Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2024/2974 av den 29 november 2024 om fastställande av BAT-slutsatser för smideshammare och gjuterier, i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/75/EU om industriutsläpp [delgivet med nr C(2024) 8322] (Text av betydelse för EES)
Grade B
mapped from publisher markup. A grade says how a document's structure was obtained, not how reliable the law is.
Address https://gelex.eu/eli/EU/decision/2024/2974@2024-11-29/sv
Contents
- Preamble
- ANNEX
- 1. TILLÄMPNINGSOMRÅDE
- 2.3 b)
- 2.5 b)
- Bästa tillgängliga teknik
- Utsläppsnivåer som motsvarar bästa tillgängliga teknik (BAT-AEL) och indikativa utsläppsnivåer för utsläpp till luft
- Utsläppsnivåer som motsvarar bästa tillgängliga teknik (BAT-AEL) för utsläpp till vatten
- Andra miljöprestandanivåer som motsvarar bästa tillgängliga teknik (BAT-AEPL) och indikativa nivåer BAT-AEPL för specifik energianvändning (gjuterier)
- Indikativa nivåer för specifik energianvändning (smideshammare)
- Indikativa nivåer för operativ materialeffektivitet (OME) (gjuterier)
- 1.1
- 1.1.1
- BAT 1. i.
- BAT 2. i)
- a)
- b)
- c)
- d)
- BAT 3. i)
- a)
- b)
- c)
- d)
- e)
- BAT 5. i.
- 1.1.2
- BAT 6. Beskrivning
- 1.1.3
- 1.1.4
- BAT 8. Tillämplighet
- 1.1.5
- BAT 10. Beskrivning
- I.
- II.
- III.
- 1.2
- 1.2.1
- 1.2.1.1
- BAT 11. Beskrivning
- 1.2.1.2
- 1.2.1.2.1
- 1.2.1.2.2
- 1.2.1.3
- BAT 14. Tabell 1.1 Tabell 1.2 Tabell 1.3 Miljöprestandanivåer som motsvarar bästa tillgängliga teknik (BAT-AEPL) för specifik energianvändning i gjutjärnsgjuterier Miljöprestandanivåer som motsvarar bästa tillgängliga teknik (BAT-AEPL) för specifik energianvändning i stålgjuterier Miljöprestandanivåer som motsvarar bästa tillgängliga teknik (BAT-AEPL) för specifik energianvändning i aluminiumgjuterier
- 1.2.1.4
- 1.2.1.4.1
- 1.2.1.4.2
- BAT 16. Tabell 1.4 Indikativa nivåer för operativ materialeffektivitet
- 1.2.1.4.3
- 1.2.1.4.4
- BAT 18. Tabell 1.5 Miljöprestandanivåer som motsvarar BAT (BAT-AEPL) för sandåtervinning
- 1.2.1.4.5
- BAT 20. Beskrivning
- 1.2.1.5
- 1.2.1.6
- BAT 22. Beskrivning
- 1.2.1.7
- BAT 24. Tabell 1.7 Utsläppsnivåer som motsvarar bästa tillgängliga teknik (BAT-AEL) för kanaliserade utsläpp av stoft och NOX till luft och indikativ utsläppsnivå för kanaliserade utsläpp av CO till luft från värmebehandling
- 1.2.1.8
- BAT 26.
- Tabell 1.8 Utsläppsnivåer som motsvarar bästa tillgängliga teknik (BAT-AEL) för kanaliserade utsläpp till luft av stoft, aminer, bensen, formaldehyd, fenol och TVOC från formning med användning av engångsformar och kärntillverkning
- a)
- b)
- 1.2.1.9
- BAT 27.
- Tabell 1.9 Utsläppsnivåer som motsvarar bästa tillgängliga teknik (BAT-AEL) för kanaliserade utsläpp till luft av stoft, bensen, formaldehyd, fenol och TVOC från gjutnings-, kylnings- och urslagningsprocesser i gjuterier som använder engångsformar, inklusive fullformsprocessen
- 1.2.1.10
- BAT 28. Tabell 1.10 Utsläppsnivåer som motsvarar bästa tillgängliga teknik (BAT-AEL) för kanaliserade utsläpp av stoft och TVOC till luft från fullformsgjutning
- 1.2.1.11
- BAT 29.
- Tabell 1.11 Utsläppsnivåer som motsvarar bästa tillgängliga teknik (BAT-AEL) för kanaliserade utsläpp till luft av stoft, TVOC och bly från gjutning i gjuterier med hjälp av permanenta formar
- 1.2.1.12
- BAT 30. Tabell 1.12 Utsläppsnivåer som motsvarar bästa tillgängliga teknik (BAT-AEL) för kanaliserade utsläpp av stoft till luft från efterbehandling
- 1.2.1.13
- BAT 31.
- Tabell 1.13 Tabell 1.14 Utsläppsnivåer som motsvarar bästa tillgängliga teknik (BAT-AEL) för kanaliserade utsläpp till luft av stoft och TVOC från sandåtervinning Utsläppsnivåer som motsvarar bästa tillgängliga teknik (BAT-AEL) för kanaliserade utsläpp till luft av NOX och SO2 från sandåtervinning
- 1.2.1.14
- BAT 32. Tillämplighet
- BAT 33. Beskrivning
- 1.2.1.15
- BAT 35. Tabell 1.15 Miljöprestandanivåer som motsvarar bästa tillgängliga teknik (BAT-AEPL) för specifik vattenförbrukning
- 1.2.1.16
- BAT 36. Tabell 1.16 Tabell 1.17 Utsläppsnivåer som motsvarar bästa tillgängliga teknik (BAT-AEL) för direkta utsläpp Utsläppsnivåer som motsvarar bästa tillgängliga teknik (BAT-AEL) för indirekta utsläpp
- 1.2.2
- 1.2.2.1
- 1.2.2.2
- 1.2.2.2.1
- BAT 38.
- Tabell 1.18 Utsläppsnivåer som motsvarar bästa tillgängliga teknik (BAT-AEL) för kanaliserade utsläpp till luft av stoft, HCl, HF, NOX, PCDD/F, SO2, TVOC, bly och indikativ utsläppsnivå för kanaliserade utsläpp av CO till luft från metallsmältning
- 1.2.2.2.2
- BAT 39. Tabell 1.19 Utsläppsnivåer som motsvarar bästa tillgängliga teknik (BAT-AEL) för kanaliserade utsläpp till luft av stoft från segjärnsbehandling av gjutjärn
- 1.2.3
- 1.2.3.1
- 1.2.3.1.1
- BAT 40. Tabell 1.20 Utsläppsnivåer som motsvarar bästa tillgängliga teknik (BAT-AEL) för kanaliserade utsläpp till luft av stoft och PCDD/F
- 1.2.3.1.2
- BAT 41. Tabell 1.21 Utsläppsnivåer som motsvarar bästa tillgängliga teknik (BAT-AEL) för kanaliserade utsläpp till luft av stoft från stålraffinering
- 1.2.4
- 1.2.4.1
- 1.2.4.2
- 1.2.4.2.1
- BAT 43. Tabell 1.22 Utsläppsnivåer som motsvarar bästa tillgängliga teknik (BAT-AEL) för kanaliserade utsläpp till luft av stoft, HCl, HF, NOX, PCDD/F, SO2 och Pb samt indikativ utsläppsnivå för kanaliserade utsläpp till luft av CO från metallsmältning
- 1.2.4.3
- BAT 45. Beskrivning
- 1.3
- 1.3.1
- BAT 46. Tabell 1.23 Indikativ nivå för specifik energianvändning på delanläggningsnivå
- 1.3.2
- 1.3.3
- BAT 48. Beskrivning
- 1.3.4
- 1.3.5
- 1.3.5.1
- 1.3.5.2
- BAT 51. Tabell 1.24 Utsläppsnivåer som motsvarar bästa tillgängliga teknik (BAT-AEL) för kanaliserade utsläpp av NOX till luft och indikativ utsläppsnivå för kanaliserade utsläpp av CO till luft
- 1.3.6
- 1.4
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DETTA BESLUT
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/75/EU av den 24 november 2010 om industriutsläpp (samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar), särskilt artikel 13.5, och
av följande skäl:
(1) Slutsatserna om bästa tillgängliga teknik (BAT-slutsatser) används som referens vid fastställande av tillståndsvillkoren för anläggningar som omfattas av kapitel II i direktiv 2010/75/EU, och de behöriga myndigheterna bör fastställa utsläppsgränsvärden som säkerställer att utsläppen under normala driftsförhållanden inte överstiger de utsläppsnivåer som motsvarar bästa tillgängliga teknik enligt BAT-slutsatserna.
(2) Det forum bestående av företrädare för medlemsstaterna, de berörda industrierna och icke-statliga miljöskyddsorganisationer som inrättats genom kommissionens beslut av den 16 maj 2011 lämnade den 29 april 2024 i enlighet med artikel 13.4 i direktiv 2010/75/EU sitt yttrande till kommissionen om det föreslagna innehållet i BAT-referensdokumentet för smideshammare och gjuterier. Yttrandet finns allmänt tillgängligt.
(3) De BAT-slutsatser som återfinns i bilagan till detta beslut beaktar yttrandet från forumet om det föreslagna innehållet i BAT-referensdokumentet. De innehåller de viktigaste delarna i BAT-referensdokumentet.
(4) De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från den kommitté som inrättats genom artikel 75.1 i direktiv 2010/75/EU.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Härmed antas de BAT-slutsatser för smideshammare och gjuterier som anges i bilagan.
Artikel 2
Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna.
Utfärdat i Bryssel den 29 november 2024. På kommissionens vägnar Maroš ŠEFČOVIČ Ledamot av kommissionen
ANNEX
BILAGA
1. Slutsatser om bästa tillgängliga teknik (BAT-Slutsatser) för smideshammare och gjuterier
1. TILLÄMPNINGSOMRÅDE
Dessa BAT-slutsatser avser följande verksamheter som specificeras i bilaga I till direktiv 2010/75/EU: Dessa BAT-slutsatser omfattar även följande: Dessa BAT-slutsatser omfattar inte följande: Andra BAT-slutsatser och referensdokument som kan vara av betydelse för de verksamheter som omfattas av dessa BAT-slutsatser är följande: Dessa BAT-slutsatser gäller utan att det påverkar tillämpningen av annan relevant lagstiftning, t.ex. om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach) eller om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar (CLP-förordningen).
