är beläget. Grp. 232. Procentandel Om ett område är beläget i två eller flera regioner måste den procentuella utbredningen per region anges. Värdena bör uppgå till 100 %. Mindre avrundningsfel vid additionen får försummas. Procentandelen bör beräknas med hjälp av samma karta som används för att ange regionens kod (fält 2.3.1).

2.3

2.3.1 Regionens kod Med hänvisning till den senaste kartan över de biogeografiska och marina regionerna (se referensportalen för Natura 2000) måste det anges i vilken eller vilka av dessa biogeografiska och marina regioner området är beläget.

2.3.2 Procentandel Om ett område är beläget i två eller flera regioner måste den procentuella utbredningen per region anges. Värdena bör uppgå till 100 %. Mindre avrundningsfel vid additionen får försummas. Procentandelen bör beräknas med hjälp av samma karta som används för att ange regionens kod (fält 2.3.1).

3 EKOLOGISK INFORMATION Beroende på områdestyp måste avsnitt 3 innehålla följande: (1) För områdestyperna A och C: all relevant information om de fågelarter som avses i artikel 4.1 och 4.2 i direktiv 2009/147/EG, dvs. arter i bilaga I och regelbundet förekommande flyttfågelarter som inte anges i bilaga I och som förekommer i området (avsnitt 3.2 i den standardiserade datablanketten). (2) För områdestyperna B och C: all relevant information om livsmiljötyper i bilaga I till habitatdirektivet som förekommer i området (avsnitt 3.1 i den standardiserade datablanketten) och samtliga djur- och växtarter i bilaga II som förekommer i området (avsnitt 3.2 i den standardiserade datablanketten). Grp. 311. Kod för livsmiljötyp Här måste den fyrställiga koden för livsmiljötyperna i bilaga I till direktiv 92/43/EEG anges. Kodförteckningen för dessa livsmiljötyper finns i referensportalen för Natura 2000. Grp. 312. Prioriterad form Om en prioriterad form av livsmiljötyperna 6210, 7130 och 9430 förekommer i området (beroende på karaktär kan dessa livsmiljötyper vara antingen prioriterade eller inte), anges förekomsten av den prioriterade livsmiljötypen i fält 3.1.2. Om både prioriterade och icke prioriterade former förekommer i området, måste uppgifter lämnas separat för var och en av dem. Grp. 313. Förekommer ej Om en livsmiljötyp i bilaga I som förekom i betydande utsträckning när området föreslogs som område av gemenskapsintresse eller senare identifierades som betydande inte längre förekommer i området, bör detta anges i fältet Förekommer ej. I detta fall förväntas bevarandemålet för denna livsmiljö vara att den återställs i området. Det kan förekomma att en livsmiljö varierar naturligt (t.ex. livsmiljö 3170, mediterrana temporära småvatten). I sådana fall anges Förekommer ej endast om det har skett förändringar som går utöver sådana naturliga fluktuationer. Om en livsmiljötyp i bilaga I inte förekommer i ett område (och inte förekom när området utsågs) men planeras återställas i området, bör det anges i fältet Förekommer ej. För livsmiljöer som inte längre finns i området behöver endast följande fält fyllas i: 3.1.1 (Kod för livsmiljötyp), 3.1.2 (Prioriterad form), 3.1.6 (Metod), 3.1.7 (Senaste datainsamlingsperiod), 3.1.13 (Bevarandemål) och 3.1.16 (Datum för uppdatering). I fält 3.1.4 (Utbredning) måste 0 (noll) fyllas i. Övriga fält i avsnitt 3.1 bör lämnas tomma. En livsmiljötyp i bilaga I som förekom i betydande utsträckning när området föreslogs som område av gemenskapsintresse eller senare identifierades som betydande men anses förlorad och inte kan återställas får tas bort ur förteckningen av de skäl som anges i Nadeg-dokumentet Finalised note on removal of habitats and species from the subject of protection in Natura 2000 sites – conditions & justifications (Doc Nadeg 21-12-05-04) som finns i referensportalen. Grp. 314. Utbredning Livsmiljöns ytareal i området i hektar (ha) måste anges, utom i de fall området är en grotta och en uppskattad ytareal inte finns tillgänglig (fält 3.1.5). Om Förekommer ej anges (fält 3.1.3) måste utbredningen vara noll (0). Decimalvärden är tillåtna. Det kan förekomma att livsmiljöer i bilaga I överlappar varandra fysiskt (t.ex. sandbankar i ett estuarium). I detta särskilda fall anges arealen för vardera livsmiljön (ange exempelvis estuariets areal och sandbankarnas storlek). Om detta inte anses möjligt, subtraheras arealen för den mindre livsmiljön från arealen för den större livsmiljön. Grp. 315. Grottor För grottor (livsmiljötyper 8310 och 8330) får antalet grottor anges, om en uppskattning av ytarealen inte kan göras. (1) en fullständig undersökning eller en statistiskt tillförlitlig uppskattning (t.ex. en särskild kartläggning eller undersökning eller en tillförlitlig prediktiv modell med ett representativt urval av förekomstdata, kalibrering och en tillfredsställande utvärdering av dess prediktiva förmåga med användning av bra data om miljöförhållandena över livsmiljöns hela utbredningsområde), eller (2) huvudsakligen extrapolering utifrån en begränsad mängd data (t.ex. andra prediktiva modeller eller extrapolering med ett mindre fullständigt urval av förekomst- och miljödata), eller (3) huvudsakligen expertutlåtanden med mycket begränsade data Grp. 316. Metod som använts för att fastställa utbredning Den metod som använts för att fastställa utbredningen måste anges med en av följande kategorier: Endast en kategori kan väljas. Om uppgifter har sammanställts från en rad olika källor, välj den kategori som motsvarar den viktigaste uppgiftskällan. Grp. 317. Senaste datainsamlingsperiod Ange startdatum och slutdatum för den senaste datainsamlingsperioden för livsmiljön i området. Datumformatet är år och månad (ÅÅÅÅ-MM). Om den senaste datainsamlingen ägde rum före 2022, men året och månaden inte är kända, kan alternativet undersökning utförd före 2022 väljas. I detta fall lämnas år och månad tomma. Grp. 31a. Väsentlig information (livsmiljötyp) Detta avsnitt måste fyllas i för alla livsmiljötyper i bilaga I som förekommer i området och bör även fyllas i för de livsmiljötyper för vilka återställande i området planeras. Grp. 318. Betydelse En livsmiljö i bilaga I som finns i området kan anges som obetydlig om livsmiljöarealen i området 1) har lågt bevarandevärde, eftersom den är liten, mycket försämrad eller fragmenterad och dess ekologiska funktioner uppfylls i mycket begränsad utsträckning och de strukturella komponenterna samt livsmiljöns kännetecknande/typiska artsammansättning har minskat kraftigt samt 2) inte erbjuder några relevanta möjligheter till återställande. Sådana villkor förelåg redan då området föreslogs som område av gemenskapsintresse, och de beror inte på olämplig skötsel och förvaltning av området eller på antropogena belastningar som har påverkat området sedan dess. Livsmiljötyper som förekommer i obetydlig utsträckning bör anges i det här fältet (3.1.8). Observera att om livsmiljötypen förekommer i betydande utsträckning måste samtliga fält i avsnitt 3.1.b fyllas i. Om livsmiljötypen däremot förekommer i obetydlig utsträckning behöver endast fälten 3.1.8 (Betydelse) och 3.1.16 (Datum för uppdatering) i avsnitt 3.1.b fyllas i. (1) A: mycket god representativitet, eller (2) B: god representativitet, eller (3) C: viss representativitet Grp. 319. Representativitet Representativitet är kriterium A.a i bilaga 3: Livsmiljöns representativitet på området. Kriterium A.a i bilaga 3 bör läsas mot bakgrund av tolkningsmanualen för livsmiljötyper i bilaga I, eftersom den innehåller en definition, uppgift om kännetecknande arter och andra relevanta faktorer. Representativiteten ger ett mått på hur typisk en livsmiljötyp är. Om det inte finns kvantitativa uppgifter som kan användas för en jämförelse, eller om det inte går att mäta kriteriet, kan en kvalificerad expertbedömning användas för att klassa livsmiljötypen. Följande klassificering bör användas: (1) A1: 100 % ≥ p > 75 % (2) A2: 75 % ≥ p > 50 % (3) A3: 50 % ≥ p > 25 % (4) A4: 25 % ≥ p > 15 % (5) B: 15 % ≥ p > 2 % (6) C: 2 % ≥ p > 0 % Grp. 3110. Relativ areal Relativ areal är kriterium A.b i bilaga 3: Andel av området som är täckt av livsmiljötypen (se fält 3.1.4 Utbredning) i förhållande till den totala yta inom det nationella territoriet som är täckt av livsmiljötypen. Den totala yta inom det nationella territoriet som är täckt av livsmiljötypen bör motsvara den totala ytareal som rapporteras enligt artikel 17 i habitatdirektivet (dvs. summan för samtliga biogeografiska regioner). Om kunskapen förbättras eller mer exakta uppgifter blir tillgängliga än de som användes för rapporteringen enligt artikel 17, bör procentandelen beräknas på grundval av bästa tillgängliga information för hela arealen. Den relativa ytan måste uttryckas som ett procentandelsintervall p enligt någon av följande kategorier: Grp. 3111. Förklaringar om relativ areal (frivillig uppgift) Detta fält kan användas för att ge närmare upplysningar om den relativa arealen, såsom den konkreta areal som ligger till grund för den yta som anges som ett intervall i fält 3.1.10, om uppgiften finns, eller en annan relevant förklaring. (1) A: mycket god grad av bevarande (nästan hela livsmiljöarealen är i gott tillstånd) (2) B: god grad av bevarande (större delen av livsmiljöarealen är i gott tillstånd) (3) C: minskad grad av bevarande (större delen av livsmiljöarealen är inte i gott tillstånd), eller (4) X: okänd grad av bevarande (större delen av eller hela livsmiljöarealen i okänt tillstånd) Grp. 31121. Grad av bevarande – kategoriserad Graden av bevarande måste uttryckas enligt följande klassificering: (1) areal i gott tillstånd: …. (ha) (2) areal som inte är i gott tillstånd: …. (ha) (3) areal vars tillstånd är okänt: …(ha) Grp. 31122. Grad av bevarande – areal Utöver kategorierna A, B och C bör den areal som är i gott tillstånd, inte är i gott tillstånd eller vars tillstånd är okänt anges i hektar. (1) fullständig undersökning eller statistiskt tillförlitlig uppskattning i hektar (t.ex. från kartläggning i skötsel- och förvaltningsplaner) (2) huvudsakligen extrapolering utifrån en begränsad mängd data (expertbedömning) (3) huvudsakligen expertutlåtanden med mycket begränsade data (baserade på partiella kartläggningsdata) (4) otillräckliga eller inga tillgängliga data Grp. 31123. Grad av bevarande – metod Grp. 3112. Grad av bevarande Grad av bevarande är kriterium A.c i bilaga 3. Det bör kopplas till livsmiljöns tillstånd enligt den definition som används för rapporteringen enligt artikel 17 (habitatdirektivet), nämligen parametern strukturer och funktioner (inklusive typiska arter). Detta fält har tre delar: (1) förhindra försämring (2) bibehålla livsmiljötypens ytareal och goda tillstånd (3) utvidga livsmiljötypens areal (4) förbättra livsmiljötypens tillstånd (5) återställa livsmiljötypen (6) annat Grp. 3113. Bevarandemål Bevarandemålens syfte är att ange vilka arealer och tillstånd som livsmiljötyper i ett område ska bibehålla eller uppnå, så att området kan bidra till det övergripande målet om en gynnsam bevarandestatus hos dessa livsmiljötyper (se artikel 2.2 i habitatdirektivet) på nationell biogeografisk och europeisk biogeografisk nivå. På grundval av de tillstånd som eftersträvas och som anges i bevarandemålen ska bevarandeåtgärder fastställas. De bevarandemål som minst bör fastställas för området är förhindra försämring eller bibehålla livsmiljöns ytareal och goda tillstånd (vilka bör specificeras närmare mot bakgrund av livsmiljöns särskilda egenskaper/attribut som definierar dess tillstånd). Bevarandemålen kan även vara att utvidga livsmiljöarealen, förbättra dess tillstånd eller återställa livsmiljön i området (dvs. en livsmiljö som inte förekommer i området). Bevarandemålen för livsmiljön i området måste anges med en eller flera av följande kategorier, varvid minimimålen alltid bör vara förhindra försämring eller bibehållande, utom i de fall det kan förklaras eller motiveras med exceptionella omständigheter (som exempelvis har att göra med återställningsbehoven hos en annan livsmiljö i bilaga I i området). Om annat anges måste fält 3.1.14 fyllas i. Grp. 3114. Bevarandemål – förklaringar Ytterligare förklaringar och upplysningar om de bevarandemål som anges i fält 3.1.13 kan ges i detta fritextfält. Om alternativet annat anges måste förklaringar ges. Observera att endast mycket exceptionella omständigheter, som exempelvis återställningsbehov hos andra livsmiljöer i bilaga I, är godtagbara skäl till att inte ha bibehållande av en livsmiljö som förekommer i området som ett minimimål. För alla andra alternativ är det frivilligt att fylla i fältet. (1) A: mycket högt värde (2) B: högt värde (3) C: visst värde Grp. 3115. Global bedömning Global bedömning (kriterium A.d i bilaga 3) av områdets betydelse för bevarandet av den berörda livsmiljötypen. Detta kriterium avser den globala bedömningen av områdets betydelse för bevarandet av den berörda livsmiljötypen. Detta kriterium bör användas för att göra en integrerad bedömning av ovanstående kriterier, med beaktande av att de eventuellt kan vara av olika stor betydelse för livsmiljön i fråga. Andra aspekter kan beaktas vid bedömningen av de mest relevanta faktorerna i syfte att göra en global bedömning av deras positiva eller negativa påverkan på bevarandet av livsmiljötypen. Vilka faktorer som är mest relevanta kan variera från livsmiljötyp till livsmiljötyp. De kan innefatta mänsklig verksamhet i området eller i angränsande områden som kan påverka livsmiljötypens bevarandestatus, vem som äger marken, områdets aktuella rättsliga status, de ekologiska förhållandena mellan olika livsmiljötyper och arter etc. En kvalificerad expertbedömning kan användas för att uppskatta den globala betydelsen och följande klassificering bör användas: Grp. 3116. Datum för uppdatering Det datum (år och månad, ÅÅÅÅ-MM) då informationen i avsnitt 3.1.b (Bedömning av området) senast uppdaterades måste anges för livsmiljötyper som ej förekommer eller som förekommer i betydande eller obetydlig utsträckning. Med uppdateringar avses här ändringar i avsnittets innehåll och inte mindre rättelser av skrivfel eller formatering. Grp. 31b. Bedömning av området (livsmiljötyp) Grp. 31. Livsmiljötyper i bilaga I till rådets direktiv 92/43/EEG i området Grp. 321. Artgrupp Ange den grupp som arten tillhör (dvs. groddjur (amphibians), fåglar (birds), fiskar (fish), ryggradslösa djur (invertebrates), lavar (lichens), däggdjur (mammals), växter inklusive mossor (plants including bryophytes), reptiler (reptiles)) genom att använda koden för artgrupper i referensportalen för Natura 2000. Grp. 322. Artkod Vilka arter som bör förtecknas i avsnitt 3.2 beror på områdestypen, vilket förklaras i inledningen till avsnitt 3 (Ekologisk information). Förteckningen över artkoder i referensportalen för Natura 2000 måste användas. Grp. 323. Vetenskapligt namn Ange det vetenskapliga artnamn som motsvarar den kod som används i fält 3.2.2 enligt förteckningen över artnamn i referensportalen för Natura 2000. Europeiska kommissionen kan endast använda det vetenskapliga namn som motsvarar koden i artförteckningen. Andra angivelser kommer att betraktas som fel. Grp. 324. Uppgifter om känsliga arter I detta fält anges huruvida offentliggörande av informationen om en viss art skulle kunna skada dess bevarande, eftersom den exempelvis är föremål för olaglig insamling och ett offentliggörande av informationen i den standardiserade datablanketten (inklusive den geospatiala beskrivningen av dess gränser) skulle innebära en faktisk ökning av detta hot. Om detta är fallet anges ja i detta fält. Om en art anges som känslig kommer kommissionen inte att på eget initiativ informera allmänheten om att arten förekommer i området (t.ex. genom att göra informationen tillgänglig i en offentlig databas, ett visningsverktyg eller en webbplats). Om informationen om artens förekomst i ett visst område redan är tillgänglig för allmänheten, t.ex. genom uppgifter online, är en angivelse om att arten är känslig inte berättigad. Grp. 325. Förekommer ej Ange om en art som förekom i betydande utsträckning när området föreslogs som område av gemenskapsintresse eller klassificerades som särskilt skyddsområde eller senare identifierades som betydande inte längre förekommer i området. I detta fall förväntas bevarandemålet för denna art vara att återställa den i området. Anmärkning: Arter får anses inte längre förekomma i området om de inte har observerats i området under en viss tid. Den tidsperioden varierar mellan olika arter – en frånvaro på några år för en lättobserverad art som under normala förhållanden förekommer regelbundet innebär troligen att den försvunnit, medan avsaknad av observationer under många år för arter som är svårobserverade, såsom vissa insekter, inte nödvändigtvis innebär att arten saknas om artens livsmiljö inte har ändrats. I de fall där en art inte förekommer i ett område (och inte förekom när området utsågs) men planeras återställas i området, bör det anges i fältet Förekommer ej. För arter som inte längre förekommer i området måste följande fält fyllas i: 3.2.1 till 3.2.5, 3.2.9 (Metod), 3.2.10 (Senaste datainsamlingsperiod) och 3.2.16 (Bevarandemål). I fält 3.2.7.1 Populationsstorlek måste både minsta och största populationsstorlek vara 0 (noll). Övriga fält i avsnitt 3.2 bör lämnas tomma. En art som förekom i betydande utsträckning när området först föreslogs som område av gemenskapsintresse eller först klassificerades som särskilt skyddsområde eller senare identifierades som betydande, men som anses förlorad och inte kan återställas, kan inte tas bort ur förteckningen utan att detta har motiverats enligt Nadeg-dokumentet Finalised note on removal of habitats and species from the subject of protection in Natura 2000 sites – conditions & justifications (Doc Nadeg 21-12-05-04) som finns i referensportalen. (1) permanent: förekommer året runt i området (icke-migrerande arter, växter, bofast population av migrerande arter) (2) reproducerande: använder området för reproduktion (t.ex. häckning) (3) koncentration: använder området som rast- eller viloplats t.ex. vid flytt eller för ruggning utanför häckningsområdet, utom övervintring (4) övervintring: använder området under vintern Grp. 326. Populationstyp Artpopulationerna i området måste kategoriseras enligt följande: När en icke bofast population förekommer i ett område under mer än en säsong (för att t.ex. häcka eller övervintra) bör detta anges separat för dessa populationstyper. Eftersom ett antal djurarter (särskilt många fågelarter) är migrerande, skulle området kunna vara viktigt för olika faser av artens livscykel. Om det inte är möjligt att ange uppgifter för olika säsonger, anges uppgifter för den viktigaste (antingen reproducerande, övervintring eller koncentration). Grp. 3271. Populationsstorlek Kända uppgifter om populationens storlek måste anges. Om populationens storlek är känd (dvs. ett exakt värde) anges samma värde i båda underfälten (minsta och största). Om det är lämpligare att ange ett intervall för populationsstorleken anges de uppskattade värdena för intervallets lägre gräns (minsta) och övre gräns (största). Om intervallet inte är känt och det bara finns information om antingen minsta eller största populationsstorlek, görs en uppskattning av det värde som saknas. Observera att minsta och största värde bör vara ett genomsnitt för flera år och inte extremvärden. Om Förekommer ej anges i fält 3.2.5 bör både det minsta och det största värdet vara 0. Om inte ens en grov uppskattning av populationsstorleken kan göras på grund av objektiva svårigheter att påvisa arten, används kategorin otillräckliga eller inga tillgängliga data i fältet Metod som använts för att fastställa populationens storlek. I sådana fall kan fälten för populationsstorlek lämnas tomma och måste fältet för mängdkategorier användas i stället (se fält 3.2.8). Mängdkategorierna kan emellertid anges i tillägg till populationens storlek. Särdragen hos populationen i området kan beskrivas ytterligare i textfältet Områdets kvalitet och betydelse (4.2) genom att ange populationens karaktär (t.ex. tät, spridd eller isolerad). Grp. 3272. Populationsenhet Enheten för värdena för populationsstorlek i fält 3.2.7.1 måste anges. Om möjligt bör enheterna individer eller par användas, i annat fall används en så exakt enhet som möjligt enligt den standardiserade förteckning över populationsenheter och koder som utarbetats för rapporteringen enligt artikel 12 i fågeldirektivet och artikel 17 i habitatdirektivet (se referensportalen för Natura 2000). Grp. 327. Populationens storlek och enhet (1) vanlig: stor artpopulation i området (2) sällsynt: arten är inte särskilt rikligt förekommande eller frekvent i området, liten population (3) mycket sällsynt: arten är ovanlig, mycket liten population eller ses av och till (inte regelbundet) i området (4) förekommer: bör endast användas under mycket exceptionella omständigheter, när det inte ens är känt huruvida arten är sällsynt/mycket sällsynt eller vanlig i området Grp. 328. Mängdkategori Mängdkategorin måste anges om den metod som används för att fastställa populationsstorleken är otillräckliga eller inga tillgängliga data och ingen uppskattning av populationens storlek kan göras i fält 3.2.7 på grund av objektiva svårigheter att påvisa arten. Fältet kan emellertid användas även om populationens storlek angetts. Se även förklaringen ovan för storlek. Följande mängdkategorier kan användas: (1) fullständig undersökning eller statistiskt tillförlitlig uppskattning (2) huvudsakligen expertutlåtanden med mycket begränsade data (3) huvudsakligen extrapolering utifrån en begränsad mängd data (4) otillräckliga eller inga tillgängliga data Grp. 329. Metod som använts för att fastställa populationsstorlek Ange vilken metod som använts för att fastställa populationsstorleken: Se även förklaringen om populationsstorlek och mängdkategorier avseende användningen av kategorin otillräckliga eller inga tillgängliga data. Grp. 3210. Senaste datainsamlingsperiod Ange startdatum och slutdatum för den senaste datainsamlingsperioden för arten i området. Datumformatet är år och månad (ÅÅÅÅ-MM). Om den senaste datainsamlingen ägde rum före 2022, men året och månaden inte är kända får alternativet undersökning utförd före 2022 anges. I detta fall får år och månad lämnas tomma. Grp. 32a. Väsentlig information (arter) Beroende på områdestyp måste avsnitt 3.2.a fyllas i för samtliga relevanta arter som förekommer i området (se även inledningen till avsnitt 3) och det bör fyllas i för arter som planeras återställas i området. Grp. 3211. Betydelse Arter som förekommer i obetydlig utsträckning i området bör anges i detta fält. Om en art sällan observeras i ett område, t.ex. en art som bara uppträder tillfälligt, anses detta inte vara en betydande population. Observera att om arten förekommer i betydande utsträckning måste samtliga fält i avsnitt 3.2.b fyllas i. Om arten förekommer i obetydlig utsträckning behöver endast fälten 3.2.11 (Betydelse) och 3.2.20 (Datum för uppdatering) i avsnitt 3.2.b fyllas i. Grp. 3212. Arter som uppfyller ornitologiska kriterier för klassificering som särskilda skyddsområden Ange om fågelarten uppfyllde de ornitologiska kriterier som används för att motivera en klassificering som särskilt skyddsområde (när klassificeringen av området ägde rum eller vid en senare tidpunkt). (1) A1: 100 % ≥ p > 75 %, eller (2) A2: 75 % ≥ p > 50 %, eller (3) A3: 50 % ≥ p > 25 %, eller (4) A4: 25 % ≥ p > 15 %, eller (5) B: 15 % ≥ p > 2 %, eller (6) C: 2 % ≥ p > 0 % Grp. 3213. Population Population är kriterium B.a i bilaga 3: Storlek och täthet hos den population av arten som finns på området i förhållande till de populationer som finns inom det nationella territoriet. Populationen måste uttryckas som ett procentandelsintervall p enligt någon av följande kategorier: Grp. 3214. Population – förklaringar (frivillig uppgift) Detta fält kan användas för att ge närmare upplysningar om populationsandelen, t.ex. den konkreta nationella populationsstorlek som ligger till grund för det procentandelsintervall som anges i fält 3.2.13, om uppgiften finns, eller en annan relevant förklaring. (1) A: mycket god grad av bevarande (nästan hela den livsmiljö där arten förekommer är av tillräcklig kvalitet), eller (2) B: god grad av bevarande (större delen av den livsmiljö där arten förekommer är av tillräcklig kvalitet), eller (3) C: minskad grad av bevarande (större delen av den livsmiljö där arten förekommer är inte av tillräcklig kvalitet) (4) X: okänd grad av bevarande (största delen av den livsmiljö där arten förekommer är av okänd kvalitet). Grp. 32151. Grad av bevarande – kategoriserad Graden av bevarande bör uttryckas enligt följande klassificering: (1) andel av den livsmiljöareal där arten förekommer som är av tillräcklig kvalitet …. (%) (2) andel av den livsmiljöareal där arten förekommer som är av otillräcklig kvalitet …. (%) (3) andel av den livsmiljöareal där arten förekommer som är av okänd kvalitet …. (%) Grp. 32152. Grad av bevarande – areal där arten förekommer (frivillig uppgift) Utöver kategorierna A, B och C bör den livsmiljöareal där arten förekommer som är av tillräcklig, otillräcklig eller okänd kvalitet anges i procent av områdets totala livsmiljöareal. (1) 0–25 % (2) 26–50 % (3) 51–75 % (4) 76–100 % (5) 0–25 % (6) 26–50 % (7) 51–75 % (8) 76–100 % (9) 0–25 % (10) 26–50 % (11) 51–75 % (12) 76–100 % Grp. 32153. Grad av bevarande – areal där arten förekommer, i procentklasser uppskattad andel av den livsmiljöareal där arten förekommer som är av tillräcklig kvalitet uppskattad andel av den livsmiljöareal där arten förekommer som är av otillräcklig kvalitet uppskattad andel av den livsmiljöareal där arten förekommer som är av okänd kvalitet Grp. 3215. Grad av bevarande Detta fält har tre delar: Grad av bevarande är kriterium B.b i bilaga 3. Graden av bevarande bör kopplas till kvaliteten på den livsmiljö där arten förekommer, som för närvarande bedöms i rapporteringen enligt artikel 17 (habitatdirektivet). Livsmiljöns kvalitet beror på de särdrag som är mest lämpade ur populationsdynamiskt perspektiv, såsom artens fysiska och biologiska behov (exempelvis tillgång till bytesdjur) i alla stadier av dess livscykel. Livsmiljöns struktur och relevanta abiotiska särdrag bör bedömas. (1) förhindra försämring (2) bibehålla artens livsmiljös utbredning och goda kvalitet samt populationsstorlek (3) utvidga artens livsmiljöareal (4) återställa artens livsmiljö (5) förbättra kvaliteten hos artens livsmiljö (inbegripet beaktande av störnings- och dödlighetsfaktorer) (6) öka populationsstorleken (7) Minska trycket på populationen (t.ex. minska dödligheten eller störningarna) (8) återställa populationen i området (9) annat Grp. 3216. Bevarandemål Bevarandemålens syfte är att ange vilken utbredning och kvalitet som arternas livsmiljö och deras populationsstorlek i ett område ska bibehålla eller uppnå, för att området ska kunna bidra till det övergripande målet om en gynnsam bevarandestatus hos dessa arter (se artikel 2.2 i habitatdirektivet) på nationell, biogeografisk eller europeisk nivå. På grundval av de tillstånd som eftersträvas och som anges i bevarandemålen ska bevarandeåtgärder fastställas. De bevarandemål som minst bör fastställas är förhindra försämring eller bibehålla arten (vad gäller populationsstorlek) och dess livsmiljö i området (vad gäller utbredning och god kvalitet) (vilka bör specificeras närmare mot bakgrund av livsmiljöns särskilda attribut). Bevarandemålen för arterna i området måste anges med en eller flera av följande kategorier, varvid minimimålet alltid bör vara förhindra försämring eller bibehållande, utom i de fall det kan förklaras eller motiveras med exceptionella omständigheter (som exempelvis har att göra med återställningsbehoven hos en annan art eller en livsmiljö i bilaga I). Om annat anges nedan måste en förklaring och motivering ges i fält 3.2.17: Grp. 3217. Bevarandemål – förklaringar Ytterligare förklaringar och upplysningar om de bevarandemål som anges i fält 3.2.16 kan ges i detta fritextfält. Om annat anges i fält 3.2.16 måste en förklaring ges. Observera att endast mycket exceptionella omständigheter, som exempelvis återställningsbehov hos en annan art eller en livsmiljötyp i bilaga I, är godtagbara skäl till att inte inkludera bibehållandet av en art som förekommer i området som ett minimimål. För alla andra alternativ är det frivilligt att fylla i fältet. (1) A: populationen (nästan) isolerad, eller (2) B: populationen inte isolerad men i utkanterna av utbredningsområdet, eller (3) C: populationen inte isolerad inom ett vidsträckt utbredningsområde Grp. 3218. Isolering Grad av isolering (kriterium B.c i bilaga 3) hos den population som finns på området i förhållande till artens naturliga utbredningsområde. Detta kriterium kan ses som ett ungefärligt mått på å ena sidan en given populations bidrag till artens genetiska mångfald och å andra sidan den specifika populationens känslighet när den är för isolerad. Följaktligen bör begreppet isolering ses i ett större sammanhang och gälla såväl rent endemiska arter som underarter/varieteter/raser och delpopulationer av en metapopulation. I detta sammanhang ska följande gradering användas: (1) A: mycket högt värde (2) B: högt värde (3) C: visst värde Grp. 3219. Global bedömning Global bedömning (kriterium B.d i bilaga 3) av områdets betydelse för bevarandet av den berörda arten. Detta kriterium avser den globala bedömningen av områdets betydelse för bevarandet av den berörda arten. Det kan användas för att sammanfatta de föregående kriterierna och även för att bedöma andra särdrag hos området som man tror är av betydelse för en viss art. Dessa särdrag kan variera från art till art och kan inbegripa mänsklig verksamhet i området eller i närheten som kan inverka på artens bevarandestatus, markförvaltning, lagstadgat skydd av området, ekologiska förhållanden mellan olika livsmiljötyper och arter etc. En kvalificerad expertbedömning kan användas för den globala bedömningen. Följande klassificering ska användas: Grp. 3220. Datum för uppdatering Det datum då informationen i avsnitt 3.2.b (Bedömning av området) senast uppdaterades måste anges. Datumformatet är år och månad (ÅÅÅÅ-MM). Med uppdateringar avses här innehållsmässiga ändringar och inte mindre rättelser av skrivfel eller formatering. Grp. 32b. Bedömning av området (art) (1) områdestyp A (särskilda skyddsområden): Fågelarter i bilaga I till fågeldirektivet och regelbundet förekommande flyttfåglar får inte anges här. (2) områdestyp B ((föreslagna) områden av gemenskapsintresse, särskilda bevarandeområden): Arter i bilaga II till habitatdirektivet får inte anges här. (3) områdestyp C: Arter i bilaga II till habitatdirektivet samt fågelarter i bilaga I till fågeldirektivet och regelbundet förekommande flyttfåglar får inte anges här. Grp. 331. Artgrupp Om arten tillhör en av artgrupperna i den kodförteckning som finns i referensportalen för Natura 2000 (dvs. groddjur (amphibians), fåglar (birds), fiskar (fish), svampar (fungi), ryggradslösa djur (invertebrates), lavar (lichens), däggdjur (mammals), växter inklusive mossor och alger (plants including bryophytes and algae), reptiler (reptiles)) används respektive kod ur förteckningen. I annat fall lämnas fältet tomt. Grp. 332. Artkod För fåglar och för arter i bilagorna II, IV och V till habitatdirektivet måste den kod som anges i referensportalen för Natura 2000 användas. För andra arter bör fält 3.3.2 lämnas tomt. Grp. 333. Vetenskapligt namn Ange artens vetenskapliga namn. För fåglar och för arter i bilagorna II, IV och V används det artnamn som anges i kodförteckningarna i referensportalen för Natura 2000. Grp. 334. Uppgifter om känsliga arter I detta fält anges huruvida offentliggörande av informationen om en viss art kan skada dess bevarande, eftersom den exempelvis är föremål för olaglig insamling och ett offentliggörande av informationen i den standardiserade datablanketten (inklusive den geospatiala beskrivningen av dess gränser) skulle innebära en faktisk ökning av detta hot. Om en art anges som känslig kommer kommissionen inte att på eget initiativ informera allmänheten om att arten förekommer i området (t.ex. genom att göra informationen tillgänglig online via en databas, ett visningsverktyg eller en webbplats). Om informationen om artens förekomst i ett visst område redan offentliggjorts, t.ex. online, är en angivelse om att arten är känslig inte berättigad. Grp. 335. Förekommer ej Arter anses inte längre förekomma i området om de t.ex. inte har observerats i området på länge. Grp. 3361. Populationsstorlek Ange kända populationsuppgifter. Om populationens storlek är känd (dvs. ett exakt värde) anges samma värde i båda underfälten (minsta och största). Om det är lämpligare att ange ett intervall för populationsstorleken anges de uppskattade värdena för intervallets lägre gräns (minsta) och övre gräns (största). Om intervallet inte är känt och det bara finns information om antingen minsta eller största populationsstorlek, görs en uppskattning av det värde som saknas. Observera att minsta och största värde bör vara ett genomsnitt för flera år och inte extremvärden. Grp. 3362. Populationsenhet Om möjligt bör enheterna par eller individer användas, i annat fall används den standardiserade förteckning över populationsenheter och koder som utarbetats för rapporteringen enligt artikel 17 i habitatdirektivet (se referensportalen för Natura 2000) när det gäller fåglar eller arter i bilagorna II, IV eller V till habitatdirektivet. Grp. 336. Populationens storlek och enhet (1) vanlig: stor artpopulation i området (2) sällsynt: arten är inte särskilt rikligt förekommande eller frekvent i området, liten population (3) mycket sällsynt: arten är ovanlig, mycket liten population eller ses av och till (inte regelbundet) i området (4) förekommer: bör endast användas under mycket exceptionella omständigheter, när det inte ens är känt huruvida arten är sällsynt/mycket sällsynt eller vanlig i området Grp. 337. Mängdkategori Om det inte finns några kvantitativa uppgifter anges en av följande kategorier: Följande mängdkategorier kan användas: (1) arter i bilaga II till habitatdirektivet i ett särskilt skyddsområde (2) arter i bilaga IV till habitatdirektivet (3) arter i bilaga V till habitatdirektivet (4) fågelarter i bilaga I till fågeldirektivet i ett föreslaget område av gemenskapsintresse, ett område av gemenskapsintresse eller ett särskilt bevarandeområde (5) flyttfågelarter i ett föreslaget område av gemenskapsintresse, ett område av gemenskapsintresse eller ett särskilt bevarandeområde (6) förbjudna arter i bilaga I till förordningen om tekniska åtgärder inom ramen för den gemensamma fiskeripolitiken som inte redan skyddas av habitatdirektivet (7) arter som förtecknas i nationella rödlistor (8) arter som förtecknas i EU:s rödlistor (9) arter som förtecknas i globala rödlistor (10) endemiska arter (11) arter som förtecknas i/skyddas enligt internationella konventioner såsom Bernkonventionen och konventionen om skydd av flyttande vilda djur eller konventionen om biologisk mångfald (12) typiska arter i livsmiljötyper i bilaga I (13) vilda kulturväxtsläktingar/skogsgenetiska resurser (14) invasiva främmande arter av unionsbetydelse som avses i förordning (EU) nr 1143/2014 om invasiva främmande arter (15) andra skäl Grp. 338. Motivering Skälet till att respektive art förtecknas måste motiveras med användning av följande kategorier: Flera kategorier får anges. Ytterligare upplysningar om motiveringen till att enskilda arter nämns, särskilt om andra skäl anges, kan lämnas i avsnitt 4.2, som är ett fritextfält för beskrivning av områdets kvalitet och betydelse. Grp. 33. Övriga viktiga djur- och växtarter (frivillig uppgift) Övriga viktiga växt- och djurarter som är relevanta för bevarandet samt skötseln och förvaltningen av området får anges i avsnitt 3.3 med beaktande av följande regler per områdestyp: Grp. 32. Arter som avses i artikel 4 i direktiv 2009/147/EG och arter i bilaga II till direktiv 92/43/EEG i området