2.3 Behandling av järnbaserade metaller:
2.3 b)
genom hammarsmide, om slagenergin per hammare överstiger 50 kJ och den använda värmeeffekten överstiger 20 MW,
2.4 Drift av järn- och stålgjuterier med en produktionskapacitet som överstiger 20 ton per dygn.
2.5 Behandling av icke-järnmetaller:
2.5 b)
Smältning, inklusive framställning av legeringsmetaller, av icke-järnmetaller inklusive återvinningsprodukter och drift av gjuterier för icke-järnmetaller, med en smältningskapacitet som överstiger 4 ton per dygn för bly och kadmium eller 20 ton per dygn för övriga metaller.
6.11 Oberoende utförd rening av avloppsvatten som inte omfattas av direktiv 91/271/EEG, förutsatt att den huvudsakliga föroreningsbelastningen härrör från de verksamheter som omfattas av dessa BAT-slutsatser.
Järn- och stålgjuterier som använder stränggjutning för produktion av gjutgods i grått gjutjärn eller segjärn i eller nära sin slutliga form.
Gjuterier för icke-järnmetaller som använder legerade göt, skrot, återvunna produkter eller flytande metall för produktion av gjutgods i eller nära sin slutliga form.
Gemensam rening av avloppsvatten från olika källor, förutsatt att den huvudsakliga föroreningsbelastningen härrör från de verksamheter som omfattas av dessa BAT-slutsatser och att avloppsvattenreningen inte omfattas av direktiv 91/271/EEG1.
Blackning på formar och kärnor i järn- och stålgjuterier och gjuterier för icke-järnmetaller.
Lagring, överföring och hantering av material, inklusive lagring och hantering av skrot och sand i gjuterier.
Förbränningsprocesser som är direkt förbundna med de verksamheter som omfattas av dessa BAT-slutsatser, under förutsättning att de gasformiga förbränningsprodukterna kommer i direkt kontakt med material (t.ex. direkt uppvärmning av insatsmaterialet eller direkt torkning av insatsmaterialet).
Stränggjutning av järn och/eller stål (dvs. produktion av tunna slabs, tunna band och plåtar). Detta omfattas av BAT-slutsatserna för järn- och ståltillverkning (IS).
Produktion av halvfabrikat av icke-järnmetallprodukter som kräver ytterligare bearbetning. Detta omfattas av BAT-slutsatserna för icke-järnmetallindustrin (NFM).
Beläggningen på gjutgods. Detta kan omfattas av BAT-slutsatserna för ytbehandling med organiska lösningsmedel, inklusive behandling av trä och träprodukter med kemikalier.
Smidespressar.
Avloppsvatten från indirekta kylsystem. Detta kan omfattas av BAT-slutsatserna för industriella kylsystem (ICS).
Valsverk. Detta omfattas av BAT-slutsatserna för industri för behandling av järnbaserade metaller (FMP).
Förbränningsanläggningar inom anläggningens område som genererar heta gaser som inte används via direktkontakt för uppvärmning, torkning eller annan behandling av föremål eller material. Dessa kan omfattas av BAT-slutsatserna för stora förbränningsanläggningar eller av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/2193.
Ytbehandling av metaller och plaster (STM).
Avfallsbehandling (WT).
Övervakning av utsläpp till luft och vatten från IED-anläggningar (ROM).
Ekonomi och tvärmediaeffekter (ECM).
Utsläpp från lagring (EFS).
Energieffektivitet (ENE).
DEFINITIONER
I dessa BAT-slutsatser gäller följande definitioner: Allmänna termer Använd term Definition Gjutgods Ett arbetsstycke i metall som tillverkats genom gjutning och som matas ut eller släpps ut ur en form. Gjutning Att hälla smält metall i kaviteten i en form. Den smälta metallen får därefter stelna. Centrifugalgjutning Smält metall hälls i en förvärmd roterande form som placeras antingen vertikalt eller horisontellt beroende på produktens form. Därefter roterar formen runt sin centralaxel och skapar en centrifugalkraft som förskjuter den smälta metallen ut mot periferin och får den att avsätta sig på formens väggar. Kanaliserade utsläpp Utsläpp av föroreningar i miljön genom någon form av rör, kanal, skorsten etc. Rent skrot Metallskrot som åtminstone är Fritt innebär att halten av kvarvarande föroreningar ligger på en så låg nivå att de inte påverkar miljöprestandan (t.ex. ökade TVOC-, PCDD/F-utsläpp och/eller utsläpp av tungmetaller) och delanläggningens drift/säkerhet negativt. Kallhärdande process Härdning för formar och kärnor där sandbindemedlet härdar vid omgivningstemperatur. Härdningen börjar omedelbart efter det att den sista komponenten i sandbindemedelskompositionen har tillförts blandningen. Stränggjutning Smält metall hälls i en vattenkyld kokill som är öppet i botten eller sidan. Genom intensiv kylning stelnar utsidan av metallprodukten medan den långsamt dras ut ur formen. Därefter skärs produkten (t.ex. stänger, rör, profiler) till önskad produktlängd. Kontinuerlig mätning Mätning som görs med ett automatiskt mätsystem som är permanent installerat inom anläggningen. Kärntillverkning Produktion av kärnor som kan vara solida eller ihåliga. Kärnor sätts in i formen för att skapa de inre kaviteterna eller en del av den yttre formen på gjutgodset innan formhalvorna sammanfogas. Diffusa utsläpp Ej kanaliserade utsläpp till luft. Diffusa utsläpp omfattar både läckageutsläpp och icke-läckageutsläpp. Direkt utsläpp Utsläpp till en vattenrecipient utan ytterligare avloppsvattenrening nedströms. Dross Fasta ämnen som bildas under smältning eller varmhållning av metall på ytan av den smälta metallen, t.ex. genom oxidation med luft. Befintlig delanläggning En delanläggning som inte är en ny delanläggning. Insatsmaterial Alla metalliska insatsmaterial i produktionsprocessen för smideshammare. Efterbehandling I gjuterier omfattar detta ett antal mekaniska operationer som utförs efter gjutningen, t.ex. gradning, abrasiv skärning, mejsling, nålmejsling, rensning, trumling, slungblästring och svetsning. I smideshammare inkluderar detta rensning, gradning, spånskärande bearbetning, skärning och mejsling. Rökgas Avgasen som släpps ut från en förbränningsenhet. Smide En deformations- och metallformningsprocess som använder uppvärmning och hammare (t.ex. pneumatiska, ångdrivna, mekaniska, elektriska eller hydrauliska). Fullformsprocess Formningsteknik där man använder sig av en skummodell av expanderade polymerer (t.ex. expanderad polystyren) som omges av kemiskt bunden sand. Skummodellen går förlorad under avgjutning. Denna process används vanligen för stora gjutgods. Gashärdande process Härdningsprocesser för kärnor där en katalysator eller härdare sprutas in i kärnlådan i gasform. Kokillgjutning Smält metall hälls direkt från en skänk till en kokill under gravitationens inverkan. Efter stelning öppnas kokillen och arbetsstycket i metall frigörs. Råsand Blandning av sand, lera (t.ex. bentonit) och tillsatser (t.ex. sot, cellulosabindemedel) som används för formtillverkning. Farliga ämnen Farliga ämnen enligt definitionen i artikel 3.18 i direktiv 2010/75/EU. Värmebehandling. En termisk process där gjutgods (i gjuterier) eller arbetsstycken (för smideshammare) värms upp till under smältpunkten för att förbättra deras fysiska egenskaper. Pressgjutning Smält metall tvingas under tryck in i en sluten kavitet i formen. Den hålls på plats av en kraftfull kompressionskraft tills metallen stelnar. Efter stelning öppnas kokillen och arbetsstycket i metall frigörs. Värmehärdande processer Härdningsprocesser för kärnor eller formar där sandbindemedlet härdas till en uppvärmd kärnlåda eller en uppvärmd modell, båda tillverkade av metall eller trä. Indirekt utsläpp Utsläpp som inte är ett direkt utsläpp. Internt skrot Internt skrot består av ingjut, stigare, defekta gjutgods och andra metalldelar som genereras inom anläggningen. Skänkförvärmning Skänkar som används för att överföra smält metall från en smältugn till gjutning förvärms till en reglerad temperatur för att torka skänken efter beredning, för att minimera termisk chock och slitage på eldfasta material under avgjutningen och för att minska temperaturförlusterna i den smälta metallen. Flytande metall-output Mängden flytande metall som produceras i smältugnarna. Fullformsgjutning Skummodeller av de delar som ska gjutas, tillverkade av expanderade polymerer (t.ex. expanderad polystyren), tillverkas med hjälp av automatiserade formningsmaskiner och sammanfogas till kluster. Klustren införlivas därefter i obunden sand. Vid avgjutning orsakar den smälta metallen pyrolys av den expanderade polystyrenen och fyller det tömda utrymmet. Lågtrycksgjutning Smält metall överförs från en lufttät ugn genom ett stigande rör till en metallkokill. Den smälta metallen trycks uppåt i kokillen under lågt gastryck. Efter stelning släpps gastrycket ut så att den ännu smälta metallen i det stigande röret dras tillbaka in i ugnen, kokillen öppnas och gjutgodset frigörs. Omfattande uppgradering av delanläggning En större förändring av en delanläggnings utformning eller teknik, som innebär omfattande modifieringar eller utbyte av process- och/eller reningstekniker och tillhörande utrustning. Massflöde Massan av ett visst ämne eller en viss parameter som släpps ut under en fastställd tidsperiod. Metallsmältning Produktion av smält järnmetall eller icke-järnmetall med hjälp av ugnar. Detta inbegriper även smältning av t.ex. skrot som genereras inom anläggningen och bevarande av värme hos smält metall i varmhållningsugnar. Formning Tillverkning av en form som den smälta metallen ska hällas i. Detta omfattar även tillverkning av modeller. Natursand Blandning bestående av kiselsand (t.ex. 85 %), lera (t.ex. 15 %) och vatten. I allmänhet tillsätts inga andra tillsatser till blandningen. Ny delanläggning En delanläggning på platsen för anläggningen som erhållit drifttillstånd efter offentliggörandet av dessa BAT-slutsatser eller en delanläggning som helt ersätter en tidigare delanläggning efter offentliggörandet av dessa BAT-slutsatser. Segjärn Gjutjärn med kol i nodulär/sfärisk form. Segjärnsbehandling Behandling av smält gjutjärn med magnesium eller med en sällsynt jordartsmetall för att ändra kolpartiklarnas form till nodulär/sfärisk. Periodisk mätning Mätning med bestämda tidsintervall genom manuella eller automatiserade metoder. Uppvärmning/återuppvärmning En serie termiska processteg som används för att höja insatsmaterialets temperatur före hamring. Processkemikalier Ämnen och/eller blandningar enligt definitionen i artikel 3 i förordning (EG) nr 1907/2006 som används i processen/processerna. Processkemikalier kan innehålla farliga ämnen och/eller SVHC-ämnen (ämnen som inger mycket stora betänkligheter). Raffinering av stål Behandling av stålet för att avlägsna kol (avkolning) från tackjärn (primärraffinering) följt av avlägsnande av föroreningar. Rest Ämne eller föremål som genereras av de verksamheter som omfattas av dessa BAT-slutsatser, i form av avfall eller biprodukt. Sandåtervinning Processen att återvinna sand i ett gjuteri efter sandrekonditionering eller sandregenerering. Sandrekonditionering Alla mekaniska åtgärder som vidtas vid anläggningen för att återvinna råsand och/eller natursand. Detta inbegriper siktning, avlägsnande av spårmetall, separering och avlägsnande av finmaterial och överdimensionerade agglomerat. Sanden kyls sedan och skickas för lagring/återvinning. Sandregenerering (sand reclamation) Alla mekaniska och/eller termiska åtgärder som utförs vid anläggningen för återvinning av kemiskt bunden sand eller blandad sand. Detta inbegriper ett inledande mekaniskt steg (t.ex. krossning, siktning) följt av mekaniska processer (t.ex. slipskiva, genomloppstrumma) och/eller termiska processer (t.ex. fluidiserad bädd, roterugnar) för att avlägsna bindemedelsrester. Känsliga områden Områden som kräver särskilt skydd, exempelvis Slagg Flytande ämnen som inte löses i flytande metall men som lätt separeras från dem och bildar ett separat skikt på flytande metall på grund av deras lägre densitet. Slagg bildas genom oxidation av icke-metalliska grundämnen som finns i chargen. SVHC-ämnen Ämnen som uppfyller kriterierna i artikel 57 och har tagits upp på kandidatförteckningen över SVHC-ämnen enligt Reach-förordningen ((EG) nr 1907/2006). Ytavrinningsvatten Vatten från nederbörd som rinner över mark eller ogenomträngliga ytor, som belagda vägar, lagringsutrymmen och tak, och inte sugs upp av marken. Behandling av smält metall Raffinering i aluminiumsmältprocesser som omfattar avgasning, kornraffinering och flussning. Avgasning (dvs. avlägsnande av upplöst väte med hjälp av kväve) kombineras ofta med rening (dvs. avlägsnande av alkalimetaller eller alkaliska jordartsmetaller som Ca) med hjälp av Cl2-gas. Giltigt timmedelvärde (eller halvtimmesmedelvärde) Ett timmedelvärde (eller halvtimmesmedelvärde) betraktas som giltigt om det inte förekommer något underhåll av eller funktionsfel i det automatiska mätsystemet. Föroreningar och parametrar Använd term Definition Aminer Kollektiv term för ammoniakderivat där en eller flera väteatomer har ersatts med en alkyl- eller arylgrupp. AOX Adsorberbara organiskt bundna halogener, uttryckt som Cl, vilket innefattar adsorberbart organiskt bundet klor, brom och jod. As Summan av arsenik och arsenikföreningar, lösta eller bundna till partiklar, uttryckt som As. B[a]P Benz[a]pyren. BOD5 Biokemisk syreförbrukning. Den mängd syre som krävs för biokemisk oxidation av organiskt och/eller oorganiskt material inom fem (BOD5) dygn. Cd Summan av kadmium och kadmiumföreningar, lösta eller bundna till partiklar, uttryckt som Cd. Cl2 Elementärt klor. CO Kolmonoxid. COD Kemisk syreförbrukning. Den mängd syre som krävs för fullständig kemisk oxidation av det organiska materialet till koldioxid med användning av dikromat. COD är en indikator för masskoncentrationen av organiska föreningar. Cr Summan av krom och kromföreningar, lösta eller bundna till partiklar, uttryckt som Cr. Cu Summan av koppar och kopparföreningar, lösta eller bundna till partiklar, uttryckt som Cu. Stoft Den totala mängden partiklar (i luft). Fe Summan av järn och järnföreningar, lösta eller bundna till partiklar, uttryckt som Fe. HCI Väteklorid. HF Vätefluorid. Hg Summan av kvicksilver och kvicksilverföreningar, lösta eller bundna till partiklar, uttryckt som Hg. HOI Oljeindex. Summan av de föreningar som är extraherbara med ett kolvätelösningsmedel (inklusive långkedjiga eller förgrenade alifatiska, alicykliska, aromatiska eller alkylsubstituerade aromatiska kolväten). Mg Magnesium. MgO Magnesiumoxid. MgS Magnesiumsulfid. MgSO4 Magnesiumsulfat. Ni Summan av nickel och nickelföreningar, lösta eller bundna till partiklar, uttryckt som Ni. NOX Summan av kvävemonoxid (NO) och kvävedioxid (NO2), uttryckt som NO2. PCDD/F Polyklorerade dibenso-p-dioxiner och dibenso-p-furaner. Fenolindex Summan av fenolföreningarna, uttryckt som fenolkoncentration och uppmätt enligt EN ISO 14402. Pb Summan av bly och blyföreningar, lösta eller bundna till partiklar, uttryckt som Pb (i vatten). Summan av bly och blyföreningar, uttryckt som Pb (i luft). SO2 Svaveldioxid. TOC Totalt organiskt kol, uttryckt som C (i vatten), innefattar alla organiska föreningar. TSS Totalt suspenderat material. Masskoncentrationen av allt suspenderat fast material (i vatten), uppmätt genom filtrering via glasfiberfilter och gravimetri. Totalkväve (TN) Totalkväve, uttryckt som N, inkluderar fri ammoniak och ammoniumkväve (NH4-N), nitritkväve (NO2-N), nitratkväve (NO3-N) och organiskt bundet kväve. TVOC Totalt flyktigt organiskt kol, uttryckt som C (i luft). VOC Flyktig organisk förening enligt definitionen i artikel 3.45 i direktiv 2010/75/EU. Zn Summan av zink och zinkföreningar, lösta eller bundna till partiklar, uttryckt som Zn.
fritt från icke-metalliska föroreningar,
fritt från galvaniserade, grundmålade eller målade skrotdelar,
fritt från olja och fett,
fritt från sprängämnen,
fritt från verktygsstål, rostfritt stål eller kromlegerat stål, med undantag av stålgjuterier, och
för järn- och stålgjuterier, fritt från icke-järnmetallskrot.
bostadsområden,
områden där mänsklig verksamhet äger rum (till exempel närbelägna arbetsplatser, skolor, förskolor, rekreationsområden, sjukhus eller sjukhem).
FÖRKORTNINGAR
I dessa BAT-slutsatser används följande förkortningar: Förkortning Definition CBC Kallblästerkupolugn CMS Kemikaliehanteringssystem CMR-ämnen Ämnen som klassificeras som cancerogena, mutagena eller reproduktionsstörande. CMR 1A CMR-ämnen i kategori 1A enligt definitionen i förordning (EG) nr 1272/2008 i dess ändrade lydelse, dvs. CMR-ämnen som är försedda med faroangivelserna H340, H350 och H360. CMR 1B CMR-ämnen i kategori 1B enligt definitionen i förordning (EG) nr 1272/2008 i dess ändrade lydelse, dvs. CMR-ämnen som är försedda med faroangivelserna H340, H350 och H360. CMR 2 CMR-ämnen i kategori 2 enligt definitionen i förordning (EG) nr 1272/2008 i dess ändrade lydelse, dvs. CMR-ämnen som är försedda med faroangivelserna H341, H351 och H361. DMEA N,N-dimetyletylamin EAF Ljusbågsugn EMS Miljöledningssystem ESP Elfilter HBC Varmblästerkupolugn HPDC Pressgjutning NFM Icke-järnmetall OME Operativ materialeffektivitet OTNOC Andra förhållanden än normala driftförhållanden TEA Trietylamin
ALLMÄNNA ÖVERVÄGANDEN
Bästa tillgängliga teknik
Det finns inget krav på att använda de tekniker som anges och beskrivs i dessa BAT-slutsatser och de ska inte heller betraktas som fullständiga och heltäckande. Andra tekniker kan användas om de ger ett miljöskydd som är åtminstone likvärdigt. Om inget annat anges är BAT-slutsatserna allmänt tillämpliga.
Utsläppsnivåer som motsvarar bästa tillgängliga teknik (BAT-AEL) och indikativa utsläppsnivåer för utsläpp till luft
I gjuterier avser de utsläppsnivåer som motsvarar bästa tillgängliga teknik (BAT-AEL) och de indikativa utsläppsnivåer för utsläpp till luft som anges i dessa BAT-slutsatser koncentrationsvärden (massa utsläppt ämne per volym avgas) under följande standardförhållanden: torr gas vid en temperatur på 273,15 K och ett tryck på 101,3 kPa, utan korrigering till en referenssyrgasnivå och uttryckt i enheterna mg/Nm3 eller ng WHO-TEQ/Nm3. I smideshammare avser den utsläppsnivå som motsvarar bästa tillgängliga teknik (BAT-AEL) och den indikativa utsläppsnivå för utsläpp till luft som anges i dessa BAT-slutsatser koncentrationsvärden (massa utsläppt ämne per volym avgas) under följande standardförhållanden: torr gas vid en temperatur på 273,15 K och ett tryck på 101,3 kPa, korrigerat till en referenssyrgasnivå på 3 volymprocent (torr) och uttryckt i enheten mg/Nm3. Formel för beräkning av utsläppskoncentrationen vid referenssyrgasnivån: ER21 – OR21 – OM× EM där: ER utsläppskoncentrationen vid referenssyrgasnivån OR, OR referenssyrgasnivån i volymprocent, EM uppmätt utsläppskoncentration, OM uppmätt syrgasnivå i volymprocent. Följande definitioner gäller för medelvärdesperioder avseende utsläppsnivåer som motsvarar bästa tillgängliga teknik (BAT-AEL) och indikativa utsläppsnivåer för kanaliserade utsläpp till luft: Typ av mätning Medelvärdesperiod Definition Kontinuerlig Dygnsmedelvärde Medelvärde under ett dygn baserat på giltiga tim- eller halvtimmesmedelvärden. Periodisk Medelvärde under provtagningsperioden Medelvärde för tre på varandra följande provtagningar/mätningar om minst 30 minuter vardera. När avgaser från två eller fler källor (t.ex. ugnar) släpps ut genom en gemensam skorsten gäller BAT-AEL-värdena för det kombinerade utsläppet från skorstenen. För att beräkna massflöden för BAT 12 där avgaser med liknande egenskaper – t.ex. avgaser som innehåller samma (typ av) ämnen/parametrar och som släpps ut genom två eller flera separata skorstenar – enligt den behöriga myndighetens bedömning kan släppas ut genom en gemensam skorsten, ska dessa skorstenar betraktas som en enda skorsten.