För områdestyperna A och C: all relevant information om de fågelarter som avses i artikel 4.1 och 4.2 i direktiv 2009/147/EG, dvs. arter i bilaga I och regelbundet förekommande flyttfågelarter som inte anges i bilaga I och som förekommer i området (avsnitt 3.2 i den standardiserade datablanketten).

För områdestyperna B och C: all relevant information om livsmiljötyper i bilaga I till habitatdirektivet som förekommer i området (avsnitt 3.1 i den standardiserade datablanketten) och samtliga djur- och växtarter i bilaga II som förekommer i området (avsnitt 3.2 i den standardiserade datablanketten).

3

3.1 Livsmiljötyper i bilaga I till rådets direktiv 92/43/EEG i området Grp. 311. Kod för livsmiljötyp Här måste den fyrställiga koden för livsmiljötyperna i bilaga I till direktiv 92/43/EEG anges. Kodförteckningen för dessa livsmiljötyper finns i referensportalen för Natura 2000. Grp. 312. Prioriterad form Om en prioriterad form av livsmiljötyperna 6210, 7130 och 9430 förekommer i området (beroende på karaktär kan dessa livsmiljötyper vara antingen prioriterade eller inte), anges förekomsten av den prioriterade livsmiljötypen i fält 3.1.2. Om både prioriterade och icke prioriterade former förekommer i området, måste uppgifter lämnas separat för var och en av dem. Grp. 313. Förekommer ej Om en livsmiljötyp i bilaga I som förekom i betydande utsträckning när området föreslogs som område av gemenskapsintresse eller senare identifierades som betydande inte längre förekommer i området, bör detta anges i fältet Förekommer ej. I detta fall förväntas bevarandemålet för denna livsmiljö vara att den återställs i området. Det kan förekomma att en livsmiljö varierar naturligt (t.ex. livsmiljö 3170, mediterrana temporära småvatten). I sådana fall anges Förekommer ej endast om det har skett förändringar som går utöver sådana naturliga fluktuationer. Om en livsmiljötyp i bilaga I inte förekommer i ett område (och inte förekom när området utsågs) men planeras återställas i området, bör det anges i fältet Förekommer ej. För livsmiljöer som inte längre finns i området behöver endast följande fält fyllas i: 3.1.1 (Kod för livsmiljötyp), 3.1.2 (Prioriterad form), 3.1.6 (Metod), 3.1.7 (Senaste datainsamlingsperiod), 3.1.13 (Bevarandemål) och 3.1.16 (Datum för uppdatering). I fält 3.1.4 (Utbredning) måste 0 (noll) fyllas i. Övriga fält i avsnitt 3.1 bör lämnas tomma. En livsmiljötyp i bilaga I som förekom i betydande utsträckning när området föreslogs som område av gemenskapsintresse eller senare identifierades som betydande men anses förlorad och inte kan återställas får tas bort ur förteckningen av de skäl som anges i Nadeg-dokumentet Finalised note on removal of habitats and species from the subject of protection in Natura 2000 sites – conditions & justifications (Doc Nadeg 21-12-05-04) som finns i referensportalen. Grp. 314. Utbredning Livsmiljöns ytareal i området i hektar (ha) måste anges, utom i de fall området är en grotta och en uppskattad ytareal inte finns tillgänglig (fält 3.1.5). Om Förekommer ej anges (fält 3.1.3) måste utbredningen vara noll (0). Decimalvärden är tillåtna. Det kan förekomma att livsmiljöer i bilaga I överlappar varandra fysiskt (t.ex. sandbankar i ett estuarium). I detta särskilda fall anges arealen för vardera livsmiljön (ange exempelvis estuariets areal och sandbankarnas storlek). Om detta inte anses möjligt, subtraheras arealen för den mindre livsmiljön från arealen för den större livsmiljön. Grp. 315. Grottor För grottor (livsmiljötyper 8310 och 8330) får antalet grottor anges, om en uppskattning av ytarealen inte kan göras. (1) en fullständig undersökning eller en statistiskt tillförlitlig uppskattning (t.ex. en särskild kartläggning eller undersökning eller en tillförlitlig prediktiv modell med ett representativt urval av förekomstdata, kalibrering och en tillfredsställande utvärdering av dess prediktiva förmåga med användning av bra data om miljöförhållandena över livsmiljöns hela utbredningsområde), eller (2) huvudsakligen extrapolering utifrån en begränsad mängd data (t.ex. andra prediktiva modeller eller extrapolering med ett mindre fullständigt urval av förekomst- och miljödata), eller (3) huvudsakligen expertutlåtanden med mycket begränsade data Grp. 316. Metod som använts för att fastställa utbredning Den metod som använts för att fastställa utbredningen måste anges med en av följande kategorier: Endast en kategori kan väljas. Om uppgifter har sammanställts från en rad olika källor, välj den kategori som motsvarar den viktigaste uppgiftskällan. Grp. 317. Senaste datainsamlingsperiod Ange startdatum och slutdatum för den senaste datainsamlingsperioden för livsmiljön i området. Datumformatet är år och månad (ÅÅÅÅ-MM). Om den senaste datainsamlingen ägde rum före 2022, men året och månaden inte är kända, kan alternativet undersökning utförd före 2022 väljas. I detta fall lämnas år och månad tomma. Grp. 31a. Väsentlig information (livsmiljötyp) Detta avsnitt måste fyllas i för alla livsmiljötyper i bilaga I som förekommer i området och bör även fyllas i för de livsmiljötyper för vilka återställande i området planeras. Grp. 318. Betydelse En livsmiljö i bilaga I som finns i området kan anges som obetydlig om livsmiljöarealen i området 1) har lågt bevarandevärde, eftersom den är liten, mycket försämrad eller fragmenterad och dess ekologiska funktioner uppfylls i mycket begränsad utsträckning och de strukturella komponenterna samt livsmiljöns kännetecknande/typiska artsammansättning har minskat kraftigt samt 2) inte erbjuder några relevanta möjligheter till återställande. Sådana villkor förelåg redan då området föreslogs som område av gemenskapsintresse, och de beror inte på olämplig skötsel och förvaltning av området eller på antropogena belastningar som har påverkat området sedan dess. Livsmiljötyper som förekommer i obetydlig utsträckning bör anges i det här fältet (3.1.8). Observera att om livsmiljötypen förekommer i betydande utsträckning måste samtliga fält i avsnitt 3.1.b fyllas i. Om livsmiljötypen däremot förekommer i obetydlig utsträckning behöver endast fälten 3.1.8 (Betydelse) och 3.1.16 (Datum för uppdatering) i avsnitt 3.1.b fyllas i. (1) A: mycket god representativitet, eller (2) B: god representativitet, eller (3) C: viss representativitet Grp. 319. Representativitet Representativitet är kriterium A.a i bilaga 3: Livsmiljöns representativitet på området. Kriterium A.a i bilaga 3 bör läsas mot bakgrund av tolkningsmanualen för livsmiljötyper i bilaga I, eftersom den innehåller en definition, uppgift om kännetecknande arter och andra relevanta faktorer. Representativiteten ger ett mått på hur typisk en livsmiljötyp är. Om det inte finns kvantitativa uppgifter som kan användas för en jämförelse, eller om det inte går att mäta kriteriet, kan en kvalificerad expertbedömning användas för att klassa livsmiljötypen. Följande klassificering bör användas: (1) A1: 100 % ≥ p > 75 % (2) A2: 75 % ≥ p > 50 % (3) A3: 50 % ≥ p > 25 % (4) A4: 25 % ≥ p > 15 % (5) B: 15 % ≥ p > 2 % (6) C: 2 % ≥ p > 0 % Grp. 3110. Relativ areal Relativ areal är kriterium A.b i bilaga 3: Andel av området som är täckt av livsmiljötypen (se fält 3.1.4 Utbredning) i förhållande till den totala yta inom det nationella territoriet som är täckt av livsmiljötypen. Den totala yta inom det nationella territoriet som är täckt av livsmiljötypen bör motsvara den totala ytareal som rapporteras enligt artikel 17 i habitatdirektivet (dvs. summan för samtliga biogeografiska regioner). Om kunskapen förbättras eller mer exakta uppgifter blir tillgängliga än de som användes för rapporteringen enligt artikel 17, bör procentandelen beräknas på grundval av bästa tillgängliga information för hela arealen. Den relativa ytan måste uttryckas som ett procentandelsintervall p enligt någon av följande kategorier: Grp. 3111. Förklaringar om relativ areal (frivillig uppgift) Detta fält kan användas för att ge närmare upplysningar om den relativa arealen, såsom den konkreta areal som ligger till grund för den yta som anges som ett intervall i fält 3.1.10, om uppgiften finns, eller en annan relevant förklaring. (1) A: mycket god grad av bevarande (nästan hela livsmiljöarealen är i gott tillstånd) (2) B: god grad av bevarande (större delen av livsmiljöarealen är i gott tillstånd) (3) C: minskad grad av bevarande (större delen av livsmiljöarealen är inte i gott tillstånd), eller (4) X: okänd grad av bevarande (större delen av eller hela livsmiljöarealen i okänt tillstånd) Grp. 31121. Grad av bevarande – kategoriserad Graden av bevarande måste uttryckas enligt följande klassificering: (1) areal i gott tillstånd: …. (ha) (2) areal som inte är i gott tillstånd: …. (ha) (3) areal vars tillstånd är okänt: …(ha) Grp. 31122. Grad av bevarande – areal Utöver kategorierna A, B och C bör den areal som är i gott tillstånd, inte är i gott tillstånd eller vars tillstånd är okänt anges i hektar. (1) fullständig undersökning eller statistiskt tillförlitlig uppskattning i hektar (t.ex. från kartläggning i skötsel- och förvaltningsplaner) (2) huvudsakligen extrapolering utifrån en begränsad mängd data (expertbedömning) (3) huvudsakligen expertutlåtanden med mycket begränsade data (baserade på partiella kartläggningsdata) (4) otillräckliga eller inga tillgängliga data Grp. 31123. Grad av bevarande – metod Grp. 3112. Grad av bevarande Grad av bevarande är kriterium A.c i bilaga 3. Det bör kopplas till livsmiljöns tillstånd enligt den definition som används för rapporteringen enligt artikel 17 (habitatdirektivet), nämligen parametern strukturer och funktioner (inklusive typiska arter). Detta fält har tre delar: (1) förhindra försämring (2) bibehålla livsmiljötypens ytareal och goda tillstånd (3) utvidga livsmiljötypens areal (4) förbättra livsmiljötypens tillstånd (5) återställa livsmiljötypen (6) annat Grp. 3113. Bevarandemål Bevarandemålens syfte är att ange vilka arealer och tillstånd som livsmiljötyper i ett område ska bibehålla eller uppnå, så att området kan bidra till det övergripande målet om en gynnsam bevarandestatus hos dessa livsmiljötyper (se artikel 2.2 i habitatdirektivet) på nationell biogeografisk och europeisk biogeografisk nivå. På grundval av de tillstånd som eftersträvas och som anges i bevarandemålen ska bevarandeåtgärder fastställas. De bevarandemål som minst bör fastställas för området är förhindra försämring eller bibehålla livsmiljöns ytareal och goda tillstånd (vilka bör specificeras närmare mot bakgrund av livsmiljöns särskilda egenskaper/attribut som definierar dess tillstånd). Bevarandemålen kan även vara att utvidga livsmiljöarealen, förbättra dess tillstånd eller återställa livsmiljön i området (dvs. en livsmiljö som inte förekommer i området). Bevarandemålen för livsmiljön i området måste anges med en eller flera av följande kategorier, varvid minimimålen alltid bör vara förhindra försämring eller bibehållande, utom i de fall det kan förklaras eller motiveras med exceptionella omständigheter (som exempelvis har att göra med återställningsbehoven hos en annan livsmiljö i bilaga I i området). Om annat anges måste fält 3.1.14 fyllas i. Grp. 3114. Bevarandemål – förklaringar Ytterligare förklaringar och upplysningar om de bevarandemål som anges i fält 3.1.13 kan ges i detta fritextfält. Om alternativet annat anges måste förklaringar ges. Observera att endast mycket exceptionella omständigheter, som exempelvis återställningsbehov hos andra livsmiljöer i bilaga I, är godtagbara skäl till att inte ha bibehållande av en livsmiljö som förekommer i området som ett minimimål. För alla andra alternativ är det frivilligt att fylla i fältet. (1) A: mycket högt värde (2) B: högt värde (3) C: visst värde Grp. 3115. Global bedömning Global bedömning (kriterium A.d i bilaga 3) av områdets betydelse för bevarandet av den berörda livsmiljötypen. Detta kriterium avser den globala bedömningen av områdets betydelse för bevarandet av den berörda livsmiljötypen. Detta kriterium bör användas för att göra en integrerad bedömning av ovanstående kriterier, med beaktande av att de eventuellt kan vara av olika stor betydelse för livsmiljön i fråga. Andra aspekter kan beaktas vid bedömningen av de mest relevanta faktorerna i syfte att göra en global bedömning av deras positiva eller negativa påverkan på bevarandet av livsmiljötypen. Vilka faktorer som är mest relevanta kan variera från livsmiljötyp till livsmiljötyp. De kan innefatta mänsklig verksamhet i området eller i angränsande områden som kan påverka livsmiljötypens bevarandestatus, vem som äger marken, områdets aktuella rättsliga status, de ekologiska förhållandena mellan olika livsmiljötyper och arter etc. En kvalificerad expertbedömning kan användas för att uppskatta den globala betydelsen och följande klassificering bör användas: Grp. 3116. Datum för uppdatering Det datum (år och månad, ÅÅÅÅ-MM) då informationen i avsnitt 3.1.b (Bedömning av området) senast uppdaterades måste anges för livsmiljötyper som ej förekommer eller som förekommer i betydande eller obetydlig utsträckning. Med uppdateringar avses här ändringar i avsnittets innehåll och inte mindre rättelser av skrivfel eller formatering. Grp. 31b. Bedömning av området (livsmiljötyp)

3.1

3.1.a Väsentlig information (livsmiljötyp) Detta avsnitt måste fyllas i för alla livsmiljötyper i bilaga I som förekommer i området och bör även fyllas i för de livsmiljötyper för vilka återställande i området planeras. Grp. 311. Kod för livsmiljötyp Här måste den fyrställiga koden för livsmiljötyperna i bilaga I till direktiv 92/43/EEG anges. Kodförteckningen för dessa livsmiljötyper finns i referensportalen för Natura 2000. Grp. 312. Prioriterad form Om en prioriterad form av livsmiljötyperna 6210, 7130 och 9430 förekommer i området (beroende på karaktär kan dessa livsmiljötyper vara antingen prioriterade eller inte), anges förekomsten av den prioriterade livsmiljötypen i fält 3.1.2. Om både prioriterade och icke prioriterade former förekommer i området, måste uppgifter lämnas separat för var och en av dem. Grp. 313. Förekommer ej Om en livsmiljötyp i bilaga I som förekom i betydande utsträckning när området föreslogs som område av gemenskapsintresse eller senare identifierades som betydande inte längre förekommer i området, bör detta anges i fältet Förekommer ej. I detta fall förväntas bevarandemålet för denna livsmiljö vara att den återställs i området. Det kan förekomma att en livsmiljö varierar naturligt (t.ex. livsmiljö 3170, mediterrana temporära småvatten). I sådana fall anges Förekommer ej endast om det har skett förändringar som går utöver sådana naturliga fluktuationer. Om en livsmiljötyp i bilaga I inte förekommer i ett område (och inte förekom när området utsågs) men planeras återställas i området, bör det anges i fältet Förekommer ej. För livsmiljöer som inte längre finns i området behöver endast följande fält fyllas i: 3.1.1 (Kod för livsmiljötyp), 3.1.2 (Prioriterad form), 3.1.6 (Metod), 3.1.7 (Senaste datainsamlingsperiod), 3.1.13 (Bevarandemål) och 3.1.16 (Datum för uppdatering). I fält 3.1.4 (Utbredning) måste 0 (noll) fyllas i. Övriga fält i avsnitt 3.1 bör lämnas tomma. En livsmiljötyp i bilaga I som förekom i betydande utsträckning när området föreslogs som område av gemenskapsintresse eller senare identifierades som betydande men anses förlorad och inte kan återställas får tas bort ur förteckningen av de skäl som anges i Nadeg-dokumentet Finalised note on removal of habitats and species from the subject of protection in Natura 2000 sites – conditions & justifications (Doc Nadeg 21-12-05-04) som finns i referensportalen. Grp. 314. Utbredning Livsmiljöns ytareal i området i hektar (ha) måste anges, utom i de fall området är en grotta och en uppskattad ytareal inte finns tillgänglig (fält 3.1.5). Om Förekommer ej anges (fält 3.1.3) måste utbredningen vara noll (0). Decimalvärden är tillåtna. Det kan förekomma att livsmiljöer i bilaga I överlappar varandra fysiskt (t.ex. sandbankar i ett estuarium). I detta särskilda fall anges arealen för vardera livsmiljön (ange exempelvis estuariets areal och sandbankarnas storlek). Om detta inte anses möjligt, subtraheras arealen för den mindre livsmiljön från arealen för den större livsmiljön. Grp. 315. Grottor För grottor (livsmiljötyper 8310 och 8330) får antalet grottor anges, om en uppskattning av ytarealen inte kan göras. (1) en fullständig undersökning eller en statistiskt tillförlitlig uppskattning (t.ex. en särskild kartläggning eller undersökning eller en tillförlitlig prediktiv modell med ett representativt urval av förekomstdata, kalibrering och en tillfredsställande utvärdering av dess prediktiva förmåga med användning av bra data om miljöförhållandena över livsmiljöns hela utbredningsområde), eller (2) huvudsakligen extrapolering utifrån en begränsad mängd data (t.ex. andra prediktiva modeller eller extrapolering med ett mindre fullständigt urval av förekomst- och miljödata), eller (3) huvudsakligen expertutlåtanden med mycket begränsade data Grp. 316. Metod som använts för att fastställa utbredning Den metod som använts för att fastställa utbredningen måste anges med en av följande kategorier: Endast en kategori kan väljas. Om uppgifter har sammanställts från en rad olika källor, välj den kategori som motsvarar den viktigaste uppgiftskällan. Grp. 317. Senaste datainsamlingsperiod Ange startdatum och slutdatum för den senaste datainsamlingsperioden för livsmiljön i området. Datumformatet är år och månad (ÅÅÅÅ-MM). Om den senaste datainsamlingen ägde rum före 2022, men året och månaden inte är kända, kan alternativet undersökning utförd före 2022 väljas. I detta fall lämnas år och månad tomma.