Utsläppsnivåer som motsvarar bästa tillgängliga teknik (BAT-AEL) för utsläpp till vatten
BAT-AEL för utsläpp till vatten som anges i dessa BAT-slutsatser avser koncentrationer (massa utsläppt ämne per volym vatten), uttryckta i mg/l. Medelvärdesperioderna för utsläppsnivåerna som motsvarar bästa tillgängliga teknik (BAT-AEL) avser ett av följande två alternativ: Tidsproportionella samlingsprov kan användas om det kan visas att flödesstabiliteten är tillräcklig. Alternativt kan stickprov tas, förutsatt att avloppsvattnet är tillräckligt blandat och homogent. Utsläppsnivåerna som motsvarar bästa tillgängliga teknik (BAT-AEL) gäller vid den punkt där utsläppen lämnar anläggningen.
Vid kontinuerliga utsläpp, dygnsmedelvärden, det vill säga 24-timmars flödesproportionella samlingsprov.
Vid satsvisa utsläpp, medelvärden under utsläppstiden uppmätta i form av flödesproportionella samlingsprov eller, förutsatt att avloppsvattnet är tillräckligt blandat och homogent, ett stickprov som tas före utsläppet.
Andra miljöprestandanivåer som motsvarar bästa tillgängliga teknik (BAT-AEPL) och indikativa nivåer BAT-AEPL för specifik energianvändning (gjuterier)
BAT-AEPL för specifik energianvändning avser årsmedelvärden som beräknas med hjälp av följande formel: specifik energianvändningenergianvändningaktivitetsgrad där energianvändning total mängd värme (alstrad av primära energikällor) och el som förbrukas av de relevanta processerna (smältning och varmhållning, skänkförvärmning) i gjuterier, uttryckt i kWh/år, och aktivitetsgrad total mängd flytande metall-output, uttryckt i t/år. Energianvändningen motsvarar den totala mängden värme (genererad från primära energikällor) och el som förbrukas av alla ugnar i den eller de relevanta processerna: smältning och varmhållning, skänkförvärmning.
Indikativa nivåer för specifik energianvändning (smideshammare)
De indikativa nivåerna för specifik energianvändning avser årsmedelvärden som beräknas med hjälp av följande formel: specifik energianvändningenergianvändningaktivitetsgrad där energianvändning total mängd värme (alstrad av primära energikällor) och el som förbrukas av delanläggningen i smideshammare, uttryckt i kWh/år, och aktivitetsgrad total mängd insatsmaterial, uttryckt i t/år.
BAT-AEPL för specifik vattenförbrukning (gjuterier)
BAT-AEPL för specifik vattenförbrukning avser årsmedelvärden som beräknas med hjälp av följande formel: specifik vattenförbrukningvattenförbrukningaktivitetsgrad där vattenförbrukning den totala mängden vatten som förbrukas av delanläggningen, med undantag för aktivitetsgrad total mängd flytande metall-output, uttryckt i t/år.
återvunnet och återanvänt vatten,
kylvatten som används i kylsystem med genomströmning (once-through),
vatten för hushållsliknande bruk, uttryckt i m3/år, och
BAT-AEPL för specifik mängd avfall som skickas iväg för bortskaffande (gjuterier)
BAT-AEPL för specifik mängd avfall som skickas iväg för bortskaffande avser årsmedelvärden som beräknas med hjälp av följande formel: specifik avfallsmängd för bortskaffandebortskaffad mängdaktivitetsgrad där bortskaffad mängd total mängd waste som skickats iväg för bortskaffande, uttryckt i kg/år, och aktivitetsgrad total mängd flytande metall-output, uttryckt i t/år.
Indikativa nivåer för operativ materialeffektivitet (OME) (gjuterier)
De indikativa nivåerna för OME avser årsmedelvärden, uttryckta i procent, och de beräknas med hjälp av följande formel: operativ materialeffektivitet OMEgod gjutningsgradaktivitetsgrad× 100 där god gjutningsgrad total mängd slutliga gjutgods som producerats vid anläggningen utan defekter, uttryckt i ton/år, och aktivitetsgrad total mängd flytande metall-output, uttryckt i t/år.
BAT-AEPL för sandåtervinning (gjuterier)
BAT-AEPL för sandåtervinning avser årsmedelvärden, uttryckta i procent, och de beräknas med hjälp av följande formel: sandåtervinningmängd återvunnen sandtotal mängd använd sand× 100 där mängd återvunnen sand total mängd återvunnen sand från rekonditionering eller regenerering, uttryckt i t/år, och total mängd använd sand total mängd använd sand, uttryckt i t/år.
1.1 Allmänna BAT-slutsatser
1.1
1.1.1 Övergripande miljöprestanda
1.1.1
BAT 1. För att förbättra den övergripande miljöprestandan är bästa tillgängliga teknik att utarbeta och genomföra ett miljöledningssystem (EMS) som omfattar samtliga följande delar: Specifikt för smideshammare och gjuterier är bästa tillgängliga teknik att också inkludera följande delar i miljöledningssystemet:
BAT 1. i.
Engagemang, ledarskap och ansvarighet från ledningens sida, inklusive den högsta ledningen, för genomförandet av ett effektivt miljöledningssystem.
ii.
En analys som inbegriper fastställande av organisationens sammanhang, identifiering av berörda parters behov och förväntningar, identifiering av egenskaper hos anläggningen som är kopplade till möjliga risker för miljön, samt identifiering av tillämpliga rättsliga krav i fråga om miljön och människors hälsa.
iii.
Framtagning av en miljöpolicy som innefattar fortlöpande förbättring av anläggningens miljöprestanda.
iv.
Fastställande av mål och resultatindikatorer för betydelsefulla miljöaspekter, vilket inbegriper säkerställande av att tillämpliga rättsliga krav efterlevs.
v.
Planering och genomförande av nödvändiga förfaranden och åtgärder (inklusive korrigerande och förebyggande åtgärder när detta behövs) för att uppnå miljömålen och undvika miljörisker.
vi.
Fastställande av strukturer, roller och ansvarsområden i fråga om miljöaspekter och miljömål och tillhandahållande av de ekonomiska och mänskliga resurser som krävs.
vii.
Säkerställande av att personal vars arbete kan påverka anläggningens miljöprestanda har nödvändig kompetens och medvetenhet (t.ex. genom tillhandahållande av information och utbildning).
viii.
Intern och extern kommunikation.
ix.
Främjande av medarbetarnas delaktighet i goda miljöledningsrutiner.
x.
Framtagning och upprätthållande av en miljöledningshandledning och skriftliga rutiner för att styra och kontrollera verksamheter med en betydande miljöpåverkan, liksom av relevant dokumentation.
xi.
Effektiv operativ planering och processtyrning.
xii.
Genomförande av lämpliga underhållsprogram.
xiii.
Beredskap och rutiner för nödsituationer, vilket innefattar förebyggande och/eller begränsning av de negativa (miljömässiga) följderna av nödsituationer.
xiv.
När en (ny) anläggning eller en del därav konstrueras (eller konstrueras om), beaktande av dess miljöpåverkan under hela livslängden, vilket innefattar byggande, underhåll, drift och avveckling.
xv.
Införande av ett program för övervakning och mätning; information kan vid behov hittas i referensrapporten om övervakning av utsläpp till luft och vatten från IED-anläggningar.
xvi.
Regelbunden jämförelse med andra verksamheter inom samma bransch.
xvii.
Periodiskt återkommande oberoende (i den mån det är möjligt) intern revision och periodiskt återkommande oberoende extern revision för att bedöma miljöprestandan och fastställa huruvida miljöledningssystemet fungerar som planerat och har genomförts och upprätthållits på ett korrekt sätt.
xviii.
Utvärdering av orsaker till avvikelser, genomförande av korrigerande åtgärder vid avvikelser, granskning av korrigerande åtgärders effektivitet och fastställande av om liknande avvikelser finns eller skulle kunna uppkomma.
xix.
Periodiskt återkommande översyn, från den högsta ledningens sida, av miljöledningssystemet och dess fortsatta lämplighet, tillräcklighet och effektivitet.
xx.
Bevakning och beaktande av utvecklingen av renare tekniker.
xxi.
En förteckning över input och output (se BAT 2).
xxii.
Ett kemikaliehanteringssystem (se BAT 3).
xxiii.
En plan för att förhindra och kontrollera spill och läckage (se BAT 4 a).
xxiv.
En hanteringsplan för andra förhållanden än normala driftsförhållanden (se BAT 5).
xxv.
En energieffektiviseringsplan och energibesiktningar (se BAT 7 a).
xxvi.
En vattenhanteringsplan och vattenrevisioner (se BAT 35 a).
xxvii.
En buller- och/eller vibrationshanteringsplan (se BAT 8).
xxviii.
En plan för hantering av rester (se BAT 10).
xxix.
En lukthanteringsplan för gjuterier (se BAT 32).
Anmärkning
Genom förordning (EG) nr 1221/2009 inrättas Europeiska unionens miljölednings- och miljörevisionsordning (Emas), som är ett exempel på ett miljöledningssystem som är i överensstämmelse med denna bästa tillgängliga teknik.
Tillämplighet
Miljöledningssystemets detaljnivå och grad av formalisering hänger i allmänhet samman med anläggningens typ, storlek och komplexitet och med den miljöpåverkan anläggningen kan ha.
BAT 2. För att förbättra den övergripande miljöprestandan är bästa tillgängliga teknik att, som en del av miljöledningssystemet (se BAT 1), införa, upprätthålla och regelbundet se över (bland annat när en betydande förändring sker) en förteckning över input och output som omfattar samtliga följande delar:
BAT 2. i)
Information om produktionsprocesserna, inklusive
a)
förenklade flödesscheman för processerna som visar ursprunget för utsläppen till luft, vatten och mark,
b)
beskrivningar av processintegrerade tekniker och reningstekniker för avloppsvatten/avgaser för att förhindra eller minska utsläpp, inklusive vilka resultat de ger (t.ex. reningsgrad).
ii)
Information om mängden av och egenskaperna hos de råvaror (t.ex. skrot, insatsmaterial, sand) och bränslen (t.ex. koks) som används.
iii)
Information om vattenförbrukning och vattenanvändning (t.ex. flödesdiagram och massbalanser för vatten).
iv)
Information om energiförbrukning och energianvändning.
v)
Information om avloppsvattenflödenas egenskaper, t.ex.
a)
medelvärden och variabilitet i fråga om flöde, pH-värde, temperatur och konduktivitet,
b)
medelvärden för koncentration och massflöde för relevanta ämnen/parametrar (t.ex. totalt suspenderat material, TOC eller COD, oljeindex, metaller) och deras variabilitet.
vi)
Information om mängden av och egenskaperna hos de använda processkemikalierna, nämligen
a)
vilka processkemikalier som används och deras egenskaper, inklusive egenskaper som har negativa effekter på miljön och/eller människors hälsa,
b)
vilka mängder processkemikalier som används och var de används.
vii)
Information om avgasflödenas egenskaper, till exempel
a)
medelvärden och variabilitet i fråga om flöde och temperatur,
b)
medelvärden för koncentration och massflöde för relevanta ämnen (t.ex. stoft, NOx, SO2, CO, metaller) och deras variabilitet,
c)
förekomst av andra ämnen som kan påverka avgasbehandlingssystemet (t.ex. syre, kväve eller vattenånga) eller anläggningens säkerhet,
d)
förekomst av ämnen som är klassificerade som CMR 1A, CMR 1B eller CMR 2; förekomsten av sådana ämnen kan till exempel bedömas enligt kriterierna i förordning (EG) nr 1272/2008 om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar (CLP-förordningen).
viii)
Information om mängden av och egenskaperna hos de rester som genereras.
Tillämplighet
Förteckningens detaljnivå och grad av formalisering hänger i allmänhet samman med delanläggningens typ, storlek och komplexitet och med den miljöpåverkan anläggningen kan ha.
BAT 3. För att förbättra den övergripande miljöprestandan är bästa tillgängliga teknik att utarbeta och implementera ett kemikaliehanteringssystem som är en del av miljöledningssystemet (se BAT 1) och som omfattar samtliga följande delar:
BAT 3. i)
En strategi för att minska förbrukningen av och riskerna förknippade med processkemikalier, inbegripet en inköpsrutin för att välja ut mindre skadliga processkemikalier och deras leverantörer i syfte att minimera användningen av och riskerna förknippade med farliga ämnen och SVHC-ämnen samt undvika inköp av en alltför stor mängd processkemikalier. Valet av processkemikalier grundas på följande: Förteckningen över processkemikalier (se BAT 2 vi) kan användas för att tillhandahålla och bevara den information som krävs vid valet av processkemikalier.
a)
Komparativ analys av deras biologiska eliminerbarhet/biologiska nedbrytbarhet, ekotoxicitet och potential att släppas ut i miljön, i syfte att minska utsläppen till miljön.
b)
Karakterisering av de risker som kan kopplas till processkemikalierna, på grundval av kemikaliernas faroklassificering, vägar genom delanläggningen, potentiella utsläpp och exponeringsnivå.
c)
Potentialen för återvinning och återanvändning (se BAT 17 f).
d)
En regelbunden (t.ex. årlig) analys av utbytbarhet för att identifiera potentiella nya tillgängliga och säkrare alternativ till användningen av farliga ämnen och SVHC-ämnen; detta kan uppnås genom att ändra process(er) eller använda andra processkemikalier med ingen eller mindre miljöpåverkan (se BAT 11 för gjuterier).
e)
Bevakning av förändringar i regelverket med koppling till farliga ämnen och SVHC-ämnen samt säkerställande av överensstämmelse med tillämpliga rättsliga krav.
ii)
Mål och handlingsplaner för att undvika eller minska användningen av och riskerna förknippade med farliga ämnen och SVHC-ämnen.
iii)
Utveckling och genomförande av förfaranden för inköp, hantering, lagring och användning av processkemikalier, bortskaffande av avfall som innehåller processkemikalier och returer av oanvända processkemikalier, för att förhindra eller minska utsläppen till miljön (se t.ex. BAT 4).
Tillämplighet
Detaljnivån och graden av formalisering hos kemikaliehanteringssystemet hänger i allmänhet samman med delanläggningens typ, storlek och komplexitet.
BAT 4. För att förhindra eller minska utsläppen till mark och grundvatten är bästa tillgängliga teknik att använda samtliga tekniker som anges nedan. Teknik Beskrivning Tillämplighet a Utarbetande och genomförande av en plan för att förhindra och kontrollera spill och läckage En plan för att förhindra och kontrollera spill och läckage ingår i miljöledningssystemet (se BAT 1) och innefattar, men är inte begränsad till, följande: Planens detaljnivå hänger i allmänhet samman med delanläggningens typ, storlek och komplexitet samt med den typ av och kvantitet vätskor som används. b Strukturering och förvaltning av processytor och områden för lagring av råvaror Detta innefattar exempelvis följande tekniker: Allmänt tillämpligt c Förebyggande av förorening av ytavrinningsvatten Produktionsytor och/eller ytor där processkemikalier, rester eller avfall lagras eller hanteras skyddas mot ytavrinningsvatten. Detta åstadkoms genom användning av åtminstone följande tekniker: Allmänt tillämpligt d Insamling av potentiellt förorenat ytavrinningsvatten Ytavrinningsvatten från områden som kan vara förorenade samlas in separat och släpps ut först när lämpliga åtgärder har vidtagits, t.ex. övervakning, behandling och återanvändning. Allmänt tillämpligt e Säker hantering och lagring av processkemikalier Detta omfattar följande: Allmänt tillämpligt f God hushållning En uppsättning åtgärder som syftar till att förebygga eller minska generering av utsläpp (t.ex. regelbundet underhåll och rengöring av utrustning, arbetsytor, golv och transportvägar samt inneslutning och snabb upprensning av spill). Allmänt tillämpligt
Incidentplaner för små och stora spill inom anläggningen.
Identifiering av de berörda personernas roller och ansvarsområden.
Säkerställande av att personalen är miljömedveten och utbildad i att förhindra och hantera spillincidenter.
Identifiering av områden med risk för spill och/eller läckage av farliga material och SVHC-ämnen och rangordning av dessa utifrån risken.
Identifiering av lämplig utrustning för att innesluta och städa upp spill och regelbunden kontroll av att utrustningen är tillgänglig, i gott skick och nära de platser där incidenter kan inträffa.
Riktlinjer för avfallshantering med inriktning på att hantera avfall som uppkommer vid omhändertagande av spill.
Regelbundna inspektioner (åtminstone årligen) av områden för lagring och hantering, test och kalibrering av läckagedetekteringsutrustning och skyndsam reparation av läckor från ventiler, packningsringar, flänsar etc.
Ogenomsläppliga (t.ex. cementerade) golv för processytor och för områden för skrot/insatsmaterial.
Separat lagring av olika typer av råvaror nära produktionslinjerna. Detta kan uppnås genom användning av t.ex. utrymmen eller lådor i lagringsutrymmen, bunkrar.
Dräneringskanaler och/eller en yttre invallningskant runt delanläggningen.
Takskydd med takrännor över processytor och/eller områden för lagring.
Lagring i ventilerade utrymmen under tak, med golv som är ogenomsläppliga för de berörda vätskorna.
Användning av oljetäta tråg eller invallningar för hydraulikstationer och olje- eller fettsmord utrustning.
Insamling av spilld vätska.
Områden för på- och avlastning av processkemikalier, smörjmedel och blacker etc. är designade och konstruerade på ett sådant sätt att eventuellt spill och läckage samlas upp och skickas till behandling inom (se BAT 36) eller utanför anläggningen.
Mycket brandfarliga vätskor (t.ex. metylformiat, TEA, DMEA, black till formar som innehåller alkohol) lagras separat från inkompatibla ämnen (t.ex. oxidationsmedel) i inneslutna och väl ventilerade lagringsutrymmen.
BAT 5. För att minska förekomsten av andra förhållanden än normala driftförhållanden och minska utsläppen under sådana förhållanden är bästa tillgängliga teknik att, som en del av miljöledningssystemet (se BAT 1), upprätta och genomföra en riskbaserad hanteringsplan som omfattar samtliga följande delar:
BAT 5. i.
Identifiering av möjliga orsaker till andra förhållanden än normala driftförhållanden (t.ex. fel på utrustning som är kritisk för miljöskyddet [kritisk utrustning]), deras bakomliggande orsaker och potentiella konsekvenser.
ii.
Lämplig utformning av kritisk utrustning (t.ex. avgasrening, rening av avloppsvatten).
iii.
Utarbetande och genomförande av en inspektionsplan och ett program för förebyggande underhåll för kritisk utrustning (se BAT 1 xii).
iv.
Övervakning (dvs. uppskattning eller om möjligt mätning) och registrering av utsläpp under andra förhållanden än normala driftförhållanden och av därmed sammanhängande omständigheter.
v.
Periodisk bedömning av de utsläpp som sker under andra förhållanden än normala driftsförhållanden (t.ex. händelsers frekvens och varaktighet samt mängden föroreningar som släpps ut) och vid behov genomförande av korrigerande åtgärder.
vi.
Regelbunden översyn och uppdatering av förteckningen över identifierade andra förhållanden än normala driftförhållanden i punkt i) enligt den periodiska bedömningen i punkt v.
vii.
Regelbunden provning av reservsystem.
Tillämplighet
Detaljnivå och grad av formalisering för hanteringsplanen för andra förhållanden än normala driftförhållanden hänger i allmänhet samman med delanläggningens typ, storlek och komplexitet och med den miljöpåverkan anläggningen kan ha.
1.1.2 Övervakning
1.1.2
BAT 6. Bästa tillgängliga teknik är att minst en gång per år övervaka följande:
Förbrukningen av vatten, energi och använt material, inbegripet processkemikalier, uttryckt som ett årsmedelvärde.
Den mängd avloppsvatten som genereras, uttryckt som ett årsmedelvärde.
Mängden av varje typ av material som återvinns, materialåtervinns och/eller återanvänds, uttryckt som ett årsmedelvärde.
Mängden av varje typ av rester som genereras samt av varje typ av avfall som skickas iväg för bortskaffande, uttryckt som ett årsmedelvärde.
BAT 6. Beskrivning
Övervakningen omfattar företrädesvis direkta mätningar. Beräkningar eller registrering, t.ex. med hjälp av lämpliga mätare eller fakturor, kan även användas. Övervakningen ska ske på den mest lämpade nivån (t.ex. på processnivå eller på delanläggningsnivå) och ta hänsyn till alla betydande förändringar av processen eller delanläggningen.