3.1.a

3.1.1 Kod för livsmiljötyp Här måste den fyrställiga koden för livsmiljötyperna i bilaga I till direktiv 92/43/EEG anges. Kodförteckningen för dessa livsmiljötyper finns i referensportalen för Natura 2000.

3.1.2 Prioriterad form Om en prioriterad form av livsmiljötyperna 6210, 7130 och 9430 förekommer i området (beroende på karaktär kan dessa livsmiljötyper vara antingen prioriterade eller inte), anges förekomsten av den prioriterade livsmiljötypen i fält 3.1.2. Om både prioriterade och icke prioriterade former förekommer i området, måste uppgifter lämnas separat för var och en av dem.

3.1.3 Förekommer ej Om en livsmiljötyp i bilaga I som förekom i betydande utsträckning när området föreslogs som område av gemenskapsintresse eller senare identifierades som betydande inte längre förekommer i området, bör detta anges i fältet Förekommer ej. I detta fall förväntas bevarandemålet för denna livsmiljö vara att den återställs i området. Det kan förekomma att en livsmiljö varierar naturligt (t.ex. livsmiljö 3170, mediterrana temporära småvatten). I sådana fall anges Förekommer ej endast om det har skett förändringar som går utöver sådana naturliga fluktuationer. Om en livsmiljötyp i bilaga I inte förekommer i ett område (och inte förekom när området utsågs) men planeras återställas i området, bör det anges i fältet Förekommer ej. För livsmiljöer som inte längre finns i området behöver endast följande fält fyllas i: 3.1.1 (Kod för livsmiljötyp), 3.1.2 (Prioriterad form), 3.1.6 (Metod), 3.1.7 (Senaste datainsamlingsperiod), 3.1.13 (Bevarandemål) och 3.1.16 (Datum för uppdatering). I fält 3.1.4 (Utbredning) måste 0 (noll) fyllas i. Övriga fält i avsnitt 3.1 bör lämnas tomma. En livsmiljötyp i bilaga I som förekom i betydande utsträckning när området föreslogs som område av gemenskapsintresse eller senare identifierades som betydande men anses förlorad och inte kan återställas får tas bort ur förteckningen av de skäl som anges i Nadeg-dokumentet Finalised note on removal of habitats and species from the subject of protection in Natura 2000 sites – conditions & justifications (Doc Nadeg 21-12-05-04) som finns i referensportalen.

3.1.4 Utbredning Livsmiljöns ytareal i området i hektar (ha) måste anges, utom i de fall området är en grotta och en uppskattad ytareal inte finns tillgänglig (fält 3.1.5). Om Förekommer ej anges (fält 3.1.3) måste utbredningen vara noll (0). Decimalvärden är tillåtna. Det kan förekomma att livsmiljöer i bilaga I överlappar varandra fysiskt (t.ex. sandbankar i ett estuarium). I detta särskilda fall anges arealen för vardera livsmiljön (ange exempelvis estuariets areal och sandbankarnas storlek). Om detta inte anses möjligt, subtraheras arealen för den mindre livsmiljön från arealen för den större livsmiljön.

3.1.5 Grottor För grottor (livsmiljötyper 8310 och 8330) får antalet grottor anges, om en uppskattning av ytarealen inte kan göras.

3.1.6 Metod som använts för att fastställa utbredning Den metod som använts för att fastställa utbredningen måste anges med en av följande kategorier: Endast en kategori kan väljas. Om uppgifter har sammanställts från en rad olika källor, välj den kategori som motsvarar den viktigaste uppgiftskällan. (1) en fullständig undersökning eller en statistiskt tillförlitlig uppskattning (t.ex. en särskild kartläggning eller undersökning eller en tillförlitlig prediktiv modell med ett representativt urval av förekomstdata, kalibrering och en tillfredsställande utvärdering av dess prediktiva förmåga med användning av bra data om miljöförhållandena över livsmiljöns hela utbredningsområde), eller (2) huvudsakligen extrapolering utifrån en begränsad mängd data (t.ex. andra prediktiva modeller eller extrapolering med ett mindre fullständigt urval av förekomst- och miljödata), eller (3) huvudsakligen expertutlåtanden med mycket begränsade data

3.1.6 ☐

en fullständig undersökning eller en statistiskt tillförlitlig uppskattning (t.ex. en särskild kartläggning eller undersökning eller en tillförlitlig prediktiv modell med ett representativt urval av förekomstdata, kalibrering och en tillfredsställande utvärdering av dess prediktiva förmåga med användning av bra data om miljöförhållandena över livsmiljöns hela utbredningsområde), eller

huvudsakligen extrapolering utifrån en begränsad mängd data (t.ex. andra prediktiva modeller eller extrapolering med ett mindre fullständigt urval av förekomst- och miljödata), eller

huvudsakligen expertutlåtanden med mycket begränsade data

3.1.7 Senaste datainsamlingsperiod Ange startdatum och slutdatum för den senaste datainsamlingsperioden för livsmiljön i området. Datumformatet är år och månad (ÅÅÅÅ-MM). Om den senaste datainsamlingen ägde rum före 2022, men året och månaden inte är kända, kan alternativet undersökning utförd före 2022 väljas. I detta fall lämnas år och månad tomma.

3.1.b Bedömning av området (livsmiljötyp) Grp. 318. Betydelse En livsmiljö i bilaga I som finns i området kan anges som obetydlig om livsmiljöarealen i området 1) har lågt bevarandevärde, eftersom den är liten, mycket försämrad eller fragmenterad och dess ekologiska funktioner uppfylls i mycket begränsad utsträckning och de strukturella komponenterna samt livsmiljöns kännetecknande/typiska artsammansättning har minskat kraftigt samt 2) inte erbjuder några relevanta möjligheter till återställande. Sådana villkor förelåg redan då området föreslogs som område av gemenskapsintresse, och de beror inte på olämplig skötsel och förvaltning av området eller på antropogena belastningar som har påverkat området sedan dess. Livsmiljötyper som förekommer i obetydlig utsträckning bör anges i det här fältet (3.1.8). Observera att om livsmiljötypen förekommer i betydande utsträckning måste samtliga fält i avsnitt 3.1.b fyllas i. Om livsmiljötypen däremot förekommer i obetydlig utsträckning behöver endast fälten 3.1.8 (Betydelse) och 3.1.16 (Datum för uppdatering) i avsnitt 3.1.b fyllas i. (1) A: mycket god representativitet, eller (2) B: god representativitet, eller (3) C: viss representativitet Grp. 319. Representativitet Representativitet är kriterium A.a i bilaga 3: Livsmiljöns representativitet på området. Kriterium A.a i bilaga 3 bör läsas mot bakgrund av tolkningsmanualen för livsmiljötyper i bilaga I, eftersom den innehåller en definition, uppgift om kännetecknande arter och andra relevanta faktorer. Representativiteten ger ett mått på hur typisk en livsmiljötyp är. Om det inte finns kvantitativa uppgifter som kan användas för en jämförelse, eller om det inte går att mäta kriteriet, kan en kvalificerad expertbedömning användas för att klassa livsmiljötypen. Följande klassificering bör användas: (1) A1: 100 % ≥ p > 75 % (2) A2: 75 % ≥ p > 50 % (3) A3: 50 % ≥ p > 25 % (4) A4: 25 % ≥ p > 15 % (5) B: 15 % ≥ p > 2 % (6) C: 2 % ≥ p > 0 % Grp. 3110. Relativ areal Relativ areal är kriterium A.b i bilaga 3: Andel av området som är täckt av livsmiljötypen (se fält 3.1.4 Utbredning) i förhållande till den totala yta inom det nationella territoriet som är täckt av livsmiljötypen. Den totala yta inom det nationella territoriet som är täckt av livsmiljötypen bör motsvara den totala ytareal som rapporteras enligt artikel 17 i habitatdirektivet (dvs. summan för samtliga biogeografiska regioner). Om kunskapen förbättras eller mer exakta uppgifter blir tillgängliga än de som användes för rapporteringen enligt artikel 17, bör procentandelen beräknas på grundval av bästa tillgängliga information för hela arealen. Den relativa ytan måste uttryckas som ett procentandelsintervall p enligt någon av följande kategorier: Grp. 3111. Förklaringar om relativ areal (frivillig uppgift) Detta fält kan användas för att ge närmare upplysningar om den relativa arealen, såsom den konkreta areal som ligger till grund för den yta som anges som ett intervall i fält 3.1.10, om uppgiften finns, eller en annan relevant förklaring. (1) A: mycket god grad av bevarande (nästan hela livsmiljöarealen är i gott tillstånd) (2) B: god grad av bevarande (större delen av livsmiljöarealen är i gott tillstånd) (3) C: minskad grad av bevarande (större delen av livsmiljöarealen är inte i gott tillstånd), eller (4) X: okänd grad av bevarande (större delen av eller hela livsmiljöarealen i okänt tillstånd) Grp. 31121. Grad av bevarande – kategoriserad Graden av bevarande måste uttryckas enligt följande klassificering: (1) areal i gott tillstånd: …. (ha) (2) areal som inte är i gott tillstånd: …. (ha) (3) areal vars tillstånd är okänt: …(ha) Grp. 31122. Grad av bevarande – areal Utöver kategorierna A, B och C bör den areal som är i gott tillstånd, inte är i gott tillstånd eller vars tillstånd är okänt anges i hektar. (1) fullständig undersökning eller statistiskt tillförlitlig uppskattning i hektar (t.ex. från kartläggning i skötsel- och förvaltningsplaner) (2) huvudsakligen extrapolering utifrån en begränsad mängd data (expertbedömning) (3) huvudsakligen expertutlåtanden med mycket begränsade data (baserade på partiella kartläggningsdata) (4) otillräckliga eller inga tillgängliga data Grp. 31123. Grad av bevarande – metod Grp. 3112. Grad av bevarande Grad av bevarande är kriterium A.c i bilaga 3. Det bör kopplas till livsmiljöns tillstånd enligt den definition som används för rapporteringen enligt artikel 17 (habitatdirektivet), nämligen parametern strukturer och funktioner (inklusive typiska arter). Detta fält har tre delar: (1) förhindra försämring (2) bibehålla livsmiljötypens ytareal och goda tillstånd (3) utvidga livsmiljötypens areal (4) förbättra livsmiljötypens tillstånd (5) återställa livsmiljötypen (6) annat Grp. 3113. Bevarandemål Bevarandemålens syfte är att ange vilka arealer och tillstånd som livsmiljötyper i ett område ska bibehålla eller uppnå, så att området kan bidra till det övergripande målet om en gynnsam bevarandestatus hos dessa livsmiljötyper (se artikel 2.2 i habitatdirektivet) på nationell biogeografisk och europeisk biogeografisk nivå. På grundval av de tillstånd som eftersträvas och som anges i bevarandemålen ska bevarandeåtgärder fastställas. De bevarandemål som minst bör fastställas för området är förhindra försämring eller bibehålla livsmiljöns ytareal och goda tillstånd (vilka bör specificeras närmare mot bakgrund av livsmiljöns särskilda egenskaper/attribut som definierar dess tillstånd). Bevarandemålen kan även vara att utvidga livsmiljöarealen, förbättra dess tillstånd eller återställa livsmiljön i området (dvs. en livsmiljö som inte förekommer i området). Bevarandemålen för livsmiljön i området måste anges med en eller flera av följande kategorier, varvid minimimålen alltid bör vara förhindra försämring eller bibehållande, utom i de fall det kan förklaras eller motiveras med exceptionella omständigheter (som exempelvis har att göra med återställningsbehoven hos en annan livsmiljö i bilaga I i området). Om annat anges måste fält 3.1.14 fyllas i. Grp. 3114. Bevarandemål – förklaringar Ytterligare förklaringar och upplysningar om de bevarandemål som anges i fält 3.1.13 kan ges i detta fritextfält. Om alternativet annat anges måste förklaringar ges. Observera att endast mycket exceptionella omständigheter, som exempelvis återställningsbehov hos andra livsmiljöer i bilaga I, är godtagbara skäl till att inte ha bibehållande av en livsmiljö som förekommer i området som ett minimimål. För alla andra alternativ är det frivilligt att fylla i fältet. (1) A: mycket högt värde (2) B: högt värde (3) C: visst värde Grp. 3115. Global bedömning Global bedömning (kriterium A.d i bilaga 3) av områdets betydelse för bevarandet av den berörda livsmiljötypen. Detta kriterium avser den globala bedömningen av områdets betydelse för bevarandet av den berörda livsmiljötypen. Detta kriterium bör användas för att göra en integrerad bedömning av ovanstående kriterier, med beaktande av att de eventuellt kan vara av olika stor betydelse för livsmiljön i fråga. Andra aspekter kan beaktas vid bedömningen av de mest relevanta faktorerna i syfte att göra en global bedömning av deras positiva eller negativa påverkan på bevarandet av livsmiljötypen. Vilka faktorer som är mest relevanta kan variera från livsmiljötyp till livsmiljötyp. De kan innefatta mänsklig verksamhet i området eller i angränsande områden som kan påverka livsmiljötypens bevarandestatus, vem som äger marken, områdets aktuella rättsliga status, de ekologiska förhållandena mellan olika livsmiljötyper och arter etc. En kvalificerad expertbedömning kan användas för att uppskatta den globala betydelsen och följande klassificering bör användas: Grp. 3116. Datum för uppdatering Det datum (år och månad, ÅÅÅÅ-MM) då informationen i avsnitt 3.1.b (Bedömning av området) senast uppdaterades måste anges för livsmiljötyper som ej förekommer eller som förekommer i betydande eller obetydlig utsträckning. Med uppdateringar avses här ändringar i avsnittets innehåll och inte mindre rättelser av skrivfel eller formatering.

3.1.b

3.1.8 Betydelse En livsmiljö i bilaga I som finns i området kan anges som obetydlig om livsmiljöarealen i området 1) har lågt bevarandevärde, eftersom den är liten, mycket försämrad eller fragmenterad och dess ekologiska funktioner uppfylls i mycket begränsad utsträckning och de strukturella komponenterna samt livsmiljöns kännetecknande/typiska artsammansättning har minskat kraftigt samt 2) inte erbjuder några relevanta möjligheter till återställande. Sådana villkor förelåg redan då området föreslogs som område av gemenskapsintresse, och de beror inte på olämplig skötsel och förvaltning av området eller på antropogena belastningar som har påverkat området sedan dess. Livsmiljötyper som förekommer i obetydlig utsträckning bör anges i det här fältet (3.1.8). Observera att om livsmiljötypen förekommer i betydande utsträckning måste samtliga fält i avsnitt 3.1.b fyllas i. Om livsmiljötypen däremot förekommer i obetydlig utsträckning behöver endast fälten 3.1.8 (Betydelse) och 3.1.16 (Datum för uppdatering) i avsnitt 3.1.b fyllas i.

3.1.9 Representativitet Representativitet är kriterium A.a i bilaga 3: Livsmiljöns representativitet på området. Kriterium A.a i bilaga 3 bör läsas mot bakgrund av tolkningsmanualen för livsmiljötyper i bilaga I, eftersom den innehåller en definition, uppgift om kännetecknande arter och andra relevanta faktorer. Representativiteten ger ett mått på hur typisk en livsmiljötyp är. Om det inte finns kvantitativa uppgifter som kan användas för en jämförelse, eller om det inte går att mäta kriteriet, kan en kvalificerad expertbedömning användas för att klassa livsmiljötypen. Följande klassificering bör användas: (1) A: mycket god representativitet, eller (2) B: god representativitet, eller (3) C: viss representativitet

3.1.9 ☐

A: mycket god representativitet, eller

B: god representativitet, eller

C: viss representativitet

3.1.10 Relativ areal Relativ areal är kriterium A.b i bilaga 3: Andel av området som är täckt av livsmiljötypen (se fält 3.1.4 Utbredning) i förhållande till den totala yta inom det nationella territoriet som är täckt av livsmiljötypen. Den totala yta inom det nationella territoriet som är täckt av livsmiljötypen bör motsvara den totala ytareal som rapporteras enligt artikel 17 i habitatdirektivet (dvs. summan för samtliga biogeografiska regioner). Om kunskapen förbättras eller mer exakta uppgifter blir tillgängliga än de som användes för rapporteringen enligt artikel 17, bör procentandelen beräknas på grundval av bästa tillgängliga information för hela arealen. Den relativa ytan måste uttryckas som ett procentandelsintervall p enligt någon av följande kategorier: (1) A1: 100 % ≥ p > 75 % (2) A2: 75 % ≥ p > 50 % (3) A3: 50 % ≥ p > 25 % (4) A4: 25 % ≥ p > 15 % (5) B: 15 % ≥ p > 2 % (6) C: 2 % ≥ p > 0 %

3.1.10 ☐

A1: 100 % ≥ p > 75 %

A2: 75 % ≥ p > 50 %

A3: 50 % ≥ p > 25 %

A4: 25 % ≥ p > 15 %

B: 15 % ≥ p > 2 %

C: 2 % ≥ p > 0 %

3.1.11 Förklaringar om relativ areal (frivillig uppgift) Detta fält kan användas för att ge närmare upplysningar om den relativa arealen, såsom den konkreta areal som ligger till grund för den yta som anges som ett intervall i fält 3.1.10, om uppgiften finns, eller en annan relevant förklaring.

3.1.12 Grad av bevarande Grad av bevarande är kriterium A.c i bilaga 3. Det bör kopplas till livsmiljöns tillstånd enligt den definition som används för rapporteringen enligt artikel 17 (habitatdirektivet), nämligen parametern strukturer och funktioner (inklusive typiska arter). Detta fält har tre delar: (1) A: mycket god grad av bevarande (nästan hela livsmiljöarealen är i gott tillstånd) (2) B: god grad av bevarande (större delen av livsmiljöarealen är i gott tillstånd) (3) C: minskad grad av bevarande (större delen av livsmiljöarealen är inte i gott tillstånd), eller (4) X: okänd grad av bevarande (större delen av eller hela livsmiljöarealen i okänt tillstånd) Grp. 31121. Grad av bevarande – kategoriserad Graden av bevarande måste uttryckas enligt följande klassificering: (1) areal i gott tillstånd: …. (ha) (2) areal som inte är i gott tillstånd: …. (ha) (3) areal vars tillstånd är okänt: …(ha) Grp. 31122. Grad av bevarande – areal Utöver kategorierna A, B och C bör den areal som är i gott tillstånd, inte är i gott tillstånd eller vars tillstånd är okänt anges i hektar. (1) fullständig undersökning eller statistiskt tillförlitlig uppskattning i hektar (t.ex. från kartläggning i skötsel- och förvaltningsplaner) (2) huvudsakligen extrapolering utifrån en begränsad mängd data (expertbedömning) (3) huvudsakligen expertutlåtanden med mycket begränsade data (baserade på partiella kartläggningsdata) (4) otillräckliga eller inga tillgängliga data Grp. 31123. Grad av bevarande – metod

3.1.12

3.1.12.1 Grad av bevarande – kategoriserad Graden av bevarande måste uttryckas enligt följande klassificering: (1) A: mycket god grad av bevarande (nästan hela livsmiljöarealen är i gott tillstånd) (2) B: god grad av bevarande (större delen av livsmiljöarealen är i gott tillstånd) (3) C: minskad grad av bevarande (större delen av livsmiljöarealen är inte i gott tillstånd), eller (4) X: okänd grad av bevarande (större delen av eller hela livsmiljöarealen i okänt tillstånd)

3.1.12.1 ☐

A: mycket god grad av bevarande (nästan hela livsmiljöarealen är i gott tillstånd)

B: god grad av bevarande (större delen av livsmiljöarealen är i gott tillstånd)

C: minskad grad av bevarande (större delen av livsmiljöarealen är inte i gott tillstånd), eller

X: okänd grad av bevarande (större delen av eller hela livsmiljöarealen i okänt tillstånd)

3.1.12.2 Grad av bevarande – areal Utöver kategorierna A, B och C bör den areal som är i gott tillstånd, inte är i gott tillstånd eller vars tillstånd är okänt anges i hektar. (1) areal i gott tillstånd: …. (ha) (2) areal som inte är i gott tillstånd: …. (ha) (3) areal vars tillstånd är okänt: …(ha)

areal i gott tillstånd: …. (ha)

areal som inte är i gott tillstånd: …. (ha)

areal vars tillstånd är okänt: …(ha)

3.1.12.3 Grad av bevarande – metod (1) fullständig undersökning eller statistiskt tillförlitlig uppskattning i hektar (t.ex. från kartläggning i skötsel- och förvaltningsplaner) (2) huvudsakligen extrapolering utifrån en begränsad mängd data (expertbedömning) (3) huvudsakligen expertutlåtanden med mycket begränsade data (baserade på partiella kartläggningsdata) (4) otillräckliga eller inga tillgängliga data

3.1.12.3 ☐

fullständig undersökning eller statistiskt tillförlitlig uppskattning i hektar (t.ex. från kartläggning i skötsel- och förvaltningsplaner)

huvudsakligen extrapolering utifrån en begränsad mängd data (expertbedömning)

huvudsakligen expertutlåtanden med mycket begränsade data (baserade på partiella kartläggningsdata)

otillräckliga eller inga tillgängliga data

3.1.13 Bevarandemål Bevarandemålens syfte är att ange vilka arealer och tillstånd som livsmiljötyper i ett område ska bibehålla eller uppnå, så att området kan bidra till det övergripande målet om en gynnsam bevarandestatus hos dessa livsmiljötyper (se artikel 2.2 i habitatdirektivet) på nationell biogeografisk och europeisk biogeografisk nivå. På grundval av de tillstånd som eftersträvas och som anges i bevarandemålen ska bevarandeåtgärder fastställas. De bevarandemål som minst bör fastställas för området är förhindra försämring eller bibehålla livsmiljöns ytareal och goda tillstånd (vilka bör specificeras närmare mot bakgrund av livsmiljöns särskilda egenskaper/attribut som definierar dess tillstånd). Bevarandemålen kan även vara att utvidga livsmiljöarealen, förbättra dess tillstånd eller återställa livsmiljön i området (dvs. en livsmiljö som inte förekommer i området). Bevarandemålen för livsmiljön i området måste anges med en eller flera av följande kategorier, varvid minimimålen alltid bör vara förhindra försämring eller bibehållande, utom i de fall det kan förklaras eller motiveras med exceptionella omständigheter (som exempelvis har att göra med återställningsbehoven hos en annan livsmiljö i bilaga I i området). Om annat anges måste fält 3.1.14 fyllas i. (1) förhindra försämring (2) bibehålla livsmiljötypens ytareal och goda tillstånd (3) utvidga livsmiljötypens areal (4) förbättra livsmiljötypens tillstånd (5) återställa livsmiljötypen (6) annat

3.1.13 ☐

förhindra försämring

bibehålla livsmiljötypens ytareal och goda tillstånd

utvidga livsmiljötypens areal

förbättra livsmiljötypens tillstånd

återställa livsmiljötypen

annat

3.1.14 Bevarandemål – förklaringar Ytterligare förklaringar och upplysningar om de bevarandemål som anges i fält 3.1.13 kan ges i detta fritextfält. Om alternativet annat anges måste förklaringar ges. Observera att endast mycket exceptionella omständigheter, som exempelvis återställningsbehov hos andra livsmiljöer i bilaga I, är godtagbara skäl till att inte ha bibehållande av en livsmiljö som förekommer i området som ett minimimål. För alla andra alternativ är det frivilligt att fylla i fältet.