1.1.3 Energieffektivitet
1.1.3
BAT 7. För att öka delanläggningens övergripande energieffektivitet är bästa tillgängliga teknik att använda samtliga tekniker som anges nedan. Teknik Beskrivning Tillämplighet Hanteringstekniker a. Energieffektiviseringsplan och energibesiktningar En energieffektivitetsplan är en del av miljöledningssystemet (se BAT 1) och innefattar definiering och övervakning av den specifika energianvändningen för verksamheten/processerna (t.ex. kWh/t flytande metall), fastställande av mål i fråga om energieffektivitet och genomförandeåtgärder för att uppnå dessa mål. Besiktningar (som också är en del av miljöledningssystemet, se BAT 1) utförs minst en gång om året för att säkerställa att målen i energieffektiviseringsplanen uppfylls och att rekommendationerna i energibesiktningarna följs upp och genomförs. Energieffektivitetsplanen får integreras i den övergripande energieffektivitetsplanen för en större anläggning (t.ex. ytbehandlingsverksamhet). Detaljnivån hos energieffektivitetsplanen, energibesiktningarna och redogörelsen för energibalansen hänger i allmänhet samman med delanläggningens typ, storlek och komplexitet och med de typer av energikällor som används. b. Redogörelse för energibalansen Utarbetande på årlig basis av en redogörelse för energibalansen, som specificerar energianvändningen och energiproduktionen (inklusive energiexport) utifrån typen av energikälla, t.ex. I detta ingår Val och optimering av processer och utrustning c. Användning av allmänna energisparande tekniker Detta inkluderar tekniker som Allmänt tillämpligt Ytterligare sektorsspecifika tekniker för att öka energieffektiviteten finns i avsnitten 1.2.1.3, 1.2.2.1, 1.2.4.1 och 1.3.1 i dessa BAT-slutsatser.
energianvändning: el, naturgas, förnybar energi, importerad värme och/eller kyla,
energiproduktion: el och/eller ånga.
definiering av processernas energigränser,
information om energianvändningen sett till levererad energi,
information om energin som exporteras från delanläggningen,
information om energiflödet (till exempel Sankey-diagram eller energibalans) som visar hur energin används genom hela processerna.
underhåll och kontroll av brännare,
energieffektiva motorer,
energieffektiv belysning,
optimering av system för ång- och tryckluftsdistribution,
regelbundna inspektioner och regelbundet underhåll av systemen för ångdistribution för att förebygga eller minska ångläckage,
processtyrningssystem,
varvtalsreglering,
optimering av luftkonditionering och byggnadsuppvärmning.
1.1.4 Buller och vibrationer
1.1.4
BAT 8. För att förhindra eller, när detta inte är praktiskt möjligt, minska buller- och vibrationsemissioner är bästa tillgängliga teknik att, som en del av miljöledningssystemet (se BAT 1), upprätta, genomföra och regelbundet se över en buller- och/eller vibrationshanteringsplan som omfattar samtliga följande delar:
En rutin som innehåller lämpliga åtgärder och tidsplaner.
En rutin för övervakning av buller- och/eller vibrationsemissioner.
En rutin för hantering av identifierade buller- och vibrationshändelser, t.ex. hantering av klagomål och/eller vidtagande av korrigerande åtgärder.
Ett program för minskning av buller och/eller vibrationer, som är utformat för att identifiera källan eller källorna, mäta/uppskatta buller- och/eller vibrationsexponeringen, fastställa bidraget från olika källor och genomföra åtgärder för förebyggande och/eller minskning.
BAT 8. Tillämplighet
Tillämpligheten är begränsad till fall där buller- och/eller vibrationsproblem kan förväntas och/eller har rapporterats för känsliga områden.
BAT 9. För att förhindra eller, när detta inte är praktiskt möjligt, minska bulleremissioner är bästa tillgängliga teknik att använda en eller en kombination av de tekniker som anges nedan. Teknik Beskrivning Tillämplighet a. Lämplig placering av utrustning och byggnader Ökat avstånd mellan bullerkällan och det påverkade området, användning av byggnader som bullerskärmar och flytt av utrustning och/eller av öppningar i byggnader. För befintliga delanläggningar är det eventuellt inte tillämpligt att flytta utrustning och öppningar i byggnaderna på grund av platsbrist och/eller alltför höga kostnader. b. Driftsåtgärder Dessa omfattar minst följande: Allmänt tillämpligt c. Utrustning med låg bullernivå Detta innefattar direktdrivna motorer, kompressorer, pumpar och fläktar med låg bullernivå, transportutrustning med låg bullernivå. d. Utrustning för bullerbegränsning Detta inkluderar bl.a. tekniker som Tillämpligheten på befintliga delanläggningar kan begränsas av brist på utrymme. e. Bullerdämpning Uppsättande av hinder mellan bullerkällor och påverkade områden (till exempel skyddsbarriärer, och vallar). Endast tillämpligt för befintliga delanläggningar, eftersom utformningen av nya delanläggningar ska göra denna teknik onödig. För befintliga delanläggningar är uppsättande av hinder eventuellt inte tillämpligt på grund av platsbrist.
Inspektion och underhåll av utrustning.
Stängning av dörrar och fönster till inneslutna områden, om detta är möjligt, eller användning av självstängande dörrar.
Drift av utrustningen av erfaren personal.
Undvikande av bullrande verksamhet nattetid, om detta är möjligt.
Bestämmelser om bullerbekämpning, t.ex. vid produktion och underhåll, transport och hantering av insatsmaterial och annat material, t.ex. att minska antalet materialöverföringar och minska den höjd från vilken delar faller på hårda ytor.
användning av bullerdämpare,
användning av akustisk isolering av utrustning,
inneslutning av bullrande utrustning och processer (t.ex. lossning av råvaror, hamring, kompressorer, fläktar, urslagning, efterbehandling),
användning av byggmaterial med bra ljudisolering (t.ex. för väggar, tak, fönster, dörrar).
1.1.5 Rester
1.1.5
BAT 10. För att öka materialeffektiviteten och minska mängden avfall som skickas iväg för bortskaffande är bästa tillgängliga teknik att upprätta, genomföra och regelbundet se över en plan för hantering av rester.
BAT 10. Beskrivning
En plan för hantering av rester är en del av miljöledningssystemet (se BAT 1) och omfattar ett antal åtgärder som syftar till att Planen för hantering av rester får integreras i den övergripande planen för hantering av rester för en större anläggning (t.ex. för ytbehandlingsverksamhet).
I.
minimera genereringen av rester,
II.
optimera återanvändning, materialåtervinning och/eller återvinning av rester och
III.
säkerställa ett korrekt bortskaffande av avfall.
Tillämplighet
Detaljnivån och graden av formalisering hos planen för hantering av rester hänger i allmänhet samman med delanläggningens typ, storlek och komplexitet.
1.2 BAT-slutsatser för gjuterier BAT-slutsatserna i detta avsnitt gäller inte kadmium-, titan- och ädelmetallgjuterier samt klock- och konstgjuterier.
1.2
1.2.1 Allmänna BAT-slutsatser för gjuterier BAT-slutsatserna i detta avsnitt gäller utöver de allmänna BAT-slutsatser som anges i avsnitt 1.1.
1.2.1
1.2.1.1 Farliga ämnen och SVHC-ämnen
1.2.1.1
BAT 11. För att förebygga eller minska användningen av farliga ämnen och SVHC-ämnen vid formning och kärntillverkning med kemiskt bunden sand är bästa tillgängliga teknik att använda alternativa ämnen som är icke-farliga eller mindre farliga.
BAT 11. Beskrivning
Farliga ämnen och SVHC-ämnen som används vid formning och kärntillverkning ersätts med icke-farliga ämnen eller – när detta inte är möjligt – med mindre farliga ämnen, t.ex.
alifatiska organiska (i stället för aromatiska) bindemedel vid formning och kärntillverkning (se BAT 25 d, e och f),
icke-aromatiska lösningsmedel för kärntillverkning med coldbox (se BAT 25 j),
oorganiska bindemedel vid formning och kärntillverkning (se BAT 25 d, e och f),
vattenbaserade blacker vid formning och kärntillverkning (se BAT 25 l).
1.2.1.2 Övervakning av utsläpp
1.2.1.2
1.2.1.2.1 Övervakning av utsläpp till luft
1.2.1.2.1
BAT 12. Bästa tillgängliga teknik är att övervaka kanaliserade utsläpp till luft med åtminstone den frekvens som anges nedan och i enlighet med EN-standarder. Om EN-standarder saknas är bästa tillgängliga teknik att använda ISO-standarder, nationella standarder eller andra internationella standarder som säkerställer att uppgifterna är av likvärdig vetenskaplig kvalitet. Ämne/Parameter Process(er)/källa/källor Gjuterityp/Ugnstyp Standard(er) Lägsta övervakningsfrekvens Övervakning med koppling till Aminer Formning med engångsformar och kärntillverkning Alla EN-standard saknas En gång per år BAT 26 Bensen Formning med engångsformar och kärntillverkning Alla EN-standard saknas BAT 26 Gjutning, kylning och urslagning vid användande av engångsformar, inklusive fullformsprocess BAT 27 B[a]P Metallsmältning Gjutjärn EN-standard saknas En gång per år – Kolmonoxid (CO) Värmebehandling Alla EN 15058 En gång per år BAT 24 Metallsmältning Gjutjärn: CBC-, HBC- och roterugnar BAT 38 NFM BAT 43 Stoft Värmebehandling Alla EN 13284–1 En gång per år BAT 24 Metallsmältning En gång per år BAT 38 BAT 40 BAT 43 Segjärnsbehandling Gjutjärn En gång per år BAT 39 Raffinering Stål BAT 41 Formning med engångsformar och kärntillverkning Alla BAT 26 Gjutning, kylning och urslagning vid användande av engångsformar, inklusive fullformsprocess Alla BAT 27 Efterbehandling Alla BAT 30 Fullformsgjutning Gjutjärn och NFM BAT 28 Gjutning i permanenta formar Alla BAT 29 Sandåtervinning Alla BAT 31 Formaldehyd Formning med engångsformar och kärntillverkning Alla EN-standard under utarbetande En gång per år BAT 26 Gjutning, kylning och urslagning vid användande av engångsformar, inklusive fullformsprocess En gång per år BAT 27 Gasformiga klorider Metallsmältning Gjutjärn: CBC-, HBC- och roterugnar EN 1911 En gång per år BAT 38 Aluminium BAT 43 Gasformiga fluorider Metallsmältning Gjutjärn: CBC-, HBC- och roterugnar EN-standard under utarbetande BAT 38 Aluminium BAT 43 Metaller Kadmium och dess föreningar Gjutning, kylning och urslagning med användning av engångsformar, inklusive fullformsprocess Alla EN 14385 En gång per år – Metallsmältning Alla En gång per år – Efterbehandling Alla En gång per år – Krom och kromföreningar Gjutning, kylning och urslagning med användning av engångsformar, inklusive fullformsprocess Alla En gång per år – Metallsmältning Alla En gång per år – Efterbehandling Alla En gång per år – Nickel och nickelföreningar Gjutning, kylning och urslagning med användning av engångsformar, inklusive fullformsprocess Alla En gång per år – Metallsmältning Alla En gång per år – Efterbehandling Alla En gång per år – Bly och blyföreningar Gjutning, kylning och urslagning vid användande av engångsformar, inklusive fullformsprocess Alla En gång per år – Metallsmältning Gjutjärn CBC och HBC En gång per år BAT 38 NFM BAT 43 Gjutning i permanenta formar Bly En gång per år BAT 29 Efterbehandling Alla En gång per år – Zink och zinkföreningar Metallsmältning Alla En gång per år – Kväveoxider (NOX) Värmebehandling Alla EN 14792 En gång per år BAT 24 Termisk regenerering av sand, med undantag för sand från coldboxprocessen Alla BAT 31 Termisk regenerering av sand från coldboxprocessen Metallsmältning Gjutjärn: CBC-, HBC- och roterugnar BAT 38 NFM BAT 43 PCDD/F Metallsmältning Gjutjärn: CBC-, HBC- och roterugnar EN 1948–1, EN 1948–2, EN 1948–3 BAT 38 Gjutjärn: Induktion BAT 38 Stål och NFM BAT 40 BAT 43 Fenol Formning med engångsformar och kärntillverkning Alla EN-standard saknas En gång per år BAT 26 Gjutning, kylning och urslagning vid användande av engångsformar, inklusive fullformsprocess BAT 27 Svaveldioxid (SO2) Termisk regenerering av sand där sulfonsyrakatalysatorer har använts Alla EN 14791 En gång per år BAT 31 Metallsmältning Gjutjärn: CBC-, HBC- och roterugnar BAT 38 NFM BAT 43 Totalt flyktigt organiskt kol (TVOC) Formning vid användande av engångsformar och kärntillverkning Alla EN 12619 BAT 26 Fullformsgjutning BAT 28 Gjutning, kylning och urslagning vid användande av engångsformar, inklusive fullformsprocess BAT 27 Sandåtervinning BAT 31 Metallsmältning Gjutjärn BAT 38 Stål och NFM – Gjutning i permanenta formar Alla BAT 29
1.2.1.2.2 Övervakning av utsläpp till vatten
1.2.1.2.2
BAT 13. Bästa tillgängliga teknik är att övervaka utsläppen till vatten med åtminstone den frekvens som anges nedan och i enlighet med EN-standarder. Om EN-standarder saknas är bästa tillgängliga teknik att använda ISO-standarder, nationella standarder eller andra internationella standarder som säkerställer att uppgifterna är av likvärdig vetenskaplig kvalitet. Ämne/parameter Process Standard(er) Lägsta övervakningsfrekvens Övervakning med koppling till Adsorberbara organiskt bundna halogener (AOX) Avloppsvatten från våtskrubbning av kupolavgaser EN ISO 9562 Var tredje månad BAT 36 Biokemisk syreförbrukning (BOD5) Pressgjutning, avgasrening (t.ex. våtskrubbning), efterbehandling, värmebehandling, förorenat ytavrinningsvatten, direkt kylning, regenerering av våtsand och granulering av kupolugnsslagg. Flera olika EN-standarder finns (t.ex. EN 1899–1,EN ISO 5815) Kemisk syreförbrukning (COD) EN-standard saknas Oljeindex (HOI) EN ISO 9377–2 Metaller/metalloider Arsenik (As) Flera EN-standarder finns (till exempel EN ISO 11885, EN ISO 15586 och EN ISO 17294–2) Kadmium (Cd) Krom (Cr) Koppar (Cu) Järn (Fe) Bly (Pb) Nickel (Ni) Zink (Zn) Kvicksilver (Hg) Flera EN-standarder finns (t.ex. EN ISO 12846 eller EN ISO 17852) Fenolindex EN ISO 14402 Totalkväve (TN) Flera EN-standarder finns (t.ex. EN 12260 och EN ISO 11905–1) Totalt organiskt kol (TOC) EN 1484 Totalt suspenderat material (TSS) EN 872
1.2.1.3 Energieffektivitet
1.2.1.3
BAT 14. Tabell 1.1 Tabell 1.2 Tabell 1.3 Miljöprestandanivåer som motsvarar bästa tillgängliga teknik (BAT-AEPL) för specifik energianvändning i gjutjärnsgjuterier Miljöprestandanivåer som motsvarar bästa tillgängliga teknik (BAT-AEPL) för specifik energianvändning i stålgjuterier Miljöprestandanivåer som motsvarar bästa tillgängliga teknik (BAT-AEPL) för specifik energianvändning i aluminiumgjuterier
För att öka energieffektiviteten är bästa tillgängliga teknik att använda alla teknikerna a–f och en lämplig kombination av teknikerna g–n som anges nedan. Teknik Beskrivning Tillämplighet Utformning och drift a. Val av en energieffektiv ugnstyp Se avsnitt 1.4.1. Endast tillämpligt för nya delanläggningar och/eller vid omfattande uppgraderingar av delanläggningar. b. Tekniker för att maximera ugnarnas termiska verkningsgrad Se avsnitt 1.4.1. Allmänt tillämpligt c. Automatisering och övervakning av ugnar Se avsnitt 1.4.1. Allmänt tillämpligt d.. Användning av rent skrot Se avsnitt 1.4.1. Allmänt tillämpligt e. Förbättrat gjutningsutbyte och minskad generering av skrot Se avsnitt 1.4.1. Allmänt tillämpligt f. Minskade energiförluster/bättre metoder för skänkförvärmning Detta omfattar samtliga följande delar: Tillämpligheten kan vara begränsad för stora skänkar (t.ex. > 2 ton) och bottentömmande skänkar på grund av konstruktionsbegränsningar. g. Oxy-fuelförbränning Se avsnitt 1.4.1. Tillämpligheten på befintliga delanläggningar kan begränsas av ugnskonstruktionen och behovet av ett minsta avgasflöde. h. Användning av mellanfrekvensström i induktionsugnar Användning av induktionsugnar med medelfrekvens (250 Hz) i stället för ugnar med nätfrekvens (50 Hz). Allmänt tillämpligt i. Optimering av tryckluftssystem Detta omfattar samtliga följande åtgärder: Allmänt tillämpligt j. Mikrovågstorkning av kärnor för vattenbaserade blacker. Användning av mikrovågstorkugnar (t.ex. med en frekvens av 2450 Hz) för torkning av kärnor med vattenbaserade blacker (se BAT 21 e), vilket leder till snabb och homogen torkning av hela kärnans yta. Är eventuellt inte tillämpligt på stränggjutning eller på produktion av stora gjutgods, eller när kärnorna är gjorda av regenererad sand som innehåller spår av kol. Värmeåtervinningstekniker k. Förvärmning av skrot med återvunnen värme Skrotet förvärms genom att man återvinner värmen från heta rökgaser vilka leds om för att komma i kontakt med chargen. Endast tillämpligt för schaktugnar i gjuterier för icke-järnmetaller och EAF-ugnar i stålgjuterier. l. Värmeåtervinning från avgaser som genereras i ugnar Spillvärme från heta avgaser återvinns (t.ex. genom värmeväxlare) och återanvänds inom eller utanför anläggningen (t.ex. i kretsar för hetolja/varmvatten/värme, för ångproduktion eller för förvärmning av förbränningsluften (se teknik m). Detta kan omfatta följande: Tillämpligheten kan begränsas av avsaknaden av ett lämpligt värmebehov. m. Förvärmning av förbränningsluften Se avsnitt 1.4.1. Allmänt tillämpligt n. Användning av spillvärme i induktionsugnar Spillvärme från induktionsugnens kylsystem återvinns med hjälp av värmeväxlare för torkning av råvaror (t.ex. skrot), rumsuppvärmning eller varmvattenförsörjning. Allmänt tillämpligt Ytterligare sektorsspecifika tekniker för att öka energieffektiviteten finns i avsnitten 1.2.2.1 och 1.2.4.1 i dessa BAT-slutsatser. Process – Ugnstyp Enhet BAT-AEPL (årsmedelvärde) Smältning och varmhållning – kallblästerkupolugn kWh/ton av flytande metall 900–1750 Smältning och varmhållning – varmblästerkupolugn 900–1500 Smältning och varmhållning – induktionsugn 600–1200 Smältning och varmhållning – roterugn 800–950 Skänkförvärmning 50–150 Process – Ugnstyp Enhet BAT-AEPL (årsmedelvärde) Smältning – (EAF/induktion) kWh/ton av flytande metall 600–1200 Skänkförvärmning 100–300 Process Enhet BAT-AEPL (årsmedelvärde) Smältning och varmhållning kWh/ton av flytande metall 600–2000 Tillhörande övervakning beskrivs i BAT 6.
Användning av rena förvärmda skänkar.
Slutna lock på skänkar för att bevara värmen.
Användning av energieffektiva tekniker för förvärmning av skänkar (t.ex. flamlösa mikroporösa brännare eller oxy-fuelbrännare).
Användning av stora (så stora som möjligt) skänkar med värmebeständiga överdrag.
Minimering av överföringen av smält metall från en skänk till en annan.
Överföring av smält metall så snabbt som möjligt.
Tillämpning av lämpligt systemunderhåll för att minska läckage.
Effektiv övervakning av driftsparametrar såsom flöde, temperatur och tryck.
Minimering av tryckfall.
Tillämpning av effektiv lasthantering.
Sänkning av tilluftstemperaturen.
Användning av ett effektivt kompressorstyrsystem.
Överskottsvärme från kupolavgaser används till exempel för ångproduktion, uppvärmning av hetolja och vattenuppvärmning.
Överskottsvärme från kylsystemet används till exempel för torkning av råvaror, rumsuppvärmning och vattenuppvärmning.
I bränsleeldade ugnar i aluminiumgjuterier används överskottsvärme till exempel för att värma upp lokalerna och/eller vattnet för gjuterirengöringsanläggningen.
Lågvärdig värme omvandlas till el med hjälp av vätskor med hög molekylvikt med hjälp av en organisk rankinecykel.