3.1.15 Global bedömning Global bedömning (kriterium A.d i bilaga 3) av områdets betydelse för bevarandet av den berörda livsmiljötypen. Detta kriterium avser den globala bedömningen av områdets betydelse för bevarandet av den berörda livsmiljötypen. Detta kriterium bör användas för att göra en integrerad bedömning av ovanstående kriterier, med beaktande av att de eventuellt kan vara av olika stor betydelse för livsmiljön i fråga. Andra aspekter kan beaktas vid bedömningen av de mest relevanta faktorerna i syfte att göra en global bedömning av deras positiva eller negativa påverkan på bevarandet av livsmiljötypen. Vilka faktorer som är mest relevanta kan variera från livsmiljötyp till livsmiljötyp. De kan innefatta mänsklig verksamhet i området eller i angränsande områden som kan påverka livsmiljötypens bevarandestatus, vem som äger marken, områdets aktuella rättsliga status, de ekologiska förhållandena mellan olika livsmiljötyper och arter etc. En kvalificerad expertbedömning kan användas för att uppskatta den globala betydelsen och följande klassificering bör användas: (1) A: mycket högt värde (2) B: högt värde (3) C: visst värde

3.1.15 ☐

A: mycket högt värde

B: högt värde

C: visst värde

3.1.16 Datum för uppdatering Det datum (år och månad, ÅÅÅÅ-MM) då informationen i avsnitt 3.1.b (Bedömning av området) senast uppdaterades måste anges för livsmiljötyper som ej förekommer eller som förekommer i betydande eller obetydlig utsträckning. Med uppdateringar avses här ändringar i avsnittets innehåll och inte mindre rättelser av skrivfel eller formatering.

3.2 Arter som avses i artikel 4 i direktiv 2009/147/EG och arter i bilaga II till direktiv 92/43/EEG i området Grp. 321. Artgrupp Ange den grupp som arten tillhör (dvs. groddjur (amphibians), fåglar (birds), fiskar (fish), ryggradslösa djur (invertebrates), lavar (lichens), däggdjur (mammals), växter inklusive mossor (plants including bryophytes), reptiler (reptiles)) genom att använda koden för artgrupper i referensportalen för Natura 2000. Grp. 322. Artkod Vilka arter som bör förtecknas i avsnitt 3.2 beror på områdestypen, vilket förklaras i inledningen till avsnitt 3 (Ekologisk information). Förteckningen över artkoder i referensportalen för Natura 2000 måste användas. Grp. 323. Vetenskapligt namn Ange det vetenskapliga artnamn som motsvarar den kod som används i fält 3.2.2 enligt förteckningen över artnamn i referensportalen för Natura 2000. Europeiska kommissionen kan endast använda det vetenskapliga namn som motsvarar koden i artförteckningen. Andra angivelser kommer att betraktas som fel. Grp. 324. Uppgifter om känsliga arter I detta fält anges huruvida offentliggörande av informationen om en viss art skulle kunna skada dess bevarande, eftersom den exempelvis är föremål för olaglig insamling och ett offentliggörande av informationen i den standardiserade datablanketten (inklusive den geospatiala beskrivningen av dess gränser) skulle innebära en faktisk ökning av detta hot. Om detta är fallet anges ja i detta fält. Om en art anges som känslig kommer kommissionen inte att på eget initiativ informera allmänheten om att arten förekommer i området (t.ex. genom att göra informationen tillgänglig i en offentlig databas, ett visningsverktyg eller en webbplats). Om informationen om artens förekomst i ett visst område redan är tillgänglig för allmänheten, t.ex. genom uppgifter online, är en angivelse om att arten är känslig inte berättigad. Grp. 325. Förekommer ej Ange om en art som förekom i betydande utsträckning när området föreslogs som område av gemenskapsintresse eller klassificerades som särskilt skyddsområde eller senare identifierades som betydande inte längre förekommer i området. I detta fall förväntas bevarandemålet för denna art vara att återställa den i området. Anmärkning: Arter får anses inte längre förekomma i området om de inte har observerats i området under en viss tid. Den tidsperioden varierar mellan olika arter – en frånvaro på några år för en lättobserverad art som under normala förhållanden förekommer regelbundet innebär troligen att den försvunnit, medan avsaknad av observationer under många år för arter som är svårobserverade, såsom vissa insekter, inte nödvändigtvis innebär att arten saknas om artens livsmiljö inte har ändrats. I de fall där en art inte förekommer i ett område (och inte förekom när området utsågs) men planeras återställas i området, bör det anges i fältet Förekommer ej. För arter som inte längre förekommer i området måste följande fält fyllas i: 3.2.1 till 3.2.5, 3.2.9 (Metod), 3.2.10 (Senaste datainsamlingsperiod) och 3.2.16 (Bevarandemål). I fält 3.2.7.1 Populationsstorlek måste både minsta och största populationsstorlek vara 0 (noll). Övriga fält i avsnitt 3.2 bör lämnas tomma. En art som förekom i betydande utsträckning när området först föreslogs som område av gemenskapsintresse eller först klassificerades som särskilt skyddsområde eller senare identifierades som betydande, men som anses förlorad och inte kan återställas, kan inte tas bort ur förteckningen utan att detta har motiverats enligt Nadeg-dokumentet Finalised note on removal of habitats and species from the subject of protection in Natura 2000 sites – conditions & justifications (Doc Nadeg 21-12-05-04) som finns i referensportalen. (1) permanent: förekommer året runt i området (icke-migrerande arter, växter, bofast population av migrerande arter) (2) reproducerande: använder området för reproduktion (t.ex. häckning) (3) koncentration: använder området som rast- eller viloplats t.ex. vid flytt eller för ruggning utanför häckningsområdet, utom övervintring (4) övervintring: använder området under vintern Grp. 326. Populationstyp Artpopulationerna i området måste kategoriseras enligt följande: När en icke bofast population förekommer i ett område under mer än en säsong (för att t.ex. häcka eller övervintra) bör detta anges separat för dessa populationstyper. Eftersom ett antal djurarter (särskilt många fågelarter) är migrerande, skulle området kunna vara viktigt för olika faser av artens livscykel. Om det inte är möjligt att ange uppgifter för olika säsonger, anges uppgifter för den viktigaste (antingen reproducerande, övervintring eller koncentration). Grp. 3271. Populationsstorlek Kända uppgifter om populationens storlek måste anges. Om populationens storlek är känd (dvs. ett exakt värde) anges samma värde i båda underfälten (minsta och största). Om det är lämpligare att ange ett intervall för populationsstorleken anges de uppskattade värdena för intervallets lägre gräns (minsta) och övre gräns (största). Om intervallet inte är känt och det bara finns information om antingen minsta eller största populationsstorlek, görs en uppskattning av det värde som saknas. Observera att minsta och största värde bör vara ett genomsnitt för flera år och inte extremvärden. Om Förekommer ej anges i fält 3.2.5 bör både det minsta och det största värdet vara 0. Om inte ens en grov uppskattning av populationsstorleken kan göras på grund av objektiva svårigheter att påvisa arten, används kategorin otillräckliga eller inga tillgängliga data i fältet Metod som använts för att fastställa populationens storlek. I sådana fall kan fälten för populationsstorlek lämnas tomma och måste fältet för mängdkategorier användas i stället (se fält 3.2.8). Mängdkategorierna kan emellertid anges i tillägg till populationens storlek. Särdragen hos populationen i området kan beskrivas ytterligare i textfältet Områdets kvalitet och betydelse (4.2) genom att ange populationens karaktär (t.ex. tät, spridd eller isolerad). Grp. 3272. Populationsenhet Enheten för värdena för populationsstorlek i fält 3.2.7.1 måste anges. Om möjligt bör enheterna individer eller par användas, i annat fall används en så exakt enhet som möjligt enligt den standardiserade förteckning över populationsenheter och koder som utarbetats för rapporteringen enligt artikel 12 i fågeldirektivet och artikel 17 i habitatdirektivet (se referensportalen för Natura 2000). Grp. 327. Populationens storlek och enhet (1) vanlig: stor artpopulation i området (2) sällsynt: arten är inte särskilt rikligt förekommande eller frekvent i området, liten population (3) mycket sällsynt: arten är ovanlig, mycket liten population eller ses av och till (inte regelbundet) i området (4) förekommer: bör endast användas under mycket exceptionella omständigheter, när det inte ens är känt huruvida arten är sällsynt/mycket sällsynt eller vanlig i området Grp. 328. Mängdkategori Mängdkategorin måste anges om den metod som används för att fastställa populationsstorleken är otillräckliga eller inga tillgängliga data och ingen uppskattning av populationens storlek kan göras i fält 3.2.7 på grund av objektiva svårigheter att påvisa arten. Fältet kan emellertid användas även om populationens storlek angetts. Se även förklaringen ovan för storlek. Följande mängdkategorier kan användas: (1) fullständig undersökning eller statistiskt tillförlitlig uppskattning (2) huvudsakligen expertutlåtanden med mycket begränsade data (3) huvudsakligen extrapolering utifrån en begränsad mängd data (4) otillräckliga eller inga tillgängliga data Grp. 329. Metod som använts för att fastställa populationsstorlek Ange vilken metod som använts för att fastställa populationsstorleken: Se även förklaringen om populationsstorlek och mängdkategorier avseende användningen av kategorin otillräckliga eller inga tillgängliga data. Grp. 3210. Senaste datainsamlingsperiod Ange startdatum och slutdatum för den senaste datainsamlingsperioden för arten i området. Datumformatet är år och månad (ÅÅÅÅ-MM). Om den senaste datainsamlingen ägde rum före 2022, men året och månaden inte är kända får alternativet undersökning utförd före 2022 anges. I detta fall får år och månad lämnas tomma. Grp. 32a. Väsentlig information (arter) Beroende på områdestyp måste avsnitt 3.2.a fyllas i för samtliga relevanta arter som förekommer i området (se även inledningen till avsnitt 3) och det bör fyllas i för arter som planeras återställas i området. Grp. 3211. Betydelse Arter som förekommer i obetydlig utsträckning i området bör anges i detta fält. Om en art sällan observeras i ett område, t.ex. en art som bara uppträder tillfälligt, anses detta inte vara en betydande population. Observera att om arten förekommer i betydande utsträckning måste samtliga fält i avsnitt 3.2.b fyllas i. Om arten förekommer i obetydlig utsträckning behöver endast fälten 3.2.11 (Betydelse) och 3.2.20 (Datum för uppdatering) i avsnitt 3.2.b fyllas i. Grp. 3212. Arter som uppfyller ornitologiska kriterier för klassificering som särskilda skyddsområden Ange om fågelarten uppfyllde de ornitologiska kriterier som används för att motivera en klassificering som särskilt skyddsområde (när klassificeringen av området ägde rum eller vid en senare tidpunkt). (1) A1: 100 % ≥ p > 75 %, eller (2) A2: 75 % ≥ p > 50 %, eller (3) A3: 50 % ≥ p > 25 %, eller (4) A4: 25 % ≥ p > 15 %, eller (5) B: 15 % ≥ p > 2 %, eller (6) C: 2 % ≥ p > 0 % Grp. 3213. Population Population är kriterium B.a i bilaga 3: Storlek och täthet hos den population av arten som finns på området i förhållande till de populationer som finns inom det nationella territoriet. Populationen måste uttryckas som ett procentandelsintervall p enligt någon av följande kategorier: Grp. 3214. Population – förklaringar (frivillig uppgift) Detta fält kan användas för att ge närmare upplysningar om populationsandelen, t.ex. den konkreta nationella populationsstorlek som ligger till grund för det procentandelsintervall som anges i fält 3.2.13, om uppgiften finns, eller en annan relevant förklaring. (1) A: mycket god grad av bevarande (nästan hela den livsmiljö där arten förekommer är av tillräcklig kvalitet), eller (2) B: god grad av bevarande (större delen av den livsmiljö där arten förekommer är av tillräcklig kvalitet), eller (3) C: minskad grad av bevarande (större delen av den livsmiljö där arten förekommer är inte av tillräcklig kvalitet) (4) X: okänd grad av bevarande (största delen av den livsmiljö där arten förekommer är av okänd kvalitet). Grp. 32151. Grad av bevarande – kategoriserad Graden av bevarande bör uttryckas enligt följande klassificering: (1) andel av den livsmiljöareal där arten förekommer som är av tillräcklig kvalitet …. (%) (2) andel av den livsmiljöareal där arten förekommer som är av otillräcklig kvalitet …. (%) (3) andel av den livsmiljöareal där arten förekommer som är av okänd kvalitet …. (%) Grp. 32152. Grad av bevarande – areal där arten förekommer (frivillig uppgift) Utöver kategorierna A, B och C bör den livsmiljöareal där arten förekommer som är av tillräcklig, otillräcklig eller okänd kvalitet anges i procent av områdets totala livsmiljöareal. (1) 0–25 % (2) 26–50 % (3) 51–75 % (4) 76–100 % (5) 0–25 % (6) 26–50 % (7) 51–75 % (8) 76–100 % (9) 0–25 % (10) 26–50 % (11) 51–75 % (12) 76–100 % Grp. 32153. Grad av bevarande – areal där arten förekommer, i procentklasser uppskattad andel av den livsmiljöareal där arten förekommer som är av tillräcklig kvalitet uppskattad andel av den livsmiljöareal där arten förekommer som är av otillräcklig kvalitet uppskattad andel av den livsmiljöareal där arten förekommer som är av okänd kvalitet Grp. 3215. Grad av bevarande Detta fält har tre delar: Grad av bevarande är kriterium B.b i bilaga 3. Graden av bevarande bör kopplas till kvaliteten på den livsmiljö där arten förekommer, som för närvarande bedöms i rapporteringen enligt artikel 17 (habitatdirektivet). Livsmiljöns kvalitet beror på de särdrag som är mest lämpade ur populationsdynamiskt perspektiv, såsom artens fysiska och biologiska behov (exempelvis tillgång till bytesdjur) i alla stadier av dess livscykel. Livsmiljöns struktur och relevanta abiotiska särdrag bör bedömas. (1) förhindra försämring (2) bibehålla artens livsmiljös utbredning och goda kvalitet samt populationsstorlek (3) utvidga artens livsmiljöareal (4) återställa artens livsmiljö (5) förbättra kvaliteten hos artens livsmiljö (inbegripet beaktande av störnings- och dödlighetsfaktorer) (6) öka populationsstorleken (7) Minska trycket på populationen (t.ex. minska dödligheten eller störningarna) (8) återställa populationen i området (9) annat Grp. 3216. Bevarandemål Bevarandemålens syfte är att ange vilken utbredning och kvalitet som arternas livsmiljö och deras populationsstorlek i ett område ska bibehålla eller uppnå, för att området ska kunna bidra till det övergripande målet om en gynnsam bevarandestatus hos dessa arter (se artikel 2.2 i habitatdirektivet) på nationell, biogeografisk eller europeisk nivå. På grundval av de tillstånd som eftersträvas och som anges i bevarandemålen ska bevarandeåtgärder fastställas. De bevarandemål som minst bör fastställas är förhindra försämring eller bibehålla arten (vad gäller populationsstorlek) och dess livsmiljö i området (vad gäller utbredning och god kvalitet) (vilka bör specificeras närmare mot bakgrund av livsmiljöns särskilda attribut). Bevarandemålen för arterna i området måste anges med en eller flera av följande kategorier, varvid minimimålet alltid bör vara förhindra försämring eller bibehållande, utom i de fall det kan förklaras eller motiveras med exceptionella omständigheter (som exempelvis har att göra med återställningsbehoven hos en annan art eller en livsmiljö i bilaga I). Om annat anges nedan måste en förklaring och motivering ges i fält 3.2.17: Grp. 3217. Bevarandemål – förklaringar Ytterligare förklaringar och upplysningar om de bevarandemål som anges i fält 3.2.16 kan ges i detta fritextfält. Om annat anges i fält 3.2.16 måste en förklaring ges. Observera att endast mycket exceptionella omständigheter, som exempelvis återställningsbehov hos en annan art eller en livsmiljötyp i bilaga I, är godtagbara skäl till att inte inkludera bibehållandet av en art som förekommer i området som ett minimimål. För alla andra alternativ är det frivilligt att fylla i fältet. (1) A: populationen (nästan) isolerad, eller (2) B: populationen inte isolerad men i utkanterna av utbredningsområdet, eller (3) C: populationen inte isolerad inom ett vidsträckt utbredningsområde Grp. 3218. Isolering Grad av isolering (kriterium B.c i bilaga 3) hos den population som finns på området i förhållande till artens naturliga utbredningsområde. Detta kriterium kan ses som ett ungefärligt mått på å ena sidan en given populations bidrag till artens genetiska mångfald och å andra sidan den specifika populationens känslighet när den är för isolerad. Följaktligen bör begreppet isolering ses i ett större sammanhang och gälla såväl rent endemiska arter som underarter/varieteter/raser och delpopulationer av en metapopulation. I detta sammanhang ska följande gradering användas: (1) A: mycket högt värde (2) B: högt värde (3) C: visst värde Grp. 3219. Global bedömning Global bedömning (kriterium B.d i bilaga 3) av områdets betydelse för bevarandet av den berörda arten. Detta kriterium avser den globala bedömningen av områdets betydelse för bevarandet av den berörda arten. Det kan användas för att sammanfatta de föregående kriterierna och även för att bedöma andra särdrag hos området som man tror är av betydelse för en viss art. Dessa särdrag kan variera från art till art och kan inbegripa mänsklig verksamhet i området eller i närheten som kan inverka på artens bevarandestatus, markförvaltning, lagstadgat skydd av området, ekologiska förhållanden mellan olika livsmiljötyper och arter etc. En kvalificerad expertbedömning kan användas för den globala bedömningen. Följande klassificering ska användas: Grp. 3220. Datum för uppdatering Det datum då informationen i avsnitt 3.2.b (Bedömning av området) senast uppdaterades måste anges. Datumformatet är år och månad (ÅÅÅÅ-MM). Med uppdateringar avses här innehållsmässiga ändringar och inte mindre rättelser av skrivfel eller formatering. Grp. 32b. Bedömning av området (art) (1) områdestyp A (särskilda skyddsområden): Fågelarter i bilaga I till fågeldirektivet och regelbundet förekommande flyttfåglar får inte anges här. (2) områdestyp B ((föreslagna) områden av gemenskapsintresse, särskilda bevarandeområden): Arter i bilaga II till habitatdirektivet får inte anges här. (3) områdestyp C: Arter i bilaga II till habitatdirektivet samt fågelarter i bilaga I till fågeldirektivet och regelbundet förekommande flyttfåglar får inte anges här. Grp. 331. Artgrupp Om arten tillhör en av artgrupperna i den kodförteckning som finns i referensportalen för Natura 2000 (dvs. groddjur (amphibians), fåglar (birds), fiskar (fish), svampar (fungi), ryggradslösa djur (invertebrates), lavar (lichens), däggdjur (mammals), växter inklusive mossor och alger (plants including bryophytes and algae), reptiler (reptiles)) används respektive kod ur förteckningen. I annat fall lämnas fältet tomt. Grp. 332. Artkod För fåglar och för arter i bilagorna II, IV och V till habitatdirektivet måste den kod som anges i referensportalen för Natura 2000 användas. För andra arter bör fält 3.3.2 lämnas tomt. Grp. 333. Vetenskapligt namn Ange artens vetenskapliga namn. För fåglar och för arter i bilagorna II, IV och V används det artnamn som anges i kodförteckningarna i referensportalen för Natura 2000. Grp. 334. Uppgifter om känsliga arter I detta fält anges huruvida offentliggörande av informationen om en viss art kan skada dess bevarande, eftersom den exempelvis är föremål för olaglig insamling och ett offentliggörande av informationen i den standardiserade datablanketten (inklusive den geospatiala beskrivningen av dess gränser) skulle innebära en faktisk ökning av detta hot. Om en art anges som känslig kommer kommissionen inte att på eget initiativ informera allmänheten om att arten förekommer i området (t.ex. genom att göra informationen tillgänglig online via en databas, ett visningsverktyg eller en webbplats). Om informationen om artens förekomst i ett visst område redan offentliggjorts, t.ex. online, är en angivelse om att arten är känslig inte berättigad. Grp. 335. Förekommer ej Arter anses inte längre förekomma i området om de t.ex. inte har observerats i området på länge. Grp. 3361. Populationsstorlek Ange kända populationsuppgifter. Om populationens storlek är känd (dvs. ett exakt värde) anges samma värde i båda underfälten (minsta och största). Om det är lämpligare att ange ett intervall för populationsstorleken anges de uppskattade värdena för intervallets lägre gräns (minsta) och övre gräns (största). Om intervallet inte är känt och det bara finns information om antingen minsta eller största populationsstorlek, görs en uppskattning av det värde som saknas. Observera att minsta och största värde bör vara ett genomsnitt för flera år och inte extremvärden. Grp. 3362. Populationsenhet Om möjligt bör enheterna par eller individer användas, i annat fall används den standardiserade förteckning över populationsenheter och koder som utarbetats för rapporteringen enligt artikel 17 i habitatdirektivet (se referensportalen för Natura 2000) när det gäller fåglar eller arter i bilagorna II, IV eller V till habitatdirektivet. Grp. 336. Populationens storlek och enhet (1) vanlig: stor artpopulation i området (2) sällsynt: arten är inte särskilt rikligt förekommande eller frekvent i området, liten population (3) mycket sällsynt: arten är ovanlig, mycket liten population eller ses av och till (inte regelbundet) i området (4) förekommer: bör endast användas under mycket exceptionella omständigheter, när det inte ens är känt huruvida arten är sällsynt/mycket sällsynt eller vanlig i området Grp. 337. Mängdkategori Om det inte finns några kvantitativa uppgifter anges en av följande kategorier: Följande mängdkategorier kan användas: (1) arter i bilaga II till habitatdirektivet i ett särskilt skyddsområde (2) arter i bilaga IV till habitatdirektivet (3) arter i bilaga V till habitatdirektivet (4) fågelarter i bilaga I till fågeldirektivet i ett föreslaget område av gemenskapsintresse, ett område av gemenskapsintresse eller ett särskilt bevarandeområde (5) flyttfågelarter i ett föreslaget område av gemenskapsintresse, ett område av gemenskapsintresse eller ett särskilt bevarandeområde (6) förbjudna arter i bilaga I till förordningen om tekniska åtgärder inom ramen för den gemensamma fiskeripolitiken som inte redan skyddas av habitatdirektivet (7) arter som förtecknas i nationella rödlistor (8) arter som förtecknas i EU:s rödlistor (9) arter som förtecknas i globala rödlistor (10) endemiska arter (11) arter som förtecknas i/skyddas enligt internationella konventioner såsom Bernkonventionen och konventionen om skydd av flyttande vilda djur eller konventionen om biologisk mångfald (12) typiska arter i livsmiljötyper i bilaga I (13) vilda kulturväxtsläktingar/skogsgenetiska resurser (14) invasiva främmande arter av unionsbetydelse som avses i förordning (EU) nr 1143/2014 om invasiva främmande arter (15) andra skäl Grp. 338. Motivering Skälet till att respektive art förtecknas måste motiveras med användning av följande kategorier: Flera kategorier får anges. Ytterligare upplysningar om motiveringen till att enskilda arter nämns, särskilt om andra skäl anges, kan lämnas i avsnitt 4.2, som är ett fritextfält för beskrivning av områdets kvalitet och betydelse. Grp. 33. Övriga viktiga djur- och växtarter (frivillig uppgift) Övriga viktiga växt- och djurarter som är relevanta för bevarandet samt skötseln och förvaltningen av området får anges i avsnitt 3.3 med beaktande av följande regler per områdestyp:

3.2

3.2.a Väsentlig information (arter) Beroende på områdestyp måste avsnitt 3.2.a fyllas i för samtliga relevanta arter som förekommer i området (se även inledningen till avsnitt 3) och det bör fyllas i för arter som planeras återställas i området. Grp. 321. Artgrupp Ange den grupp som arten tillhör (dvs. groddjur (amphibians), fåglar (birds), fiskar (fish), ryggradslösa djur (invertebrates), lavar (lichens), däggdjur (mammals), växter inklusive mossor (plants including bryophytes), reptiler (reptiles)) genom att använda koden för artgrupper i referensportalen för Natura 2000. Grp. 322. Artkod Vilka arter som bör förtecknas i avsnitt 3.2 beror på områdestypen, vilket förklaras i inledningen till avsnitt 3 (Ekologisk information). Förteckningen över artkoder i referensportalen för Natura 2000 måste användas. Grp. 323. Vetenskapligt namn Ange det vetenskapliga artnamn som motsvarar den kod som används i fält 3.2.2 enligt förteckningen över artnamn i referensportalen för Natura 2000. Europeiska kommissionen kan endast använda det vetenskapliga namn som motsvarar koden i artförteckningen. Andra angivelser kommer att betraktas som fel. Grp. 324. Uppgifter om känsliga arter I detta fält anges huruvida offentliggörande av informationen om en viss art skulle kunna skada dess bevarande, eftersom den exempelvis är föremål för olaglig insamling och ett offentliggörande av informationen i den standardiserade datablanketten (inklusive den geospatiala beskrivningen av dess gränser) skulle innebära en faktisk ökning av detta hot. Om detta är fallet anges ja i detta fält. Om en art anges som känslig kommer kommissionen inte att på eget initiativ informera allmänheten om att arten förekommer i området (t.ex. genom att göra informationen tillgänglig i en offentlig databas, ett visningsverktyg eller en webbplats). Om informationen om artens förekomst i ett visst område redan är tillgänglig för allmänheten, t.ex. genom uppgifter online, är en angivelse om att arten är känslig inte berättigad. Grp. 325. Förekommer ej Ange om en art som förekom i betydande utsträckning när området föreslogs som område av gemenskapsintresse eller klassificerades som särskilt skyddsområde eller senare identifierades som betydande inte längre förekommer i området. I detta fall förväntas bevarandemålet för denna art vara att återställa den i området. Anmärkning: Arter får anses inte längre förekomma i området om de inte har observerats i området under en viss tid. Den tidsperioden varierar mellan olika arter – en frånvaro på några år för en lättobserverad art som under normala förhållanden förekommer regelbundet innebär troligen att den försvunnit, medan avsaknad av observationer under många år för arter som är svårobserverade, såsom vissa insekter, inte nödvändigtvis innebär att arten saknas om artens livsmiljö inte har ändrats. I de fall där en art inte förekommer i ett område (och inte förekom när området utsågs) men planeras återställas i området, bör det anges i fältet Förekommer ej. För arter som inte längre förekommer i området måste följande fält fyllas i: 3.2.1 till 3.2.5, 3.2.9 (Metod), 3.2.10 (Senaste datainsamlingsperiod) och 3.2.16 (Bevarandemål). I fält 3.2.7.1 Populationsstorlek måste både minsta och största populationsstorlek vara 0 (noll). Övriga fält i avsnitt 3.2 bör lämnas tomma. En art som förekom i betydande utsträckning när området först föreslogs som område av gemenskapsintresse eller först klassificerades som särskilt skyddsområde eller senare identifierades som betydande, men som anses förlorad och inte kan återställas, kan inte tas bort ur förteckningen utan att detta har motiverats enligt Nadeg-dokumentet Finalised note on removal of habitats and species from the subject of protection in Natura 2000 sites – conditions & justifications (Doc Nadeg 21-12-05-04) som finns i referensportalen. (1) permanent: förekommer året runt i området (icke-migrerande arter, växter, bofast population av migrerande arter) (2) reproducerande: använder området för reproduktion (t.ex. häckning) (3) koncentration: använder området som rast- eller viloplats t.ex. vid flytt eller för ruggning utanför häckningsområdet, utom övervintring (4) övervintring: använder området under vintern Grp. 326. Populationstyp Artpopulationerna i området måste kategoriseras enligt följande: När en icke bofast population förekommer i ett område under mer än en säsong (för att t.ex. häcka eller övervintra) bör detta anges separat för dessa populationstyper. Eftersom ett antal djurarter (särskilt många fågelarter) är migrerande, skulle området kunna vara viktigt för olika faser av artens livscykel. Om det inte är möjligt att ange uppgifter för olika säsonger, anges uppgifter för den viktigaste (antingen reproducerande, övervintring eller koncentration). Grp. 3271. Populationsstorlek Kända uppgifter om populationens storlek måste anges. Om populationens storlek är känd (dvs. ett exakt värde) anges samma värde i båda underfälten (minsta och största). Om det är lämpligare att ange ett intervall för populationsstorleken anges de uppskattade värdena för intervallets lägre gräns (minsta) och övre gräns (största). Om intervallet inte är känt och det bara finns information om antingen minsta eller största populationsstorlek, görs en uppskattning av det värde som saknas. Observera att minsta och största värde bör vara ett genomsnitt för flera år och inte extremvärden. Om Förekommer ej anges i fält 3.2.5 bör både det minsta och det största värdet vara 0. Om inte ens en grov uppskattning av populationsstorleken kan göras på grund av objektiva svårigheter att påvisa arten, används kategorin otillräckliga eller inga tillgängliga data i fältet Metod som använts för att fastställa populationens storlek. I sådana fall kan fälten för populationsstorlek lämnas tomma och måste fältet för mängdkategorier användas i stället (se fält 3.2.8). Mängdkategorierna kan emellertid anges i tillägg till populationens storlek. Särdragen hos populationen i området kan beskrivas ytterligare i textfältet Områdets kvalitet och betydelse (4.2) genom att ange populationens karaktär (t.ex. tät, spridd eller isolerad). Grp. 3272. Populationsenhet Enheten för värdena för populationsstorlek i fält 3.2.7.1 måste anges. Om möjligt bör enheterna individer eller par användas, i annat fall används en så exakt enhet som möjligt enligt den standardiserade förteckning över populationsenheter och koder som utarbetats för rapporteringen enligt artikel 12 i fågeldirektivet och artikel 17 i habitatdirektivet (se referensportalen för Natura 2000). Grp. 327. Populationens storlek och enhet (1) vanlig: stor artpopulation i området (2) sällsynt: arten är inte särskilt rikligt förekommande eller frekvent i området, liten population (3) mycket sällsynt: arten är ovanlig, mycket liten population eller ses av och till (inte regelbundet) i området (4) förekommer: bör endast användas under mycket exceptionella omständigheter, när det inte ens är känt huruvida arten är sällsynt/mycket sällsynt eller vanlig i området Grp. 328. Mängdkategori Mängdkategorin måste anges om den metod som används för att fastställa populationsstorleken är otillräckliga eller inga tillgängliga data och ingen uppskattning av populationens storlek kan göras i fält 3.2.7 på grund av objektiva svårigheter att påvisa arten. Fältet kan emellertid användas även om populationens storlek angetts. Se även förklaringen ovan för storlek. Följande mängdkategorier kan användas: (1) fullständig undersökning eller statistiskt tillförlitlig uppskattning (2) huvudsakligen expertutlåtanden med mycket begränsade data (3) huvudsakligen extrapolering utifrån en begränsad mängd data (4) otillräckliga eller inga tillgängliga data Grp. 329. Metod som använts för att fastställa populationsstorlek Ange vilken metod som använts för att fastställa populationsstorleken: Se även förklaringen om populationsstorlek och mängdkategorier avseende användningen av kategorin otillräckliga eller inga tillgängliga data. Grp. 3210. Senaste datainsamlingsperiod Ange startdatum och slutdatum för den senaste datainsamlingsperioden för arten i området. Datumformatet är år och månad (ÅÅÅÅ-MM). Om den senaste datainsamlingen ägde rum före 2022, men året och månaden inte är kända får alternativet undersökning utförd före 2022 anges. I detta fall får år och månad lämnas tomma.

3.2.a

3.2.1 Artgrupp Ange den grupp som arten tillhör (dvs. groddjur (amphibians), fåglar (birds), fiskar (fish), ryggradslösa djur (invertebrates), lavar (lichens), däggdjur (mammals), växter inklusive mossor (plants including bryophytes), reptiler (reptiles)) genom att använda koden för artgrupper i referensportalen för Natura 2000.

3.2.2 Artkod Vilka arter som bör förtecknas i avsnitt 3.2 beror på områdestypen, vilket förklaras i inledningen till avsnitt 3 (Ekologisk information). Förteckningen över artkoder i referensportalen för Natura 2000 måste användas.

3.2.3 Vetenskapligt namn Ange det vetenskapliga artnamn som motsvarar den kod som används i fält 3.2.2 enligt förteckningen över artnamn i referensportalen för Natura 2000. Europeiska kommissionen kan endast använda det vetenskapliga namn som motsvarar koden i artförteckningen. Andra angivelser kommer att betraktas som fel.

3.2.4 Uppgifter om känsliga arter I detta fält anges huruvida offentliggörande av informationen om en viss art skulle kunna skada dess bevarande, eftersom den exempelvis är föremål för olaglig insamling och ett offentliggörande av informationen i den standardiserade datablanketten (inklusive den geospatiala beskrivningen av dess gränser) skulle innebära en faktisk ökning av detta hot. Om detta är fallet anges ja i detta fält. Om en art anges som känslig kommer kommissionen inte att på eget initiativ informera allmänheten om att arten förekommer i området (t.ex. genom att göra informationen tillgänglig i en offentlig databas, ett visningsverktyg eller en webbplats). Om informationen om artens förekomst i ett visst område redan är tillgänglig för allmänheten, t.ex. genom uppgifter online, är en angivelse om att arten är känslig inte berättigad.

3.2.5 Förekommer ej Ange om en art som förekom i betydande utsträckning när området föreslogs som område av gemenskapsintresse eller klassificerades som särskilt skyddsområde eller senare identifierades som betydande inte längre förekommer i området. I detta fall förväntas bevarandemålet för denna art vara att återställa den i området. Anmärkning: Arter får anses inte längre förekomma i området om de inte har observerats i området under en viss tid. Den tidsperioden varierar mellan olika arter – en frånvaro på några år för en lättobserverad art som under normala förhållanden förekommer regelbundet innebär troligen att den försvunnit, medan avsaknad av observationer under många år för arter som är svårobserverade, såsom vissa insekter, inte nödvändigtvis innebär att arten saknas om artens livsmiljö inte har ändrats. I de fall där en art inte förekommer i ett område (och inte förekom när området utsågs) men planeras återställas i området, bör det anges i fältet Förekommer ej. För arter som inte längre förekommer i området måste följande fält fyllas i: 3.2.1 till 3.2.5, 3.2.9 (Metod), 3.2.10 (Senaste datainsamlingsperiod) och 3.2.16 (Bevarandemål). I fält 3.2.7.1 Populationsstorlek måste både minsta och största populationsstorlek vara 0 (noll). Övriga fält i avsnitt 3.2 bör lämnas tomma. En art som förekom i betydande utsträckning när området först föreslogs som område av gemenskapsintresse eller först klassificerades som särskilt skyddsområde eller senare identifierades som betydande, men som anses förlorad och inte kan återställas, kan inte tas bort ur förteckningen utan att detta har motiverats enligt Nadeg-dokumentet Finalised note on removal of habitats and species from the subject of protection in Natura 2000 sites – conditions & justifications (Doc Nadeg 21-12-05-04) som finns i referensportalen.

3.2.6 Populationstyp Artpopulationerna i området måste kategoriseras enligt följande: När en icke bofast population förekommer i ett område under mer än en säsong (för att t.ex. häcka eller övervintra) bör detta anges separat för dessa populationstyper. Eftersom ett antal djurarter (särskilt många fågelarter) är migrerande, skulle området kunna vara viktigt för olika faser av artens livscykel. Om det inte är möjligt att ange uppgifter för olika säsonger, anges uppgifter för den viktigaste (antingen reproducerande, övervintring eller koncentration). (1) permanent: förekommer året runt i området (icke-migrerande arter, växter, bofast population av migrerande arter) (2) reproducerande: använder området för reproduktion (t.ex. häckning) (3) koncentration: använder området som rast- eller viloplats t.ex. vid flytt eller för ruggning utanför häckningsområdet, utom övervintring (4) övervintring: använder området under vintern

3.2.6 ☐

permanent: förekommer året runt i området (icke-migrerande arter, växter, bofast population av migrerande arter)

reproducerande: använder området för reproduktion (t.ex. häckning)

koncentration: använder området som rast- eller viloplats t.ex. vid flytt eller för ruggning utanför häckningsområdet, utom övervintring

övervintring: använder området under vintern

3.2.7 Populationens storlek och enhet Grp. 3271. Populationsstorlek Kända uppgifter om populationens storlek måste anges. Om populationens storlek är känd (dvs. ett exakt värde) anges samma värde i båda underfälten (minsta och största). Om det är lämpligare att ange ett intervall för populationsstorleken anges de uppskattade värdena för intervallets lägre gräns (minsta) och övre gräns (största). Om intervallet inte är känt och det bara finns information om antingen minsta eller största populationsstorlek, görs en uppskattning av det värde som saknas. Observera att minsta och största värde bör vara ett genomsnitt för flera år och inte extremvärden. Om Förekommer ej anges i fält 3.2.5 bör både det minsta och det största värdet vara 0. Om inte ens en grov uppskattning av populationsstorleken kan göras på grund av objektiva svårigheter att påvisa arten, används kategorin otillräckliga eller inga tillgängliga data i fältet Metod som använts för att fastställa populationens storlek. I sådana fall kan fälten för populationsstorlek lämnas tomma och måste fältet för mängdkategorier användas i stället (se fält 3.2.8). Mängdkategorierna kan emellertid anges i tillägg till populationens storlek. Särdragen hos populationen i området kan beskrivas ytterligare i textfältet Områdets kvalitet och betydelse (4.2) genom att ange populationens karaktär (t.ex. tät, spridd eller isolerad). Grp. 3272. Populationsenhet Enheten för värdena för populationsstorlek i fält 3.2.7.1 måste anges. Om möjligt bör enheterna individer eller par användas, i annat fall används en så exakt enhet som möjligt enligt den standardiserade förteckning över populationsenheter och koder som utarbetats för rapporteringen enligt artikel 12 i fågeldirektivet och artikel 17 i habitatdirektivet (se referensportalen för Natura 2000).

3.2.7

3.2.7.1 Populationsstorlek Kända uppgifter om populationens storlek måste anges. Om populationens storlek är känd (dvs. ett exakt värde) anges samma värde i båda underfälten (minsta och största). Om det är lämpligare att ange ett intervall för populationsstorleken anges de uppskattade värdena för intervallets lägre gräns (minsta) och övre gräns (största). Om intervallet inte är känt och det bara finns information om antingen minsta eller största populationsstorlek, görs en uppskattning av det värde som saknas. Observera att minsta och största värde bör vara ett genomsnitt för flera år och inte extremvärden. Om Förekommer ej anges i fält 3.2.5 bör både det minsta och det största värdet vara 0. Om inte ens en grov uppskattning av populationsstorleken kan göras på grund av objektiva svårigheter att påvisa arten, används kategorin otillräckliga eller inga tillgängliga data i fältet Metod som använts för att fastställa populationens storlek. I sådana fall kan fälten för populationsstorlek lämnas tomma och måste fältet för mängdkategorier användas i stället (se fält 3.2.8). Mängdkategorierna kan emellertid anges i tillägg till populationens storlek. Särdragen hos populationen i området kan beskrivas ytterligare i textfältet Områdets kvalitet och betydelse (4.2) genom att ange populationens karaktär (t.ex. tät, spridd eller isolerad).

3.2.7.2 Populationsenhet Enheten för värdena för populationsstorlek i fält 3.2.7.1 måste anges. Om möjligt bör enheterna individer eller par användas, i annat fall används en så exakt enhet som möjligt enligt den standardiserade förteckning över populationsenheter och koder som utarbetats för rapporteringen enligt artikel 12 i fågeldirektivet och artikel 17 i habitatdirektivet (se referensportalen för Natura 2000).

3.2.8 Mängdkategori Mängdkategorin måste anges om den metod som används för att fastställa populationsstorleken är otillräckliga eller inga tillgängliga data och ingen uppskattning av populationens storlek kan göras i fält 3.2.7 på grund av objektiva svårigheter att påvisa arten. Fältet kan emellertid användas även om populationens storlek angetts. Se även förklaringen ovan för storlek. Följande mängdkategorier kan användas: (1) vanlig: stor artpopulation i området (2) sällsynt: arten är inte särskilt rikligt förekommande eller frekvent i området, liten population (3) mycket sällsynt: arten är ovanlig, mycket liten population eller ses av och till (inte regelbundet) i området (4) förekommer: bör endast användas under mycket exceptionella omständigheter, när det inte ens är känt huruvida arten är sällsynt/mycket sällsynt eller vanlig i området

3.2.8 ☐

vanlig: stor artpopulation i området

sällsynt: arten är inte särskilt rikligt förekommande eller frekvent i området, liten population

mycket sällsynt: arten är ovanlig, mycket liten population eller ses av och till (inte regelbundet) i området

förekommer: bör endast användas under mycket exceptionella omständigheter, när det inte ens är känt huruvida arten är sällsynt/mycket sällsynt eller vanlig i området

3.2.9 Metod som använts för att fastställa populationsstorlek Ange vilken metod som använts för att fastställa populationsstorleken: Se även förklaringen om populationsstorlek och mängdkategorier avseende användningen av kategorin otillräckliga eller inga tillgängliga data. (1) fullständig undersökning eller statistiskt tillförlitlig uppskattning (2) huvudsakligen expertutlåtanden med mycket begränsade data (3) huvudsakligen extrapolering utifrån en begränsad mängd data (4) otillräckliga eller inga tillgängliga data

3.2.9 ☐

fullständig undersökning eller statistiskt tillförlitlig uppskattning

huvudsakligen expertutlåtanden med mycket begränsade data

huvudsakligen extrapolering utifrån en begränsad mängd data

otillräckliga eller inga tillgängliga data

3.2.10 Senaste datainsamlingsperiod Ange startdatum och slutdatum för den senaste datainsamlingsperioden för arten i området. Datumformatet är år och månad (ÅÅÅÅ-MM). Om den senaste datainsamlingen ägde rum före 2022, men året och månaden inte är kända får alternativet undersökning utförd före 2022 anges. I detta fall får år och månad lämnas tomma.

3.2.b Bedömning av området (art) Grp. 3211. Betydelse Arter som förekommer i obetydlig utsträckning i området bör anges i detta fält. Om en art sällan observeras i ett område, t.ex. en art som bara uppträder tillfälligt, anses detta inte vara en betydande population. Observera att om arten förekommer i betydande utsträckning måste samtliga fält i avsnitt 3.2.b fyllas i. Om arten förekommer i obetydlig utsträckning behöver endast fälten 3.2.11 (Betydelse) och 3.2.20 (Datum för uppdatering) i avsnitt 3.2.b fyllas i. Grp. 3212. Arter som uppfyller ornitologiska kriterier för klassificering som särskilda skyddsområden Ange om fågelarten uppfyllde de ornitologiska kriterier som används för att motivera en klassificering som särskilt skyddsområde (när klassificeringen av området ägde rum eller vid en senare tidpunkt). (1) A1: 100 % ≥ p > 75 %, eller (2) A2: 75 % ≥ p > 50 %, eller (3) A3: 50 % ≥ p > 25 %, eller (4) A4: 25 % ≥ p > 15 %, eller (5) B: 15 % ≥ p > 2 %, eller (6) C: 2 % ≥ p > 0 % Grp. 3213. Population Population är kriterium B.a i bilaga 3: Storlek och täthet hos den population av arten som finns på området i förhållande till de populationer som finns inom det nationella territoriet. Populationen måste uttryckas som ett procentandelsintervall p enligt någon av följande kategorier: Grp. 3214. Population – förklaringar (frivillig uppgift) Detta fält kan användas för att ge närmare upplysningar om populationsandelen, t.ex. den konkreta nationella populationsstorlek som ligger till grund för det procentandelsintervall som anges i fält 3.2.13, om uppgiften finns, eller en annan relevant förklaring. (1) A: mycket god grad av bevarande (nästan hela den livsmiljö där arten förekommer är av tillräcklig kvalitet), eller (2) B: god grad av bevarande (större delen av den livsmiljö där arten förekommer är av tillräcklig kvalitet), eller (3) C: minskad grad av bevarande (större delen av den livsmiljö där arten förekommer är inte av tillräcklig kvalitet) (4) X: okänd grad av bevarande (största delen av den livsmiljö där arten förekommer är av okänd kvalitet). Grp. 32151. Grad av bevarande – kategoriserad Graden av bevarande bör uttryckas enligt följande klassificering: (1) andel av den livsmiljöareal där arten förekommer som är av tillräcklig kvalitet …. (%) (2) andel av den livsmiljöareal där arten förekommer som är av otillräcklig kvalitet …. (%) (3) andel av den livsmiljöareal där arten förekommer som är av okänd kvalitet …. (%) Grp. 32152. Grad av bevarande – areal där arten förekommer (frivillig uppgift) Utöver kategorierna A, B och C bör den livsmiljöareal där arten förekommer som är av tillräcklig, otillräcklig eller okänd kvalitet anges i procent av områdets totala livsmiljöareal. (1) 0–25 % (2) 26–50 % (3) 51–75 % (4) 76–100 % (5) 0–25 % (6) 26–50 % (7) 51–75 % (8) 76–100 % (9) 0–25 % (10) 26–50 % (11) 51–75 % (12) 76–100 % Grp. 32153. Grad av bevarande – areal där arten förekommer, i procentklasser uppskattad andel av den livsmiljöareal där arten förekommer som är av tillräcklig kvalitet uppskattad andel av den livsmiljöareal där arten förekommer som är av otillräcklig kvalitet uppskattad andel av den livsmiljöareal där arten förekommer som är av okänd kvalitet Grp. 3215. Grad av bevarande Detta fält har tre delar: Grad av bevarande är kriterium B.b i bilaga 3. Graden av bevarande bör kopplas till kvaliteten på den livsmiljö där arten förekommer, som för närvarande bedöms i rapporteringen enligt artikel 17 (habitatdirektivet). Livsmiljöns kvalitet beror på de särdrag som är mest lämpade ur populationsdynamiskt perspektiv, såsom artens fysiska och biologiska behov (exempelvis tillgång till bytesdjur) i alla stadier av dess livscykel. Livsmiljöns struktur och relevanta abiotiska särdrag bör bedömas. (1) förhindra försämring (2) bibehålla artens livsmiljös utbredning och goda kvalitet samt populationsstorlek (3) utvidga artens livsmiljöareal (4) återställa artens livsmiljö (5) förbättra kvaliteten hos artens livsmiljö (inbegripet beaktande av störnings- och dödlighetsfaktorer) (6) öka populationsstorleken (7) Minska trycket på populationen (t.ex. minska dödligheten eller störningarna) (8) återställa populationen i området (9) annat Grp. 3216. Bevarandemål Bevarandemålens syfte är att ange vilken utbredning och kvalitet som arternas livsmiljö och deras populationsstorlek i ett område ska bibehålla eller uppnå, för att området ska kunna bidra till det övergripande målet om en gynnsam bevarandestatus hos dessa arter (se artikel 2.2 i habitatdirektivet) på nationell, biogeografisk eller europeisk nivå. På grundval av de tillstånd som eftersträvas och som anges i bevarandemålen ska bevarandeåtgärder fastställas. De bevarandemål som minst bör fastställas är förhindra försämring eller bibehålla arten (vad gäller populationsstorlek) och dess livsmiljö i området (vad gäller utbredning och god kvalitet) (vilka bör specificeras närmare mot bakgrund av livsmiljöns särskilda attribut). Bevarandemålen för arterna i området måste anges med en eller flera av följande kategorier, varvid minimimålet alltid bör vara förhindra försämring eller bibehållande, utom i de fall det kan förklaras eller motiveras med exceptionella omständigheter (som exempelvis har att göra med återställningsbehoven hos en annan art eller en livsmiljö i bilaga I). Om annat anges nedan måste en förklaring och motivering ges i fält 3.2.17: Grp. 3217. Bevarandemål – förklaringar Ytterligare förklaringar och upplysningar om de bevarandemål som anges i fält 3.2.16 kan ges i detta fritextfält. Om annat anges i fält 3.2.16 måste en förklaring ges. Observera att endast mycket exceptionella omständigheter, som exempelvis återställningsbehov hos en annan art eller en livsmiljötyp i bilaga I, är godtagbara skäl till att inte inkludera bibehållandet av en art som förekommer i området som ett minimimål. För alla andra alternativ är det frivilligt att fylla i fältet. (1) A: populationen (nästan) isolerad, eller (2) B: populationen inte isolerad men i utkanterna av utbredningsområdet, eller (3) C: populationen inte isolerad inom ett vidsträckt utbredningsområde Grp. 3218. Isolering Grad av isolering (kriterium B.c i bilaga 3) hos den population som finns på området i förhållande till artens naturliga utbredningsområde. Detta kriterium kan ses som ett ungefärligt mått på å ena sidan en given populations bidrag till artens genetiska mångfald och å andra sidan den specifika populationens känslighet när den är för isolerad. Följaktligen bör begreppet isolering ses i ett större sammanhang och gälla såväl rent endemiska arter som underarter/varieteter/raser och delpopulationer av en metapopulation. I detta sammanhang ska följande gradering användas: (1) A: mycket högt värde (2) B: högt värde (3) C: visst värde Grp. 3219. Global bedömning Global bedömning (kriterium B.d i bilaga 3) av områdets betydelse för bevarandet av den berörda arten. Detta kriterium avser den globala bedömningen av områdets betydelse för bevarandet av den berörda arten. Det kan användas för att sammanfatta de föregående kriterierna och även för att bedöma andra särdrag hos området som man tror är av betydelse för en viss art. Dessa särdrag kan variera från art till art och kan inbegripa mänsklig verksamhet i området eller i närheten som kan inverka på artens bevarandestatus, markförvaltning, lagstadgat skydd av området, ekologiska förhållanden mellan olika livsmiljötyper och arter etc. En kvalificerad expertbedömning kan användas för den globala bedömningen. Följande klassificering ska användas: Grp. 3220. Datum för uppdatering Det datum då informationen i avsnitt 3.2.b (Bedömning av området) senast uppdaterades måste anges. Datumformatet är år och månad (ÅÅÅÅ-MM). Med uppdateringar avses här innehållsmässiga ändringar och inte mindre rättelser av skrivfel eller formatering.

3.2.b

3.2.11 Betydelse Arter som förekommer i obetydlig utsträckning i området bör anges i detta fält. Om en art sällan observeras i ett område, t.ex. en art som bara uppträder tillfälligt, anses detta inte vara en betydande population. Observera att om arten förekommer i betydande utsträckning måste samtliga fält i avsnitt 3.2.b fyllas i. Om arten förekommer i obetydlig utsträckning behöver endast fälten 3.2.11 (Betydelse) och 3.2.20 (Datum för uppdatering) i avsnitt 3.2.b fyllas i.

3.2.12 Arter som uppfyller ornitologiska kriterier för klassificering som särskilda skyddsområden Ange om fågelarten uppfyllde de ornitologiska kriterier som används för att motivera en klassificering som särskilt skyddsområde (när klassificeringen av området ägde rum eller vid en senare tidpunkt).

3.2.13 Population Population är kriterium B.a i bilaga 3: Storlek och täthet hos den population av arten som finns på området i förhållande till de populationer som finns inom det nationella territoriet. Populationen måste uttryckas som ett procentandelsintervall p enligt någon av följande kategorier: (1) A1: 100 % ≥ p > 75 %, eller (2) A2: 75 % ≥ p > 50 %, eller (3) A3: 50 % ≥ p > 25 %, eller (4) A4: 25 % ≥ p > 15 %, eller (5) B: 15 % ≥ p > 2 %, eller (6) C: 2 % ≥ p > 0 %

3.2.13 ☐

A1: 100 % ≥ p > 75 %, eller

A2: 75 % ≥ p > 50 %, eller

A3: 50 % ≥ p > 25 %, eller

A4: 25 % ≥ p > 15 %, eller

B: 15 % ≥ p > 2 %, eller

C: 2 % ≥ p > 0 %

3.2.14 Population – förklaringar (frivillig uppgift) Detta fält kan användas för att ge närmare upplysningar om populationsandelen, t.ex. den konkreta nationella populationsstorlek som ligger till grund för det procentandelsintervall som anges i fält 3.2.13, om uppgiften finns, eller en annan relevant förklaring.

3.2.15 Grad av bevarande Detta fält har tre delar: Grad av bevarande är kriterium B.b i bilaga 3. Graden av bevarande bör kopplas till kvaliteten på den livsmiljö där arten förekommer, som för närvarande bedöms i rapporteringen enligt artikel 17 (habitatdirektivet). Livsmiljöns kvalitet beror på de särdrag som är mest lämpade ur populationsdynamiskt perspektiv, såsom artens fysiska och biologiska behov (exempelvis tillgång till bytesdjur) i alla stadier av dess livscykel. Livsmiljöns struktur och relevanta abiotiska särdrag bör bedömas. (1) A: mycket god grad av bevarande (nästan hela den livsmiljö där arten förekommer är av tillräcklig kvalitet), eller (2) B: god grad av bevarande (större delen av den livsmiljö där arten förekommer är av tillräcklig kvalitet), eller (3) C: minskad grad av bevarande (större delen av den livsmiljö där arten förekommer är inte av tillräcklig kvalitet) (4) X: okänd grad av bevarande (största delen av den livsmiljö där arten förekommer är av okänd kvalitet). Grp. 32151. Grad av bevarande – kategoriserad Graden av bevarande bör uttryckas enligt följande klassificering: (1) andel av den livsmiljöareal där arten förekommer som är av tillräcklig kvalitet …. (%) (2) andel av den livsmiljöareal där arten förekommer som är av otillräcklig kvalitet …. (%) (3) andel av den livsmiljöareal där arten förekommer som är av okänd kvalitet …. (%) Grp. 32152. Grad av bevarande – areal där arten förekommer (frivillig uppgift) Utöver kategorierna A, B och C bör den livsmiljöareal där arten förekommer som är av tillräcklig, otillräcklig eller okänd kvalitet anges i procent av områdets totala livsmiljöareal. (1) 0–25 % (2) 26–50 % (3) 51–75 % (4) 76–100 % (5) 0–25 % (6) 26–50 % (7) 51–75 % (8) 76–100 % (9) 0–25 % (10) 26–50 % (11) 51–75 % (12) 76–100 % Grp. 32153. Grad av bevarande – areal där arten förekommer, i procentklasser uppskattad andel av den livsmiljöareal där arten förekommer som är av tillräcklig kvalitet uppskattad andel av den livsmiljöareal där arten förekommer som är av otillräcklig kvalitet uppskattad andel av den livsmiljöareal där arten förekommer som är av okänd kvalitet

3.2.15

3.2.15.1 Grad av bevarande – kategoriserad Graden av bevarande bör uttryckas enligt följande klassificering: (1) A: mycket god grad av bevarande (nästan hela den livsmiljö där arten förekommer är av tillräcklig kvalitet), eller (2) B: god grad av bevarande (större delen av den livsmiljö där arten förekommer är av tillräcklig kvalitet), eller (3) C: minskad grad av bevarande (större delen av den livsmiljö där arten förekommer är inte av tillräcklig kvalitet) (4) X: okänd grad av bevarande (största delen av den livsmiljö där arten förekommer är av okänd kvalitet).

3.2.15.1 ☐

A: mycket god grad av bevarande (nästan hela den livsmiljö där arten förekommer är av tillräcklig kvalitet), eller

B: god grad av bevarande (större delen av den livsmiljö där arten förekommer är av tillräcklig kvalitet), eller

C: minskad grad av bevarande (större delen av den livsmiljö där arten förekommer är inte av tillräcklig kvalitet)

X: okänd grad av bevarande (största delen av den livsmiljö där arten förekommer är av okänd kvalitet).

3.2.15.2 Grad av bevarande – areal där arten förekommer (frivillig uppgift) Utöver kategorierna A, B och C bör den livsmiljöareal där arten förekommer som är av tillräcklig, otillräcklig eller okänd kvalitet anges i procent av områdets totala livsmiljöareal. (1) andel av den livsmiljöareal där arten förekommer som är av tillräcklig kvalitet …. (%) (2) andel av den livsmiljöareal där arten förekommer som är av otillräcklig kvalitet …. (%) (3) andel av den livsmiljöareal där arten förekommer som är av okänd kvalitet …. (%)

andel av den livsmiljöareal där arten förekommer som är av tillräcklig kvalitet …. (%)

andel av den livsmiljöareal där arten förekommer som är av otillräcklig kvalitet …. (%)

andel av den livsmiljöareal där arten förekommer som är av okänd kvalitet …. (%)

3.2.15.3 Grad av bevarande – areal där arten förekommer, i procentklasser uppskattad andel av den livsmiljöareal där arten förekommer som är av tillräcklig kvalitet uppskattad andel av den livsmiljöareal där arten förekommer som är av otillräcklig kvalitet uppskattad andel av den livsmiljöareal där arten förekommer som är av okänd kvalitet (1) 0–25 % (2) 26–50 % (3) 51–75 % (4) 76–100 % (5) 0–25 % (6) 26–50 % (7) 51–75 % (8) 76–100 % (9) 0–25 % (10) 26–50 % (11) 51–75 % (12) 76–100 %

3.2.15.3 ☐

0–25 %

26–50 %

51–75 %

76–100 %

0–25 %

26–50 %

51–75 %

76–100 %

0–25 %

26–50 %

51–75 %

76–100 %

3.2.16 Bevarandemål Bevarandemålens syfte är att ange vilken utbredning och kvalitet som arternas livsmiljö och deras populationsstorlek i ett område ska bibehålla eller uppnå, för att området ska kunna bidra till det övergripande målet om en gynnsam bevarandestatus hos dessa arter (se artikel 2.2 i habitatdirektivet) på nationell, biogeografisk eller europeisk nivå. På grundval av de tillstånd som eftersträvas och som anges i bevarandemålen ska bevarandeåtgärder fastställas. De bevarandemål som minst bör fastställas är förhindra försämring eller bibehålla arten (vad gäller populationsstorlek) och dess livsmiljö i området (vad gäller utbredning och god kvalitet) (vilka bör specificeras närmare mot bakgrund av livsmiljöns särskilda attribut). Bevarandemålen för arterna i området måste anges med en eller flera av följande kategorier, varvid minimimålet alltid bör vara förhindra försämring eller bibehållande, utom i de fall det kan förklaras eller motiveras med exceptionella omständigheter (som exempelvis har att göra med återställningsbehoven hos en annan art eller en livsmiljö i bilaga I). Om annat anges nedan måste en förklaring och motivering ges i fält 3.2.17: (1) förhindra försämring (2) bibehålla artens livsmiljös utbredning och goda kvalitet samt populationsstorlek (3) utvidga artens livsmiljöareal (4) återställa artens livsmiljö (5) förbättra kvaliteten hos artens livsmiljö (inbegripet beaktande av störnings- och dödlighetsfaktorer) (6) öka populationsstorleken (7) Minska trycket på populationen (t.ex. minska dödligheten eller störningarna) (8) återställa populationen i området (9) annat

3.2.16 ☐

förhindra försämring

bibehålla artens livsmiljös utbredning och goda kvalitet samt populationsstorlek

utvidga artens livsmiljöareal

återställa artens livsmiljö

förbättra kvaliteten hos artens livsmiljö (inbegripet beaktande av störnings- och dödlighetsfaktorer)

öka populationsstorleken

Minska trycket på populationen (t.ex. minska dödligheten eller störningarna)

återställa populationen i området

annat

3.2.17 Bevarandemål – förklaringar Ytterligare förklaringar och upplysningar om de bevarandemål som anges i fält 3.2.16 kan ges i detta fritextfält. Om annat anges i fält 3.2.16 måste en förklaring ges. Observera att endast mycket exceptionella omständigheter, som exempelvis återställningsbehov hos en annan art eller en livsmiljötyp i bilaga I, är godtagbara skäl till att inte inkludera bibehållandet av en art som förekommer i området som ett minimimål. För alla andra alternativ är det frivilligt att fylla i fältet.

3.2.18 Isolering Grad av isolering (kriterium B.c i bilaga 3) hos den population som finns på området i förhållande till artens naturliga utbredningsområde. Detta kriterium kan ses som ett ungefärligt mått på å ena sidan en given populations bidrag till artens genetiska mångfald och å andra sidan den specifika populationens känslighet när den är för isolerad. Följaktligen bör begreppet isolering ses i ett större sammanhang och gälla såväl rent endemiska arter som underarter/varieteter/raser och delpopulationer av en metapopulation. I detta sammanhang ska följande gradering användas: (1) A: populationen (nästan) isolerad, eller (2) B: populationen inte isolerad men i utkanterna av utbredningsområdet, eller (3) C: populationen inte isolerad inom ett vidsträckt utbredningsområde

3.2.18 ☐

A: populationen (nästan) isolerad, eller

B: populationen inte isolerad men i utkanterna av utbredningsområdet, eller

C: populationen inte isolerad inom ett vidsträckt utbredningsområde

3.2.19 Global bedömning Global bedömning (kriterium B.d i bilaga 3) av områdets betydelse för bevarandet av den berörda arten. Detta kriterium avser den globala bedömningen av områdets betydelse för bevarandet av den berörda arten. Det kan användas för att sammanfatta de föregående kriterierna och även för att bedöma andra särdrag hos området som man tror är av betydelse för en viss art. Dessa särdrag kan variera från art till art och kan inbegripa mänsklig verksamhet i området eller i närheten som kan inverka på artens bevarandestatus, markförvaltning, lagstadgat skydd av området, ekologiska förhållanden mellan olika livsmiljötyper och arter etc. En kvalificerad expertbedömning kan användas för den globala bedömningen. Följande klassificering ska användas: (1) A: mycket högt värde (2) B: högt värde (3) C: visst värde

3.2.19 ☐

A: mycket högt värde

B: högt värde

C: visst värde

3.2.20 Datum för uppdatering Det datum då informationen i avsnitt 3.2.b (Bedömning av området) senast uppdaterades måste anges. Datumformatet är år och månad (ÅÅÅÅ-MM). Med uppdateringar avses här innehållsmässiga ändringar och inte mindre rättelser av skrivfel eller formatering.

3.3 Övriga viktiga djur- och växtarter (frivillig uppgift) Övriga viktiga växt- och djurarter som är relevanta för bevarandet samt skötseln och förvaltningen av området får anges i avsnitt 3.3 med beaktande av följande regler per områdestyp: (1) områdestyp A (särskilda skyddsområden): Fågelarter i bilaga I till fågeldirektivet och regelbundet förekommande flyttfåglar får inte anges här. (2) områdestyp B ((föreslagna) områden av gemenskapsintresse, särskilda bevarandeområden): Arter i bilaga II till habitatdirektivet får inte anges här. (3) områdestyp C: Arter i bilaga II till habitatdirektivet samt fågelarter i bilaga I till fågeldirektivet och regelbundet förekommande flyttfåglar får inte anges här. Grp. 331. Artgrupp Om arten tillhör en av artgrupperna i den kodförteckning som finns i referensportalen för Natura 2000 (dvs. groddjur (amphibians), fåglar (birds), fiskar (fish), svampar (fungi), ryggradslösa djur (invertebrates), lavar (lichens), däggdjur (mammals), växter inklusive mossor och alger (plants including bryophytes and algae), reptiler (reptiles)) används respektive kod ur förteckningen. I annat fall lämnas fältet tomt. Grp. 332. Artkod För fåglar och för arter i bilagorna II, IV och V till habitatdirektivet måste den kod som anges i referensportalen för Natura 2000 användas. För andra arter bör fält 3.3.2 lämnas tomt. Grp. 333. Vetenskapligt namn Ange artens vetenskapliga namn. För fåglar och för arter i bilagorna II, IV och V används det artnamn som anges i kodförteckningarna i referensportalen för Natura 2000. Grp. 334. Uppgifter om känsliga arter I detta fält anges huruvida offentliggörande av informationen om en viss art kan skada dess bevarande, eftersom den exempelvis är föremål för olaglig insamling och ett offentliggörande av informationen i den standardiserade datablanketten (inklusive den geospatiala beskrivningen av dess gränser) skulle innebära en faktisk ökning av detta hot. Om en art anges som känslig kommer kommissionen inte att på eget initiativ informera allmänheten om att arten förekommer i området (t.ex. genom att göra informationen tillgänglig online via en databas, ett visningsverktyg eller en webbplats). Om informationen om artens förekomst i ett visst område redan offentliggjorts, t.ex. online, är en angivelse om att arten är känslig inte berättigad. Grp. 335. Förekommer ej Arter anses inte längre förekomma i området om de t.ex. inte har observerats i området på länge. Grp. 3361. Populationsstorlek Ange kända populationsuppgifter. Om populationens storlek är känd (dvs. ett exakt värde) anges samma värde i båda underfälten (minsta och största). Om det är lämpligare att ange ett intervall för populationsstorleken anges de uppskattade värdena för intervallets lägre gräns (minsta) och övre gräns (största). Om intervallet inte är känt och det bara finns information om antingen minsta eller största populationsstorlek, görs en uppskattning av det värde som saknas. Observera att minsta och största värde bör vara ett genomsnitt för flera år och inte extremvärden. Grp. 3362. Populationsenhet Om möjligt bör enheterna par eller individer användas, i annat fall används den standardiserade förteckning över populationsenheter och koder som utarbetats för rapporteringen enligt artikel 17 i habitatdirektivet (se referensportalen för Natura 2000) när det gäller fåglar eller arter i bilagorna II, IV eller V till habitatdirektivet. Grp. 336. Populationens storlek och enhet (1) vanlig: stor artpopulation i området (2) sällsynt: arten är inte särskilt rikligt förekommande eller frekvent i området, liten population (3) mycket sällsynt: arten är ovanlig, mycket liten population eller ses av och till (inte regelbundet) i området (4) förekommer: bör endast användas under mycket exceptionella omständigheter, när det inte ens är känt huruvida arten är sällsynt/mycket sällsynt eller vanlig i området Grp. 337. Mängdkategori Om det inte finns några kvantitativa uppgifter anges en av följande kategorier: Följande mängdkategorier kan användas: (1) arter i bilaga II till habitatdirektivet i ett särskilt skyddsområde (2) arter i bilaga IV till habitatdirektivet (3) arter i bilaga V till habitatdirektivet (4) fågelarter i bilaga I till fågeldirektivet i ett föreslaget område av gemenskapsintresse, ett område av gemenskapsintresse eller ett särskilt bevarandeområde (5) flyttfågelarter i ett föreslaget område av gemenskapsintresse, ett område av gemenskapsintresse eller ett särskilt bevarandeområde (6) förbjudna arter i bilaga I till förordningen om tekniska åtgärder inom ramen för den gemensamma fiskeripolitiken som inte redan skyddas av habitatdirektivet (7) arter som förtecknas i nationella rödlistor (8) arter som förtecknas i EU:s rödlistor (9) arter som förtecknas i globala rödlistor (10) endemiska arter (11) arter som förtecknas i/skyddas enligt internationella konventioner såsom Bernkonventionen och konventionen om skydd av flyttande vilda djur eller konventionen om biologisk mångfald (12) typiska arter i livsmiljötyper i bilaga I (13) vilda kulturväxtsläktingar/skogsgenetiska resurser (14) invasiva främmande arter av unionsbetydelse som avses i förordning (EU) nr 1143/2014 om invasiva främmande arter (15) andra skäl Grp. 338. Motivering Skälet till att respektive art förtecknas måste motiveras med användning av följande kategorier: Flera kategorier får anges. Ytterligare upplysningar om motiveringen till att enskilda arter nämns, särskilt om andra skäl anges, kan lämnas i avsnitt 4.2, som är ett fritextfält för beskrivning av områdets kvalitet och betydelse.

områdestyp A (särskilda skyddsområden): Fågelarter i bilaga I till fågeldirektivet och regelbundet förekommande flyttfåglar får inte anges här.

områdestyp B ((föreslagna) områden av gemenskapsintresse, särskilda bevarandeområden): Arter i bilaga II till habitatdirektivet får inte anges här.

områdestyp C: Arter i bilaga II till habitatdirektivet samt fågelarter i bilaga I till fågeldirektivet och regelbundet förekommande flyttfåglar får inte anges här.

3.3

3.3.1 Artgrupp Om arten tillhör en av artgrupperna i den kodförteckning som finns i referensportalen för Natura 2000 (dvs. groddjur (amphibians), fåglar (birds), fiskar (fish), svampar (fungi), ryggradslösa djur (invertebrates), lavar (lichens), däggdjur (mammals), växter inklusive mossor och alger (plants including bryophytes and algae), reptiler (reptiles)) används respektive kod ur förteckningen. I annat fall lämnas fältet tomt.

3.3.2 Artkod För fåglar och för arter i bilagorna II, IV och V till habitatdirektivet måste den kod som anges i referensportalen för Natura 2000 användas. För andra arter bör fält 3.3.2 lämnas tomt.

3.3.3 Vetenskapligt namn Ange artens vetenskapliga namn. För fåglar och för arter i bilagorna II, IV och V används det artnamn som anges i kodförteckningarna i referensportalen för Natura 2000.

3.3.4 Uppgifter om känsliga arter I detta fält anges huruvida offentliggörande av informationen om en viss art kan skada dess bevarande, eftersom den exempelvis är föremål för olaglig insamling och ett offentliggörande av informationen i den standardiserade datablanketten (inklusive den geospatiala beskrivningen av dess gränser) skulle innebära en faktisk ökning av detta hot. Om en art anges som känslig kommer kommissionen inte att på eget initiativ informera allmänheten om att arten förekommer i området (t.ex. genom att göra informationen tillgänglig online via en databas, ett visningsverktyg eller en webbplats). Om informationen om artens förekomst i ett visst område redan offentliggjorts, t.ex. online, är en angivelse om att arten är känslig inte berättigad.

3.3.5 Förekommer ej Arter anses inte längre förekomma i området om de t.ex. inte har observerats i området på länge.

3.3.6 Populationens storlek och enhet Grp. 3361. Populationsstorlek Ange kända populationsuppgifter. Om populationens storlek är känd (dvs. ett exakt värde) anges samma värde i båda underfälten (minsta och största). Om det är lämpligare att ange ett intervall för populationsstorleken anges de uppskattade värdena för intervallets lägre gräns (minsta) och övre gräns (största). Om intervallet inte är känt och det bara finns information om antingen minsta eller största populationsstorlek, görs en uppskattning av det värde som saknas. Observera att minsta och största värde bör vara ett genomsnitt för flera år och inte extremvärden. Grp. 3362. Populationsenhet Om möjligt bör enheterna par eller individer användas, i annat fall används den standardiserade förteckning över populationsenheter och koder som utarbetats för rapporteringen enligt artikel 17 i habitatdirektivet (se referensportalen för Natura 2000) när det gäller fåglar eller arter i bilagorna II, IV eller V till habitatdirektivet.

3.3.6

3.3.6.1 Populationsstorlek Ange kända populationsuppgifter. Om populationens storlek är känd (dvs. ett exakt värde) anges samma värde i båda underfälten (minsta och största). Om det är lämpligare att ange ett intervall för populationsstorleken anges de uppskattade värdena för intervallets lägre gräns (minsta) och övre gräns (största). Om intervallet inte är känt och det bara finns information om antingen minsta eller största populationsstorlek, görs en uppskattning av det värde som saknas. Observera att minsta och största värde bör vara ett genomsnitt för flera år och inte extremvärden.

3.3.6.2 Populationsenhet Om möjligt bör enheterna par eller individer användas, i annat fall används den standardiserade förteckning över populationsenheter och koder som utarbetats för rapporteringen enligt artikel 17 i habitatdirektivet (se referensportalen för Natura 2000) när det gäller fåglar eller arter i bilagorna II, IV eller V till habitatdirektivet.

3.3.7 Mängdkategori Om det inte finns några kvantitativa uppgifter anges en av följande kategorier: Följande mängdkategorier kan användas: (1) vanlig: stor artpopulation i området (2) sällsynt: arten är inte särskilt rikligt förekommande eller frekvent i området, liten population (3) mycket sällsynt: arten är ovanlig, mycket liten population eller ses av och till (inte regelbundet) i området (4) förekommer: bör endast användas under mycket exceptionella omständigheter, när det inte ens är känt huruvida arten är sällsynt/mycket sällsynt eller vanlig i området

3.3.7 ☐

vanlig: stor artpopulation i området

sällsynt: arten är inte särskilt rikligt förekommande eller frekvent i området, liten population

mycket sällsynt: arten är ovanlig, mycket liten population eller ses av och till (inte regelbundet) i området

förekommer: bör endast användas under mycket exceptionella omständigheter, när det inte ens är känt huruvida arten är sällsynt/mycket sällsynt eller vanlig i området

3.3.8 Motivering Skälet till att respektive art förtecknas måste motiveras med användning av följande kategorier: Flera kategorier får anges. Ytterligare upplysningar om motiveringen till att enskilda arter nämns, särskilt om andra skäl anges, kan lämnas i avsnitt 4.2, som är ett fritextfält för beskrivning av områdets kvalitet och betydelse. (1) arter i bilaga II till habitatdirektivet i ett särskilt skyddsområde (2) arter i bilaga IV till habitatdirektivet (3) arter i bilaga V till habitatdirektivet (4) fågelarter i bilaga I till fågeldirektivet i ett föreslaget område av gemenskapsintresse, ett område av gemenskapsintresse eller ett särskilt bevarandeområde (5) flyttfågelarter i ett föreslaget område av gemenskapsintresse, ett område av gemenskapsintresse eller ett särskilt bevarandeområde (6) förbjudna arter i bilaga I till förordningen om tekniska åtgärder inom ramen för den gemensamma fiskeripolitiken som inte redan skyddas av habitatdirektivet (7) arter som förtecknas i nationella rödlistor (8) arter som förtecknas i EU:s rödlistor (9) arter som förtecknas i globala rödlistor (10) endemiska arter (11) arter som förtecknas i/skyddas enligt internationella konventioner såsom Bernkonventionen och konventionen om skydd av flyttande vilda djur eller konventionen om biologisk mångfald (12) typiska arter i livsmiljötyper i bilaga I (13) vilda kulturväxtsläktingar/skogsgenetiska resurser (14) invasiva främmande arter av unionsbetydelse som avses i förordning (EU) nr 1143/2014 om invasiva främmande arter (15) andra skäl

3.3.8 ☐

arter i bilaga II till habitatdirektivet i ett särskilt skyddsområde

arter i bilaga IV till habitatdirektivet

arter i bilaga V till habitatdirektivet

fågelarter i bilaga I till fågeldirektivet i ett föreslaget område av gemenskapsintresse, ett område av gemenskapsintresse eller ett särskilt bevarandeområde

flyttfågelarter i ett föreslaget område av gemenskapsintresse, ett område av gemenskapsintresse eller ett särskilt bevarandeområde

förbjudna arter i bilaga I till förordningen om tekniska åtgärder inom ramen för den gemensamma fiskeripolitiken som inte redan skyddas av habitatdirektivet

arter som förtecknas i nationella rödlistor

arter som förtecknas i EU:s rödlistor

arter som förtecknas i globala rödlistor

endemiska arter

arter som förtecknas i/skyddas enligt internationella konventioner såsom Bernkonventionen och konventionen om skydd av flyttande vilda djur eller konventionen om biologisk mångfald

typiska arter i livsmiljötyper i bilaga I

vilda kulturväxtsläktingar/skogsgenetiska resurser

invasiva främmande arter av unionsbetydelse som avses i förordning (EU) nr 1143/2014 om invasiva främmande arter

andra skäl

4 BESKRIVNING AV OMRÅDET Grp. 41. Områdets kännetecken Fritext. Detta fält bör ge en övergripande bild av området. Områdets kännetecken kan exempelvis inledas med en beskrivning av områdets indelning i breda livsmiljöklasser eller ekosystem och dess viktigaste geologiska, geomorfologiska och landskapsmässiga kännetecken. Ange de dominerande vegetationstyperna där detta är relevant. Även information om mindre linjära och mosaikformade områden med buskar och träd (t.ex. häckar, dungar, trädrader) bör lämnas i förekommande fall. Utöver den fria texten anges språktaggen. Grp. 42. Områdets kvalitet och betydelse Fritext. Ge en övergripande beskrivning av områdets kvalitet och betydelse för livsmiljöer och arter, mot bakgrund av bevarandemålen i naturvårdsdirektiven. Internationellt viktiga våtmarker där det regelmässigt finns mer än 20000 sjöfåglar bör uppges här. Om en art anges i avsnitt 3.3 med motiveringen andra skäl kan dessa skäl förklaras här. Utöver den fria texten anges språktaggen. Grp. 431. Belastningskod Samma förteckning över belastningar används i den standardiserade datablanketten och för rapporteringen enligt artikel 17 i habitatdirektivet och artikel 12 i fågeldirektivet. Länken till denna förteckning finns i referensportalen för Natura 2000. (1) H: Stor betydelse: Stor direkt eller omedelbar påverkan och/eller påverkan på stora områden. (2) M: Medelstor betydelse: Medelstor direkt eller omedelbar påverkan, huvudsakligen indirekt påverkan och/eller påverkan på en måttlig del av området. (3) L: Liten betydelse: Liten direkt eller omedelbar påverkan, indirekt påverkan och/eller påverkan på en liten del av området/endast lokalt. Grp. 432. Klassificering Den relativa betydelsen av en belastning måste graderas i tre kategorier: Högst fem belastningar av stor betydelse kan anges. Det är obligatoriskt att fylla i minst en rad i varje tabell. Ange särskilt om det inte finns några belastningar att rapportera. Inom en kategori (H, M eller L) görs ingen gradering. Upp till 20 belastningar av medelstor eller liten betydelse kan anges. Det rekommenderas emellertid att man fokuserar på de belastningar som är mest relevanta för området. Grp. 433. Läge i eller utanför området I detta fält anges om belastningen och hotet finns inom eller utanför Natura 2000-området eller bådadera. (1) mer specifika kategorier ur den tidigare förteckningen över belastningar, eller (2) uppgifter om vilken livsmiljö och/eller art som påverkas av belastningen, eller (3) om det finns några särskilda planerade eller pågående verksamheter (t.ex. projekt), som utgör eller skulle kunna utgöra en belastning eller ett hot mot området. Ange dessutom språktaggen. Grp. 434. Närmare beskrivning av belastningen Fritext. Utöver belastningskoden i fält 4.3.1 ska mer detaljerade och specifika upplysningar lämnas i detta fält. Detta kan inbegripa Grp. 435. Datum för uppdatering År och månad (ÅÅÅÅ-MM) då informationen i avsnitt 4.3 (Belastningar som påverkar området) senast uppdaterades måste anges. Uppdateringar avser innehållsmässiga ändringar och inte mindre rättelser av skrivfel eller formatering. Grp. 43. Belastningar som påverkar området Syftet med dessa fält är att få information om de viktigaste belastningar och hot som påverkar området. Även belastningar i angränsande områden som påverkar området ska tas med. Informationen bör spegla den aktuella situationen. Grp. 441. Länk(ar) När det gäller länkar till källor online, tänk på att URI:er tenderar att ändras ofta och undvik därför att ange instabila URI:er. Grp. 442. Datum för uppdatering Ange år och månad då fält 4.4 senast uppdaterades. Grp. 44. Dokumentation Fritext. Hänvisa till relevanta publikationer och/eller vetenskapliga data om området där sådana finns. Informationen bör göras tillgänglig enligt vedertaget bruk för vetenskapliga hänvisningar. Fältet kan även användas för annan information som är viktig för dokumenteringen av området. Ange dessutom språktaggen.

4

4.1 Områdets kännetecken Fritext. Detta fält bör ge en övergripande bild av området. Områdets kännetecken kan exempelvis inledas med en beskrivning av områdets indelning i breda livsmiljöklasser eller ekosystem och dess viktigaste geologiska, geomorfologiska och landskapsmässiga kännetecken. Ange de dominerande vegetationstyperna där detta är relevant. Även information om mindre linjära och mosaikformade områden med buskar och träd (t.ex. häckar, dungar, trädrader) bör lämnas i förekommande fall. Utöver den fria texten anges språktaggen.

4.2 Områdets kvalitet och betydelse Fritext. Ge en övergripande beskrivning av områdets kvalitet och betydelse för livsmiljöer och arter, mot bakgrund av bevarandemålen i naturvårdsdirektiven. Internationellt viktiga våtmarker där det regelmässigt finns mer än 20000 sjöfåglar bör uppges här. Om en art anges i avsnitt 3.3 med motiveringen andra skäl kan dessa skäl förklaras här. Utöver den fria texten anges språktaggen.

4.3 Belastningar som påverkar området Syftet med dessa fält är att få information om de viktigaste belastningar och hot som påverkar området. Även belastningar i angränsande områden som påverkar området ska tas med. Informationen bör spegla den aktuella situationen. Grp. 431. Belastningskod Samma förteckning över belastningar används i den standardiserade datablanketten och för rapporteringen enligt artikel 17 i habitatdirektivet och artikel 12 i fågeldirektivet. Länken till denna förteckning finns i referensportalen för Natura 2000. (1) H: Stor betydelse: Stor direkt eller omedelbar påverkan och/eller påverkan på stora områden. (2) M: Medelstor betydelse: Medelstor direkt eller omedelbar påverkan, huvudsakligen indirekt påverkan och/eller påverkan på en måttlig del av området. (3) L: Liten betydelse: Liten direkt eller omedelbar påverkan, indirekt påverkan och/eller påverkan på en liten del av området/endast lokalt. Grp. 432. Klassificering Den relativa betydelsen av en belastning måste graderas i tre kategorier: Högst fem belastningar av stor betydelse kan anges. Det är obligatoriskt att fylla i minst en rad i varje tabell. Ange särskilt om det inte finns några belastningar att rapportera. Inom en kategori (H, M eller L) görs ingen gradering. Upp till 20 belastningar av medelstor eller liten betydelse kan anges. Det rekommenderas emellertid att man fokuserar på de belastningar som är mest relevanta för området. Grp. 433. Läge i eller utanför området I detta fält anges om belastningen och hotet finns inom eller utanför Natura 2000-området eller bådadera. (1) mer specifika kategorier ur den tidigare förteckningen över belastningar, eller (2) uppgifter om vilken livsmiljö och/eller art som påverkas av belastningen, eller (3) om det finns några särskilda planerade eller pågående verksamheter (t.ex. projekt), som utgör eller skulle kunna utgöra en belastning eller ett hot mot området. Ange dessutom språktaggen. Grp. 434. Närmare beskrivning av belastningen Fritext. Utöver belastningskoden i fält 4.3.1 ska mer detaljerade och specifika upplysningar lämnas i detta fält. Detta kan inbegripa Grp. 435. Datum för uppdatering År och månad (ÅÅÅÅ-MM) då informationen i avsnitt 4.3 (Belastningar som påverkar området) senast uppdaterades måste anges. Uppdateringar avser innehållsmässiga ändringar och inte mindre rättelser av skrivfel eller formatering.

4.3

4.3.1 Belastningskod Samma förteckning över belastningar används i den standardiserade datablanketten och för rapporteringen enligt artikel 17 i habitatdirektivet och artikel 12 i fågeldirektivet. Länken till denna förteckning finns i referensportalen för Natura 2000.

4.3.2 Klassificering Den relativa betydelsen av en belastning måste graderas i tre kategorier: Högst fem belastningar av stor betydelse kan anges. Det är obligatoriskt att fylla i minst en rad i varje tabell. Ange särskilt om det inte finns några belastningar att rapportera. Inom en kategori (H, M eller L) görs ingen gradering. Upp till 20 belastningar av medelstor eller liten betydelse kan anges. Det rekommenderas emellertid att man fokuserar på de belastningar som är mest relevanta för området. (1) H: Stor betydelse: Stor direkt eller omedelbar påverkan och/eller påverkan på stora områden. (2) M: Medelstor betydelse: Medelstor direkt eller omedelbar påverkan, huvudsakligen indirekt påverkan och/eller påverkan på en måttlig del av området. (3) L: Liten betydelse: Liten direkt eller omedelbar påverkan, indirekt påverkan och/eller påverkan på en liten del av området/endast lokalt.

H: Stor betydelse: Stor direkt eller omedelbar påverkan och/eller påverkan på stora områden.

M: Medelstor betydelse: Medelstor direkt eller omedelbar påverkan, huvudsakligen indirekt påverkan och/eller påverkan på en måttlig del av området.

L: Liten betydelse: Liten direkt eller omedelbar påverkan, indirekt påverkan och/eller påverkan på en liten del av området/endast lokalt.

4.3.3 Läge i eller utanför området I detta fält anges om belastningen och hotet finns inom eller utanför Natura 2000-området eller bådadera.

4.3.4 Närmare beskrivning av belastningen Fritext. Utöver belastningskoden i fält 4.3.1 ska mer detaljerade och specifika upplysningar lämnas i detta fält. Detta kan inbegripa (1) mer specifika kategorier ur den tidigare förteckningen över belastningar, eller (2) uppgifter om vilken livsmiljö och/eller art som påverkas av belastningen, eller (3) om det finns några särskilda planerade eller pågående verksamheter (t.ex. projekt), som utgör eller skulle kunna utgöra en belastning eller ett hot mot området. Ange dessutom språktaggen.

mer specifika kategorier ur den tidigare förteckningen över belastningar, eller

uppgifter om vilken livsmiljö och/eller art som påverkas av belastningen, eller

om det finns några särskilda planerade eller pågående verksamheter (t.ex. projekt), som utgör eller skulle kunna utgöra en belastning eller ett hot mot området. Ange dessutom språktaggen.

4.3.5 Datum för uppdatering År och månad (ÅÅÅÅ-MM) då informationen i avsnitt 4.3 (Belastningar som påverkar området) senast uppdaterades måste anges. Uppdateringar avser innehållsmässiga ändringar och inte mindre rättelser av skrivfel eller formatering.

4.4 Dokumentation Fritext. Hänvisa till relevanta publikationer och/eller vetenskapliga data om området där sådana finns. Informationen bör göras tillgänglig enligt vedertaget bruk för vetenskapliga hänvisningar. Fältet kan även användas för annan information som är viktig för dokumenteringen av området. Ange dessutom språktaggen. Grp. 441. Länk(ar) När det gäller länkar till källor online, tänk på att URI:er tenderar att ändras ofta och undvik därför att ange instabila URI:er. Grp. 442. Datum för uppdatering Ange år och månad då fält 4.4 senast uppdaterades.

4.4

4.4.1 Länk(ar) När det gäller länkar till källor online, tänk på att URI:er tenderar att ändras ofta och undvik därför att ange instabila URI:er.

4.4.2 Datum för uppdatering Ange år och månad då fält 4.4 senast uppdaterades.

5 Områdets skötsel och förvaltning (1) organisationens namn (5.1.1) och postadress (5.1.3), eller (2) organisationens namn (5.1.1) och e-postadress till funktionsbrevlåda (5.1.4), eller (3) organisationens namn (5.1.1) och webbplats med kontaktuppgifter (5.1.5) Grp. 511. Organisationens namn Det officiella namnet på den organisation som ansvarar för skötseln och förvaltningen av området. Grp. 512. Kontaktpunkt i organisationen (frivillig uppgift) Med kontaktpunkt avses en närmare beskrivning av den berörda delen av organisationen, t.ex. en avdelning för naturvård eller en särskild funktion, t.ex. samordningsenheten för Natura 2000. Grp. 513. Postadress Organisationens postadress bör anges i ett fritextfält enligt den standard som används i medlemsstaten. Grp. 514. E-postadress till funktionsbrevlåda I enlighet med den allmänna dataskyddsförordningen bör endast e-postadresser till funktionsbrevlådor användas. Grp. 515. Webbplats med kontaktuppgifter Webbplatsen bör ange organisationens officiella kontaktuppgifter. För att undvika problem med ändrade länkar bör endast länken till organisationens startsida lämnas, från vilken det är möjligt att navigera till kontaktuppgifterna. Grp. 51. Organ som ansvarar för områdets skötsel och förvaltning Ange de officiella kontaktuppgifterna till den organisation som ansvarar för skötseln och förvaltningen av området. I enlighet med den allmänna dataskyddsförordningen bör inga personuppgifter lämnas. En av följande kombinationer måste anges: (1) ja (om ja, fyll i 5.2.2), eller (2) nej, området omfattas endast delvis (fyll i 5.2.2), eller (3) nej, men den är under utarbetande, eller (4) nej, eftersom det inte behövs någon skötsel- och förvaltningsplan (fyll i 5.2.3), eller (5) nej, av annat skäl (fyll i 5.2.3) Grp. 521. Befintlig(a) skötsel- och förvaltningsplan(er) Följande fråga måste besvaras med en av svarskategorierna: Finns det en skötsel- och förvaltningsplan för området? (1) namn: (2) URI: (3) giltighet: start: ÅÅÅÅ-MM och varaktighet: antal månader / eller ej fastställd Grp. 522. Hänvisning till skötsel- och förvaltningsplaner samt deras giltighet Om det finns en skötsel- och förvaltningsplan anges dess namn och en länk till relevanta källor online (t.ex. en länk till webbsidan för ett nationellt informationssystem, en pdf-fil, DOI). Använd inte dynamiskt genererade URI:er och föredra URI:er som anses vara stabila. Om det inte finns någon permanent URL till resursen ges en länk till en söksida eller till referenssidor från vilka den kan hämtas med hjälp av informationen i den standardiserade datablanketten. Ange även förvaltningsplanens giltighet (startår och månad och varaktighet i antal år och månader eller ange varaktigheten som ej fastställd). Om det finns flera skötsel- och förvaltningsplaner för området, anges namn, URI och giltighet för var och en av dem. Grp. 523. Ytterligare förklaringar Om det inte finns någon skötsel- och förvaltningsplan och ingen heller håller på att utarbetas måste ytterligare förklaringar ges. Grp. 52. Skötsel- och förvaltningsplaner Ange huruvida det redan finns en särskild skötsel- och förvaltningsplan för området, eller om en sådan är under utarbetande. Trots att skötsel- och förvaltningsplaner inte krävs enligt direktivet är denna information av särskilt intresse för att förstå vilka instrument medlemsstaterna använder för att förvalta sitt nätverk och även för att vid behov kunna hitta närmare upplysningar. (1) bevarandeåtgärder ingår i den eller de skötsel- och förvaltningsplaner som länkas i avsnitt 5.2.2 (ja/nej) (1) titel (2) URI (2) bevarandeåtgärder beskrivs i följande dokument (3) Ytterligare förklaringar om detaljerade bevarandeåtgärder Grp. 531. Närmare upplysningar om åtgärder Närmare upplysningar om åtgärder kan antingen ingå i skötsel- och förvaltningsplanerna, i särskilda handlingar eller förklaras ytterligare i fritextfältet. Välj ett av följande alternativ: (1) helt och hållet (dvs. samtliga nödvändiga åtgärder är införda), eller (2) delvis (dvs. endast vissa av de nödvändiga åtgärderna är införda), eller (3) ej införda (4) alla är genomförda (för engångsåtgärder) och/eller alla är pågående (för återkommande åtgärder), eller (5) endast delvis genomförda (dvs. endast några av de införda åtgärderna är genomförda / delvis pågående), eller (6) engångsåtgärder är inte genomförda och/eller inga återkommande åtgärder är pågående Grp. 532. Bevarandeåtgärdernas status Välj ett av de svarsalternativ som anges för följande frågor: Är de nödvändiga åtgärderna (engångsåtgärder och/eller återkommande åtgärder) införda (dvs. identifierade och inrättade på ett stabilt och – i förekommande fall – långsiktigt sätt)? För åtgärder som helt eller delvis är införda besvaras följande frågor: Är de införda åtgärderna (engångsåtgärder och/eller återkommande åtgärder) genomförda? Grp. 53. Bevarandeåtgärder Ange länk(ar) till upplysningar om de detaljerade åtgärder som vidtas i syfte att uppnå bevarandemålen (fält 5.3.1) och svara på frågorna om åtgärdernas status (fält 5.3.2). (1) Bedöms bevarandeåtgärdernas ändamålsenlighet med jämna mellanrum? [ja/nej] (2) Uppfyller bevarandeåtgärderna de fastställda bevarandemålen? [ja/nej/inte ännu/okänt, eftersom ingen bedömning gjorts] Grp. 54. Ändamålsenlig skötsel och förvaltning Följande två frågor om ändamålsenlig skötsel och förvaltning måste besvaras:

5

5.1 Organ som ansvarar för områdets skötsel och förvaltning Ange de officiella kontaktuppgifterna till den organisation som ansvarar för skötseln och förvaltningen av området. I enlighet med den allmänna dataskyddsförordningen bör inga personuppgifter lämnas. En av följande kombinationer måste anges: (1) organisationens namn (5.1.1) och postadress (5.1.3), eller (2) organisationens namn (5.1.1) och e-postadress till funktionsbrevlåda (5.1.4), eller (3) organisationens namn (5.1.1) och webbplats med kontaktuppgifter (5.1.5) Grp. 511. Organisationens namn Det officiella namnet på den organisation som ansvarar för skötseln och förvaltningen av området. Grp. 512. Kontaktpunkt i organisationen (frivillig uppgift) Med kontaktpunkt avses en närmare beskrivning av den berörda delen av organisationen, t.ex. en avdelning för naturvård eller en särskild funktion, t.ex. samordningsenheten för Natura 2000. Grp. 513. Postadress Organisationens postadress bör anges i ett fritextfält enligt den standard som används i medlemsstaten. Grp. 514. E-postadress till funktionsbrevlåda I enlighet med den allmänna dataskyddsförordningen bör endast e-postadresser till funktionsbrevlådor användas. Grp. 515. Webbplats med kontaktuppgifter Webbplatsen bör ange organisationens officiella kontaktuppgifter. För att undvika problem med ändrade länkar bör endast länken till organisationens startsida lämnas, från vilken det är möjligt att navigera till kontaktuppgifterna.

organisationens namn (5.1.1) och postadress (5.1.3), eller

organisationens namn (5.1.1) och e-postadress till funktionsbrevlåda (5.1.4), eller

organisationens namn (5.1.1) och webbplats med kontaktuppgifter (5.1.5)

5.1

5.1.1 Organisationens namn Det officiella namnet på den organisation som ansvarar för skötseln och förvaltningen av området.

5.1.2 Kontaktpunkt i organisationen (frivillig uppgift) Med kontaktpunkt avses en närmare beskrivning av den berörda delen av organisationen, t.ex. en avdelning för naturvård eller en särskild funktion, t.ex. samordningsenheten för Natura 2000.

5.1.3 Postadress Organisationens postadress bör anges i ett fritextfält enligt den standard som används i medlemsstaten.

5.1.4 E-postadress till funktionsbrevlåda I enlighet med den allmänna dataskyddsförordningen bör endast e-postadresser till funktionsbrevlådor användas.

5.1.5 Webbplats med kontaktuppgifter Webbplatsen bör ange organisationens officiella kontaktuppgifter. För att undvika problem med ändrade länkar bör endast länken till organisationens startsida lämnas, från vilken det är möjligt att navigera till kontaktuppgifterna.

5.2 Skötsel- och förvaltningsplaner Ange huruvida det redan finns en särskild skötsel- och förvaltningsplan för området, eller om en sådan är under utarbetande. Trots att skötsel- och förvaltningsplaner inte krävs enligt direktivet är denna information av särskilt intresse för att förstå vilka instrument medlemsstaterna använder för att förvalta sitt nätverk och även för att vid behov kunna hitta närmare upplysningar. (1) ja (om ja, fyll i 5.2.2), eller (2) nej, området omfattas endast delvis (fyll i 5.2.2), eller (3) nej, men den är under utarbetande, eller (4) nej, eftersom det inte behövs någon skötsel- och förvaltningsplan (fyll i 5.2.3), eller (5) nej, av annat skäl (fyll i 5.2.3) Grp. 521. Befintlig(a) skötsel- och förvaltningsplan(er) Följande fråga måste besvaras med en av svarskategorierna: Finns det en skötsel- och förvaltningsplan för området? (1) namn: (2) URI: (3) giltighet: start: ÅÅÅÅ-MM och varaktighet: antal månader / eller ej fastställd Grp. 522. Hänvisning till skötsel- och förvaltningsplaner samt deras giltighet Om det finns en skötsel- och förvaltningsplan anges dess namn och en länk till relevanta källor online (t.ex. en länk till webbsidan för ett nationellt informationssystem, en pdf-fil, DOI). Använd inte dynamiskt genererade URI:er och föredra URI:er som anses vara stabila. Om det inte finns någon permanent URL till resursen ges en länk till en söksida eller till referenssidor från vilka den kan hämtas med hjälp av informationen i den standardiserade datablanketten. Ange även förvaltningsplanens giltighet (startår och månad och varaktighet i antal år och månader eller ange varaktigheten som ej fastställd). Om det finns flera skötsel- och förvaltningsplaner för området, anges namn, URI och giltighet för var och en av dem. Grp. 523. Ytterligare förklaringar Om det inte finns någon skötsel- och förvaltningsplan och ingen heller håller på att utarbetas måste ytterligare förklaringar ges.

5.2

5.2.1 Befintlig(a) skötsel- och förvaltningsplan(er) Följande fråga måste besvaras med en av svarskategorierna: Finns det en skötsel- och förvaltningsplan för området? (1) ja (om ja, fyll i 5.2.2), eller (2) nej, området omfattas endast delvis (fyll i 5.2.2), eller (3) nej, men den är under utarbetande, eller (4) nej, eftersom det inte behövs någon skötsel- och förvaltningsplan (fyll i 5.2.3), eller (5) nej, av annat skäl (fyll i 5.2.3)

5.2.1 ☐

ja (om ja, fyll i 5.2.2), eller

nej, området omfattas endast delvis (fyll i 5.2.2), eller

nej, men den är under utarbetande, eller

nej, eftersom det inte behövs någon skötsel- och förvaltningsplan (fyll i 5.2.3), eller

nej, av annat skäl (fyll i 5.2.3)

5.2.2 Hänvisning till skötsel- och förvaltningsplaner samt deras giltighet Om det finns en skötsel- och förvaltningsplan anges dess namn och en länk till relevanta källor online (t.ex. en länk till webbsidan för ett nationellt informationssystem, en pdf-fil, DOI). Använd inte dynamiskt genererade URI:er och föredra URI:er som anses vara stabila. Om det inte finns någon permanent URL till resursen ges en länk till en söksida eller till referenssidor från vilka den kan hämtas med hjälp av informationen i den standardiserade datablanketten. Ange även förvaltningsplanens giltighet (startår och månad och varaktighet i antal år och månader eller ange varaktigheten som ej fastställd). Om det finns flera skötsel- och förvaltningsplaner för området, anges namn, URI och giltighet för var och en av dem. (1) namn: (2) URI: (3) giltighet: start: ÅÅÅÅ-MM och varaktighet: antal månader / eller ej fastställd

namn:

URI:

giltighet: start: ÅÅÅÅ-MM och varaktighet: antal månader / eller ej fastställd

5.2.3 Ytterligare förklaringar Om det inte finns någon skötsel- och förvaltningsplan och ingen heller håller på att utarbetas måste ytterligare förklaringar ges.

5.3 Bevarandeåtgärder Ange länk(ar) till upplysningar om de detaljerade åtgärder som vidtas i syfte att uppnå bevarandemålen (fält 5.3.1) och svara på frågorna om åtgärdernas status (fält 5.3.2). (1) bevarandeåtgärder ingår i den eller de skötsel- och förvaltningsplaner som länkas i avsnitt 5.2.2 (ja/nej) (1) titel (2) URI (2) bevarandeåtgärder beskrivs i följande dokument (3) Ytterligare förklaringar om detaljerade bevarandeåtgärder Grp. 531. Närmare upplysningar om åtgärder Närmare upplysningar om åtgärder kan antingen ingå i skötsel- och förvaltningsplanerna, i särskilda handlingar eller förklaras ytterligare i fritextfältet. Välj ett av följande alternativ: (1) helt och hållet (dvs. samtliga nödvändiga åtgärder är införda), eller (2) delvis (dvs. endast vissa av de nödvändiga åtgärderna är införda), eller (3) ej införda (4) alla är genomförda (för engångsåtgärder) och/eller alla är pågående (för återkommande åtgärder), eller (5) endast delvis genomförda (dvs. endast några av de införda åtgärderna är genomförda / delvis pågående), eller (6) engångsåtgärder är inte genomförda och/eller inga återkommande åtgärder är pågående Grp. 532. Bevarandeåtgärdernas status Välj ett av de svarsalternativ som anges för följande frågor: Är de nödvändiga åtgärderna (engångsåtgärder och/eller återkommande åtgärder) införda (dvs. identifierade och inrättade på ett stabilt och – i förekommande fall – långsiktigt sätt)? För åtgärder som helt eller delvis är införda besvaras följande frågor: Är de införda åtgärderna (engångsåtgärder och/eller återkommande åtgärder) genomförda?

5.3

5.3.1 Närmare upplysningar om åtgärder Närmare upplysningar om åtgärder kan antingen ingå i skötsel- och förvaltningsplanerna, i särskilda handlingar eller förklaras ytterligare i fritextfältet. Välj ett av följande alternativ: (1) bevarandeåtgärder ingår i den eller de skötsel- och förvaltningsplaner som länkas i avsnitt 5.2.2 (ja/nej) (1) titel (2) URI (2) bevarandeåtgärder beskrivs i följande dokument (3) Ytterligare förklaringar om detaljerade bevarandeåtgärder

bevarandeåtgärder ingår i den eller de skötsel- och förvaltningsplaner som länkas i avsnitt 5.2.2 (ja/nej)

bevarandeåtgärder beskrivs i följande dokument (1) titel (2) URI

titel

URI

Ytterligare förklaringar om detaljerade bevarandeåtgärder

5.3.2 Bevarandeåtgärdernas status Välj ett av de svarsalternativ som anges för följande frågor: Är de nödvändiga åtgärderna (engångsåtgärder och/eller återkommande åtgärder) införda (dvs. identifierade och inrättade på ett stabilt och – i förekommande fall – långsiktigt sätt)? För åtgärder som helt eller delvis är införda besvaras följande frågor: Är de införda åtgärderna (engångsåtgärder och/eller återkommande åtgärder) genomförda? (1) helt och hållet (dvs. samtliga nödvändiga åtgärder är införda), eller (2) delvis (dvs. endast vissa av de nödvändiga åtgärderna är införda), eller (3) ej införda (4) alla är genomförda (för engångsåtgärder) och/eller alla är pågående (för återkommande åtgärder), eller (5) endast delvis genomförda (dvs. endast några av de införda åtgärderna är genomförda / delvis pågående), eller (6) engångsåtgärder är inte genomförda och/eller inga återkommande åtgärder är pågående

5.3.2 ☐

helt och hållet (dvs. samtliga nödvändiga åtgärder är införda), eller

delvis (dvs. endast vissa av de nödvändiga åtgärderna är införda), eller

ej införda

alla är genomförda (för engångsåtgärder) och/eller alla är pågående (för återkommande åtgärder), eller

endast delvis genomförda (dvs. endast några av de införda åtgärderna är genomförda / delvis pågående), eller

engångsåtgärder är inte genomförda och/eller inga återkommande åtgärder är pågående

5.4 Ändamålsenlig skötsel och förvaltning Följande två frågor om ändamålsenlig skötsel och förvaltning måste besvaras: (1) Bedöms bevarandeåtgärdernas ändamålsenlighet med jämna mellanrum? [ja/nej] (2) Uppfyller bevarandeåtgärderna de fastställda bevarandemålen? [ja/nej/inte ännu/okänt, eftersom ingen bedömning gjorts]

Bedöms bevarandeåtgärdernas ändamålsenlighet med jämna mellanrum? [ja/nej]

Uppfyller bevarandeåtgärderna de fastställda bevarandemålen? [ja/nej/inte ännu/okänt, eftersom ingen bedömning gjorts]

6 Geospatial representation av området I stället för att tillhandahålla kartan över området uppmanas medlemsstaterna att tillhandahålla den geospatiala representationen av områdets gränser, som kommissionens avdelningar och EEA kommer att använda för att sammanställa kartan över det europeiska Natura 2000-nätverket. För att följa Inspire-direktivet (2007/2/EG) måste en unik Inspire-identifierare, som består av en namnrymd och en lokal identifierare, skapas för området. Den aktuella versionen av definitionerna av Inspire-identifieraren (namnrymd, lokal identifierare och versionsidentifierare) gäller. Grp. 611. Namnrymd Namnrymden måste utgöra en unik identifiering av det rumsliga objektets datakälla. Den måste vara unik inom hela den nationella Inspire-infrastrukturen. Grp. 612. Lokal identifierare Den lokala identifieraren bestäms av dataleverantören. Den lokala identifieraren måste vara unik i namnrymden, vilket vill säga att inget annat rumsligt objekt har samma unika identifierare. Grp. 613. Versionsidentifierare (frivillig uppgift) Identifieraren för just den versionen av det rumsliga objektet. Om specifikationen av en rumslig objekttyp med en extern objektidentifierare omfattar livscykelinformation används versionsidentifieraren för att särskilja mellan de olika versionerna av ett rumsligt objekt. Versionsidentifieraren är unik i uppsättningen av samtliga versioner av ett rumsligt objekt. Grp. 61. Inspire-identifierare Inspire-identifieraren bör vara stabil (samma villkor som för områdeskoden) och används vanligtvis för att tydligt identifiera objektet inom dess specifika domän. De tre komponenterna i Inspire-identifieraren (6.1.1–3) fastställs av den instans som genomför Inspire i länderna. Samordning på nationell nivå krävs.

6

6.1 Inspire-identifierare Inspire-identifieraren bör vara stabil (samma villkor som för områdeskoden) och används vanligtvis för att tydligt identifiera objektet inom dess specifika domän. De tre komponenterna i Inspire-identifieraren (6.1.1–3) fastställs av den instans som genomför Inspire i länderna. Samordning på nationell nivå krävs. Grp. 611. Namnrymd Namnrymden måste utgöra en unik identifiering av det rumsliga objektets datakälla. Den måste vara unik inom hela den nationella Inspire-infrastrukturen. Grp. 612. Lokal identifierare Den lokala identifieraren bestäms av dataleverantören. Den lokala identifieraren måste vara unik i namnrymden, vilket vill säga att inget annat rumsligt objekt har samma unika identifierare. Grp. 613. Versionsidentifierare (frivillig uppgift) Identifieraren för just den versionen av det rumsliga objektet. Om specifikationen av en rumslig objekttyp med en extern objektidentifierare omfattar livscykelinformation används versionsidentifieraren för att särskilja mellan de olika versionerna av ett rumsligt objekt. Versionsidentifieraren är unik i uppsättningen av samtliga versioner av ett rumsligt objekt.

6.1

6.1.1 Namnrymd Namnrymden måste utgöra en unik identifiering av det rumsliga objektets datakälla. Den måste vara unik inom hela den nationella Inspire-infrastrukturen.

6.1.2 Lokal identifierare Den lokala identifieraren bestäms av dataleverantören. Den lokala identifieraren måste vara unik i namnrymden, vilket vill säga att inget annat rumsligt objekt har samma unika identifierare.

6.1.3 Versionsidentifierare (frivillig uppgift) Identifieraren för just den versionen av det rumsliga objektet. Om specifikationen av en rumslig objekttyp med en extern objektidentifierare omfattar livscykelinformation används versionsidentifieraren för att särskilja mellan de olika versionerna av ett rumsligt objekt. Versionsidentifieraren är unik i uppsättningen av samtliga versioner av ett rumsligt objekt.

Grp. 11234567891011121314151617181920212223242526272829. Kodförteckningar för fälten i den standardiserade datablanketten Titel: Områdestyp (Fält i den standardiserade datablanketten: 1.1) Upprätthålls av: GD Miljö och Europeiska miljöbyrån (EEA) Titel: Landskoder (Fält i den standardiserade datablanketten: 1.2) Upprätthålls av: Internationella standardiseringsorganisationen (ISO) Titel: Skäl för arealens avvikelse från rumsliga data (Fält i den standardiserade datablanketten: 2.1.2) Upprätthålls av: GD Miljö och Europeiska miljöbyrån (EEA) Titel: Nuts-regioner, nivå 2 (Fält i den standardiserade datablanketten: 2.2) Upprätthålls av: Eurostat Titel: Biogeografiska regioner och marina regioner i Europa (Fält i den standardiserade datablanketten: 2.3.1) Upprätthålls av: GD Miljö och Europeiska miljöbyrån (EEA) Titel: Kod för livsmiljötyp för livsmiljötyper i bilaga I till direktiv 92/43/EEG (Fält i den standardiserade datablanketten: 3.1.1) Upprätthålls av: GD Miljö och Europeiska miljöbyrån (EEA) Titel: Förekommer ej (Fält i den standardiserade datablanketten: 3.1.3 och 3.2.5) Upprätthålls av: GD Miljö och Europeiska miljöbyrån (EEA) Titel: Metod som använts för att fastställa utbredning/populationsstorlek (Fält i den standardiserade datablanketten: 3.1.6 och 3.2.9) Upprätthålls av: GD Miljö och Europeiska miljöbyrån (EEA) Titel: Representativitet (Fält i den standardiserade datablanketten: 3.1.9) Upprätthålls av: GD Miljö och Europeiska miljöbyrån (EEA) Titel: Relativ areal/population (Fält i den standardiserade datablanketten: 3.1.10 och 3.2.13) Upprätthålls av: GD Miljö och Europeiska miljöbyrån (EEA) Titel: Grad av bevarande – livsmiljöer (Fält i den standardiserade datablanketten: 3.1.12.1, 3.1.12.2 och 3.1.12.3) Upprätthålls av: GD Miljö och Europeiska miljöbyrån (EEA) Titel: Grad av bevarande – arter (Fält i den standardiserade datablanketten: 3.2.15.1, 3.2.15.2 och 3.2.15.3) Upprätthålls av: GD Miljö och Europeiska miljöbyrån (EEA) Titel: Bevarandemål – livsmiljöer (Fält i den standardiserade datablanketten: 3.1.13) Upprätthålls av: GD Miljö och Europeiska miljöbyrån (EEA) Titel: Bevarandemål – arter (Fält i den standardiserade datablanketten: 3.2.16) Upprätthålls av: GD Miljö och Europeiska miljöbyrån (EEA) Titel: Isolering (Fält i den standardiserade datablanketten: 3.2.18) Upprätthålls av: GD Miljö och Europeiska miljöbyrån (EEA) Titel: Global bedömning (Fält i den standardiserade datablanketten: 3.1.15 och 3.2.19) Upprätthålls av: GD Miljö och Europeiska miljöbyrån (EEA) Titel: Artgrupp (Fält i den standardiserade datablanketten: 3.2.1 och 3.3.1) Upprätthålls av: GD Miljö och Europeiska miljöbyrån (EEA) Titel: Förteckning över artkoder och namn för arter som omfattas av direktiv 92/43/EEG (bilagorna II, IV och V) och fågelarter som omfattas av direktiv 2009/147/EG (Fält i den standardiserade datablanketten: 3.2.2 3.2.3, 3.3.2 och 3.3.3) Upprätthålls av: GD Miljö och Europeiska miljöbyrån (EEA) Titel: Populationstyp (Fält i den standardiserade datablanketten: 3.2.6) Upprätthålls av: GD Miljö och Europeiska miljöbyrån (EEA) Titel: Populationsenhet (Fält i den standardiserade datablanketten: 3.2.7.2 och 3.3.6.2) Upprätthålls av: GD Miljö och Europeiska miljöbyrån (EEA) Titel: Mängdkategorier (Fält i den standardiserade datablanketten: 3.2.8 och 3.3.7) Upprätthålls av: GD Miljö och Europeiska miljöbyrån (EEA) Titel: Motivering (Fält i den standardiserade datablanketten: 3.3.8) Upprätthålls av: GD Miljö och Europeiska miljöbyrån (EEA) Titel: Referensförteckning över belastningar i enlighet med artikel 17 (Fält i den standardiserade datablanketten: 4.3.1) Upprätthålls av: GD Miljö och Europeiska miljöbyrån (EEA) Titel: Klassificering (Fält i den standardiserade datablanketten: 4.3.2) Upprätthålls av: GD Miljö och Europeiska miljöbyrån (EEA) Titel: Läge (Fält i den standardiserade datablanketten: 4.3.3) Upprätthålls av: GD Miljö och Europeiska miljöbyrån (EEA) Titel: Befintlig skötsel- och förvaltningsplan (Fält i den standardiserade datablanketten: 5.2.1) Upprätthålls av: GD Miljö och Europeiska miljöbyrån (EEA) Titel: Bevarandeåtgärdernas status (Fält i den standardiserade datablanketten: 5.3.2) Upprätthålls av: GD Miljö och Europeiska miljöbyrån (EEA) Titel: Ändamålsenlig skötsel och förvaltning (Fält i den standardiserade datablanketten: 5.4) Upprätthålls av: GD Miljö och Europeiska miljöbyrån (EEA) Titel: Standardiserad nomenklatur ISO 639 som används för att klassificera språk (ska användas i alla språktaggar i den standardiserade datablanketten) Upprätthålls av: Internationella standardiseringsorganisationen Grp. 212345678. Dokument (senaste versioner) (inte översatta till svenska) Titel: List of SCIs per biogeographical region (referensförteckningar för Natura 2000) Upprätthålls av: GD Miljö och Europeiska miljöbyrån (EEA) Titel: Interpretation Manual of European Union Habitats Upprätthålls av: GD Miljö och Europeiska miljöbyrån (EEA) Titel: De-designation of sites or parts of sites – conditions & justifications Upprätthålls av: GD Miljö Titel: Justification for de-designating Natura 2000 sites (mall) Upprätthålls av: GD Miljö Titel: Justification for correcting the borders of a Natura 2000 site (mall) Upprätthålls av: GD Miljö Titel: Justification for removal of habitats and species from subject of protection in Natura 2000 sites Upprätthålls av: GD Miljö Titel: Inspire-id för Natura 2000 Upprätthålls av: GD Miljö och Europeiska miljöbyrån (EEA) Titel: Mandatory technical and administrative guidelines for submitting Natura 2000 data to the Commission Upprätthålls av: GD Miljö och Europeiska miljöbyrån (EEA) Anx. tillägg. Förteckning över innehållet i referensportalen för Natura 2000

Tillägg

Förteckning över innehållet i referensportalen för Natura 2000 Grp. 11234567891011121314151617181920212223242526272829. Kodförteckningar för fälten i den standardiserade datablanketten Titel: Områdestyp (Fält i den standardiserade datablanketten: 1.1) Upprätthålls av: GD Miljö och Europeiska miljöbyrån (EEA) Titel: Landskoder (Fält i den standardiserade datablanketten: 1.2) Upprätthålls av: Internationella standardiseringsorganisationen (ISO) Titel: Skäl för arealens avvikelse från rumsliga data (Fält i den standardiserade datablanketten: 2.1.2) Upprätthålls av: GD Miljö och Europeiska miljöbyrån (EEA) Titel: Nuts-regioner, nivå 2 (Fält i den standardiserade datablanketten: 2.2) Upprätthålls av: Eurostat Titel: Biogeografiska regioner och marina regioner i Europa (Fält i den standardiserade datablanketten: 2.3.1) Upprätthålls av: GD Miljö och Europeiska miljöbyrån (EEA) Titel: Kod för livsmiljötyp för livsmiljötyper i bilaga I till direktiv 92/43/EEG (Fält i den standardiserade datablanketten: 3.1.1) Upprätthålls av: GD Miljö och Europeiska miljöbyrån (EEA) Titel: Förekommer ej (Fält i den standardiserade datablanketten: 3.1.3 och 3.2.5) Upprätthålls av: GD Miljö och Europeiska miljöbyrån (EEA) Titel: Metod som använts för att fastställa utbredning/populationsstorlek (Fält i den standardiserade datablanketten: 3.1.6 och 3.2.9) Upprätthålls av: GD Miljö och Europeiska miljöbyrån (EEA) Titel: Representativitet (Fält i den standardiserade datablanketten: 3.1.9) Upprätthålls av: GD Miljö och Europeiska miljöbyrån (EEA) Titel: Relativ areal/population (Fält i den standardiserade datablanketten: 3.1.10 och 3.2.13) Upprätthålls av: GD Miljö och Europeiska miljöbyrån (EEA) Titel: Grad av bevarande – livsmiljöer (Fält i den standardiserade datablanketten: 3.1.12.1, 3.1.12.2 och 3.1.12.3) Upprätthålls av: GD Miljö och Europeiska miljöbyrån (EEA) Titel: Grad av bevarande – arter (Fält i den standardiserade datablanketten: 3.2.15.1, 3.2.15.2 och 3.2.15.3) Upprätthålls av: GD Miljö och Europeiska miljöbyrån (EEA) Titel: Bevarandemål – livsmiljöer (Fält i den standardiserade datablanketten: 3.1.13) Upprätthålls av: GD Miljö och Europeiska miljöbyrån (EEA) Titel: Bevarandemål – arter (Fält i den standardiserade datablanketten: 3.2.16) Upprätthålls av: GD Miljö och Europeiska miljöbyrån (EEA) Titel: Isolering (Fält i den standardiserade datablanketten: 3.2.18) Upprätthålls av: GD Miljö och Europeiska miljöbyrån (EEA) Titel: Global bedömning (Fält i den standardiserade datablanketten: 3.1.15 och 3.2.19) Upprätthålls av: GD Miljö och Europeiska miljöbyrån (EEA) Titel: Artgrupp (Fält i den standardiserade datablanketten: 3.2.1 och 3.3.1) Upprätthålls av: GD Miljö och Europeiska miljöbyrån (EEA) Titel: Förteckning över artkoder och namn för arter som omfattas av direktiv 92/43/EEG (bilagorna II, IV och V) och fågelarter som omfattas av direktiv 2009/147/EG (Fält i den standardiserade datablanketten: 3.2.2 3.2.3, 3.3.2 och 3.3.3) Upprätthålls av: GD Miljö och Europeiska miljöbyrån (EEA) Titel: Populationstyp (Fält i den standardiserade datablanketten: 3.2.6) Upprätthålls av: GD Miljö och Europeiska miljöbyrån (EEA) Titel: Populationsenhet (Fält i den standardiserade datablanketten: 3.2.7.2 och 3.3.6.2) Upprätthålls av: GD Miljö och Europeiska miljöbyrån (EEA) Titel: Mängdkategorier (Fält i den standardiserade datablanketten: 3.2.8 och 3.3.7) Upprätthålls av: GD Miljö och Europeiska miljöbyrån (EEA) Titel: Motivering (Fält i den standardiserade datablanketten: 3.3.8) Upprätthålls av: GD Miljö och Europeiska miljöbyrån (EEA) Titel: Referensförteckning över belastningar i enlighet med artikel 17 (Fält i den standardiserade datablanketten: 4.3.1) Upprätthålls av: GD Miljö och Europeiska miljöbyrån (EEA) Titel: Klassificering (Fält i den standardiserade datablanketten: 4.3.2) Upprätthålls av: GD Miljö och Europeiska miljöbyrån (EEA) Titel: Läge (Fält i den standardiserade datablanketten: 4.3.3) Upprätthålls av: GD Miljö och Europeiska miljöbyrån (EEA) Titel: Befintlig skötsel- och förvaltningsplan (Fält i den standardiserade datablanketten: 5.2.1) Upprätthålls av: GD Miljö och Europeiska miljöbyrån (EEA) Titel: Bevarandeåtgärdernas status (Fält i den standardiserade datablanketten: 5.3.2) Upprätthålls av: GD Miljö och Europeiska miljöbyrån (EEA) Titel: Ändamålsenlig skötsel och förvaltning (Fält i den standardiserade datablanketten: 5.4) Upprätthålls av: GD Miljö och Europeiska miljöbyrån (EEA) Titel: Standardiserad nomenklatur ISO 639 som används för att klassificera språk (ska användas i alla språktaggar i den standardiserade datablanketten) Upprätthålls av: Internationella standardiseringsorganisationen Grp. 212345678. Dokument (senaste versioner) (inte översatta till svenska) Titel: List of SCIs per biogeographical region (referensförteckningar för Natura 2000) Upprätthålls av: GD Miljö och Europeiska miljöbyrån (EEA) Titel: Interpretation Manual of European Union Habitats Upprätthålls av: GD Miljö och Europeiska miljöbyrån (EEA) Titel: De-designation of sites or parts of sites – conditions & justifications Upprätthålls av: GD Miljö Titel: Justification for de-designating Natura 2000 sites (mall) Upprätthålls av: GD Miljö Titel: Justification for correcting the borders of a Natura 2000 site (mall) Upprätthålls av: GD Miljö Titel: Justification for removal of habitats and species from subject of protection in Natura 2000 sites Upprätthålls av: GD Miljö Titel: Inspire-id för Natura 2000 Upprätthålls av: GD Miljö och Europeiska miljöbyrån (EEA) Titel: Mandatory technical and administrative guidelines for submitting Natura 2000 data to the Commission Upprätthålls av: GD Miljö och Europeiska miljöbyrån (EEA)

1.1)2)3)4)5)6)7)8)9)10)11)12)13)14)15)16)17)18)19)20)21)22)23)24)25)26)27)28)29)

Kodförteckningar för fälten i den standardiserade datablanketten Titel: Områdestyp (Fält i den standardiserade datablanketten: 1.1) Upprätthålls av: GD Miljö och Europeiska miljöbyrån (EEA) Titel: Landskoder (Fält i den standardiserade datablanketten: 1.2) Upprätthålls av: Internationella standardiseringsorganisationen (ISO) Titel: Skäl för arealens avvikelse från rumsliga data (Fält i den standardiserade datablanketten: 2.1.2) Upprätthålls av: GD Miljö och Europeiska miljöbyrån (EEA) Titel: Nuts-regioner, nivå 2 (Fält i den standardiserade datablanketten: 2.2) Upprätthålls av: Eurostat Titel: Biogeografiska regioner och marina regioner i Europa (Fält i den standardiserade datablanketten: 2.3.1) Upprätthålls av: GD Miljö och Europeiska miljöbyrån (EEA) Titel: Kod för livsmiljötyp för livsmiljötyper i bilaga I till direktiv 92/43/EEG (Fält i den standardiserade datablanketten: 3.1.1) Upprätthålls av: GD Miljö och Europeiska miljöbyrån (EEA) Titel: Förekommer ej (Fält i den standardiserade datablanketten: 3.1.3 och 3.2.5) Upprätthålls av: GD Miljö och Europeiska miljöbyrån (EEA) Titel: Metod som använts för att fastställa utbredning/populationsstorlek (Fält i den standardiserade datablanketten: 3.1.6 och 3.2.9) Upprätthålls av: GD Miljö och Europeiska miljöbyrån (EEA) Titel: Representativitet (Fält i den standardiserade datablanketten: 3.1.9) Upprätthålls av: GD Miljö och Europeiska miljöbyrån (EEA) Titel: Relativ areal/population (Fält i den standardiserade datablanketten: 3.1.10 och 3.2.13) Upprätthålls av: GD Miljö och Europeiska miljöbyrån (EEA) Titel: Grad av bevarande – livsmiljöer (Fält i den standardiserade datablanketten: 3.1.12.1, 3.1.12.2 och 3.1.12.3) Upprätthålls av: GD Miljö och Europeiska miljöbyrån (EEA) Titel: Grad av bevarande – arter (Fält i den standardiserade datablanketten: 3.2.15.1, 3.2.15.2 och 3.2.15.3) Upprätthålls av: GD Miljö och Europeiska miljöbyrån (EEA) Titel: Bevarandemål – livsmiljöer (Fält i den standardiserade datablanketten: 3.1.13) Upprätthålls av: GD Miljö och Europeiska miljöbyrån (EEA) Titel: Bevarandemål – arter (Fält i den standardiserade datablanketten: 3.2.16) Upprätthålls av: GD Miljö och Europeiska miljöbyrån (EEA) Titel: Isolering (Fält i den standardiserade datablanketten: 3.2.18) Upprätthålls av: GD Miljö och Europeiska miljöbyrån (EEA) Titel: Global bedömning (Fält i den standardiserade datablanketten: 3.1.15 och 3.2.19) Upprätthålls av: GD Miljö och Europeiska miljöbyrån (EEA) Titel: Artgrupp (Fält i den standardiserade datablanketten: 3.2.1 och 3.3.1) Upprätthålls av: GD Miljö och Europeiska miljöbyrån (EEA) Titel: Förteckning över artkoder och namn för arter som omfattas av direktiv 92/43/EEG (bilagorna II, IV och V) och fågelarter som omfattas av direktiv 2009/147/EG (Fält i den standardiserade datablanketten: 3.2.2 3.2.3, 3.3.2 och 3.3.3) Upprätthålls av: GD Miljö och Europeiska miljöbyrån (EEA) Titel: Populationstyp (Fält i den standardiserade datablanketten: 3.2.6) Upprätthålls av: GD Miljö och Europeiska miljöbyrån (EEA) Titel: Populationsenhet (Fält i den standardiserade datablanketten: 3.2.7.2 och 3.3.6.2) Upprätthålls av: GD Miljö och Europeiska miljöbyrån (EEA) Titel: Mängdkategorier (Fält i den standardiserade datablanketten: 3.2.8 och 3.3.7) Upprätthålls av: GD Miljö och Europeiska miljöbyrån (EEA) Titel: Motivering (Fält i den standardiserade datablanketten: 3.3.8) Upprätthålls av: GD Miljö och Europeiska miljöbyrån (EEA) Titel: Referensförteckning över belastningar i enlighet med artikel 17 (Fält i den standardiserade datablanketten: 4.3.1) Upprätthålls av: GD Miljö och Europeiska miljöbyrån (EEA) Titel: Klassificering (Fält i den standardiserade datablanketten: 4.3.2) Upprätthålls av: GD Miljö och Europeiska miljöbyrån (EEA) Titel: Läge (Fält i den standardiserade datablanketten: 4.3.3) Upprätthålls av: GD Miljö och Europeiska miljöbyrån (EEA) Titel: Befintlig skötsel- och förvaltningsplan (Fält i den standardiserade datablanketten: 5.2.1) Upprätthålls av: GD Miljö och Europeiska miljöbyrån (EEA) Titel: Bevarandeåtgärdernas status (Fält i den standardiserade datablanketten: 5.3.2) Upprätthålls av: GD Miljö och Europeiska miljöbyrån (EEA) Titel: Ändamålsenlig skötsel och förvaltning (Fält i den standardiserade datablanketten: 5.4) Upprätthålls av: GD Miljö och Europeiska miljöbyrån (EEA) Titel: Standardiserad nomenklatur ISO 639 som används för att klassificera språk (ska användas i alla språktaggar i den standardiserade datablanketten) Upprätthålls av: Internationella standardiseringsorganisationen

2.1)2)3)4)5)6)7)8)

Dokument (senaste versioner) (inte översatta till svenska) Titel: List of SCIs per biogeographical region (referensförteckningar för Natura 2000) Upprätthålls av: GD Miljö och Europeiska miljöbyrån (EEA) Titel: Interpretation Manual of European Union Habitats Upprätthålls av: GD Miljö och Europeiska miljöbyrån (EEA) Titel: De-designation of sites or parts of sites – conditions & justifications Upprätthålls av: GD Miljö Titel: Justification for de-designating Natura 2000 sites (mall) Upprätthålls av: GD Miljö Titel: Justification for correcting the borders of a Natura 2000 site (mall) Upprätthålls av: GD Miljö Titel: Justification for removal of habitats and species from subject of protection in Natura 2000 sites Upprätthålls av: GD Miljö Titel: Inspire-id för Natura 2000 Upprätthålls av: GD Miljö och Europeiska miljöbyrån (EEA) Titel: Mandatory technical and administrative guidelines for submitting Natura 2000 data to the Commission Upprätthålls av: GD Miljö och Europeiska miljöbyrån (EEA)

Versions

1. 2023-12-15