1.2.1.4 Materialeffektivitet
1.2.1.4
1.2.1.4.1 Lagring och hantering av rester, förpackningar och oanvända processkemikalier
1.2.1.4.1
BAT 15. För att förebygga eller minska den miljörisk som är förknippad med lagring och hantering av rester, förpackningar och oanvända processkemikalier och för att underlätta återanvändning och/eller återvinning av dem är bästa tillgängliga teknik att använda samtliga tekniker som anges nedan. Teknik Beskrivning a. Lämplig lagring av olika typer av rester Detta omfattar följande: b. Återanvändning av internt skrot Återanvändning av internt skrot direkt eller efter behandling. Graden av återanvändning av internt skrot beror på dess innehåll av föroreningar. c. Återanvändning/återvinning av förpackningar Förpackningar för processkemikalier väljs för att göra det enklare att tömma dem fullständigt (t.ex. med tanke på storleken på förpackningens öppning och typ av förpackningsmaterial). Efter det att förpackningen har tömts återanvänds den eller returneras till leverantören eller skickas för materialåtervinning. Processkemikalier lagras företrädesvis i stora behållare. d. Återlämning av oanvända processkemikalier Oanvända processkemikalier (dvs. som är kvar i deras originalbehållare) returneras till leverantörerna.
Textilfilterstoft förvaras på ogenomsläppliga ytor, i inneslutna utrymmen och i slutna behållare/påsar.
Andra typer av rester (t.ex. slagg, dross, förbrukade eldfasta infodringar från ugnar) lagras separat från varandra på ogenomsläppliga ytor i täckta utrymmen som är skyddade från ytavrinningsvatten.
1.2.1.4.2 Operativ materialeffektivitet vid gjutningen
1.2.1.4.2
BAT 16. Tabell 1.4 Indikativa nivåer för operativ materialeffektivitet
För att öka materialeffektiviteten vid gjutningen är bästa tillgängliga teknik att använda antingen teknik a eller teknik a i kombination med en eller båda av teknikerna b och c nedan. Teknik Beskrivning a. Förbättrat gjutningsutbyte och minskad generering av skrot Se avsnitt 1.4.2. b. Användning av datorstödd simulering för gjutning, avgjutning och stelning Ett datorsimuleringssystem används för att optimera processen för gjutning, avgjutning och stelning, för att minimera antalet defekta gjutgods och öka gjuteriets produktivitet. c. Produktion av lätta gjutgods med topologioptimering Användning av topologioptimering (dvs. gjutsimulering med hjälp av algoritmer och datorprogram) för att minska produktmassan samtidigt som produktprestandakraven uppfylls. Gjuterityp Enhet Indikativa nivåer (årsmedelvärde) Gjutjärnsgjuterier % 50–97 Stålgjuterier 50–100 NFM-gjuterier (alla typer utom HPDC) – Pb 50–97,5 NFM-gjuterier (alla typer utom HPDC) – andra metaller än Pb 50–98 NFM-gjuterier (HPDC) 60–97 Tillhörande övervakning beskrivs i BAT 6.
1.2.1.4.3 Minskad materialförbrukning
1.2.1.4.3
BAT 17. För att minska förbrukningen av material (t.ex. kemikalier, bindemedel) är bästa tillgängliga teknik att använda en lämplig kombination av de tekniker som anges nedan. Teknik Beskrivning Tillämplighet Tekniker för pressgjutning av aluminium a. Separat sprejning med släppmedel och vatten Se avsnitt 1.4.2. Allmänt tillämpligt b. Minimering av förbrukningen av släppmedel och vatten Åtgärder för att minimera förbrukningen av släppmedel och vatten omfattar följande: Allmänt tillämpligt Tekniker för processer med kemiskt bunden sand och kärntillverkning c. Optimering av förbrukningen av bindemedel och harts Se avsnitt 1.4.2. Allmänt tillämpligt d. Minimering av sandförluster i formar och kärnor Produktionsparametrarna för de olika produkttyperna lagras i en elektronisk databas som möjliggör enkel övergång till nya produkter med minimerade tids- och materialförluster. Allmänt tillämpligt e. Användning av bästa praxis för kallhärdande processer Se avsnitt 1.4.2. Allmänt tillämpligt f. Återvinning av aminer från vatten från skrubbning med syra När syratvättning används (t.ex. med svavelsyra) vid rening av coldboxavgaserna bildas aminsulfat. Aminerna återvinns genom behandling av aminsulfat med natriumhydroxid. Detta kan ske inom eller utanför anläggningen. Tillämpligheten kan begränsas till följd av säkerhetsöverväganden (explosionsrisk). g. Användning av bästa praxis för gashärdande processer Se avsnitt 1.4.2. Allmänt tillämpligt h. Tillämpning av alternativa formnings-/kärntillverkningsprocesser Alternativa formnings-/kärntillverkningsprocesser där inga eller en mindre mängd bindemedel används är bland annat följande: Tillämpligheten av fullformsgjutning på befintliga delanläggningar kan begränsas på grund av nödvändiga ändringar av infrastrukturen. Tillämpligheten för vakuumformning kan vara begränsad när det gäller stora formflaskor (t.ex. större än 1,5 m × 1,5 m).
Användning av ett automatiserat sprejningssystem.
Optimering av släppmedlets utspädningsfaktor.
Användning av kylkanaler i kokillen.
Applicering av släppmedel i sluten form.
Mätning av förbrukningen av släppmedel.
Mätning av kokillens yttemperatur för att indikera hotspots i kokillen.
Fullformsgjutning.
Vakuumformning.
1.2.1.4.4 Sandåtervinning
1.2.1.4.4
BAT 18. Tabell 1.5 Miljöprestandanivåer som motsvarar BAT (BAT-AEPL) för sandåtervinning
För att minska förbrukningen av ny sand och generering av förbrukad sand vid sandåtervinning vid gjutning med engångsformar är bästa tillgängliga teknik att använda en eller en lämplig kombination av de tekniker som anges nedan. Teknik Beskrivning Tillämplighet a. Optimerad rekonditionering av råsand Processen för rekonditionering av råsand styrs av ett datorsystem för att optimera förbrukningen av råvaror och återvinningen av råsand, t.ex. kylning (avdunstning eller fluidiserad bädd), tillsats av bindemedel och tillsatser, fuktning, blandning, kvalitetskontroll. Allmänt tillämpligt b. Rekonditionering av råsand med låg avfallsmängd Rekonditionering av råsand i aluminiumgjuterier utförs med hjälp av en skanner för att identifiera föroreningar i råsand på grundval av ljusstyrka/färg. Dessa föroreningar separeras från råsand med hjälp av en tryckluftspuls. Allmänt tillämpligt c. Beredning av lerbunden sand genom blandning och kylning under vakuum Se BAT 25 b. Allmänt tillämpligt d. Mekanisk regenerering (reclamation) av kallhärdad sand Mekaniska metoder (t.ex. sönderdelning av klumpar, segregation av sandfraktioner) med krossar eller kvarnar används för att regenerera kallhärdad sand. Är eventuellt inte tillämpligt på silikatbunden sand. e. Kall mekanisk regenerering av lerbunden eller kemiskt bunden sand med en slipskiva Användning av en roterande slipskiva för att avlägsna lerskikt och kemiska bindemedel från använda sandkorn. Allmänt tillämpligt f. Kall mekanisk regenerering av sand med användning av en genomloppstrumma. Användning av en genomloppstrumma med en roterande inre axel som är försedd med små blad, för nötande rengöring av sandkorn. Vid tillämpning på en blandning av bentonit och kemiskt bunden sand utförs en preliminär magnetisk separation för att avlägsna delar med magnetiska egenskaper från råsanden. Allmänt tillämpligt g. Kall regenerering av sand med användning av ett pneumatiskt system Avlägsnande av bindemedel från sandkornen med hjälp av nötning och slag. Den kinetiska energin tillhandahålls av en tryckluftsström. Allmänt tillämpligt h. Termisk regenerering av sand Användning av värme för att bränna bindemedel och föroreningar i kemiskt bunden och blandad sand. Detta kombineras med en inledande mekanisk förbehandling för att få sanden till rätt kornstorlek och avlägsna eventuella metallföroreningar. När det gäller blandad sand bör andelen kemiskt bunden sand vara tillräckligt hög. Är eventuellt inte tillämpligt när det gäller använd sand som innehåller rester från oorganiska bindemedel. i. Kombinerad regenerering (mekanisk–termisk–mekanisk) för organisk bunden sand blandad med bentonitbunden sand. Efter förbehandling (siktning, magnetisk separation) och torkning rengörs sand mekaniskt eller pneumatiskt för att avlägsna en del av bindemedlet. I det termiska steget bränns organiska beståndsdelar, och oorganiska beståndsdelar överförs till stoftet eller bränns på kornen. I en slutlig mekanisk behandling avlägsnas dessa kornlager mekaniskt eller pneumatiskt och kasseras som stoft. Är eventuellt inte tillämpligt på kärnsand som innehåller sura bindemedel (eftersom det kan ändra bentonitens egenskaper) eller på vattenglas (eftersom det kan ändra råsandens egenskaper). j. Kombinerad regenerering av sand och värmebehandling av aluminiumgjutgods Efter avgjutning och stelning laddas formar/gjutenheter i ugnen. När enheterna når en temperatur på > 420 °C bränns bindemedlen, varvid kärnorna/formarna sönderdelas och gjutgodsen genomgår värmebehandling. Sanden faller till botten av ugnen för slutlig rengöring i en uppvärmd fluidiserad bädd. Efter kylning återvinns sanden i kärnsandblandaren utan ytterligare behandling. Allmänt tillämpligt k. Våt regenerering för råsand, silikatsand eller CO2-bunden sand Sand blandas med vatten för att producera ett slam. Avlägsnandet av kornbundna bindemedelsrester sker genom att sandkornen gnids intensivt mot varandra. Bindemedlen släpps ut i tvättvattnet. Den tvättade sanden torkas, siktas och kyls slutligen. Allmänt tillämpligt l. Regenerering av natriumsilikatsand (vattenglas) med ett pneumatiskt system Sand upphettas för att göra silikatskiktet skört före användningen av ett pneumatiskt system (se teknik g). Den regenererade sanden kyls före återvinning. Allmänt tillämpligt m. Intern återvinning av kärnsand (coldbox eller furansyrabindemedel) Sand från trasiga/defekta kärnor och överskottssand från kärntillverkningsmaskinerna (efter härdning i en viss enhet) matas till en brytningsenhet. Den sand som bildas blandas med ny sand för produktion av nya kärnor. Allmänt tillämpligt n. Återvinning av stoft från råsandkretsen i formtillverkningen Stoft samlas upp genom avgasfiltreringen från urslagningsenheten och från doserings- och hanteringsstationerna för torr råsand. Det uppsamlade stoftet (som innehåller aktiva bindemedel) kan återvinnas i råsandkretsen. Allmänt tillämpligt Gjuterityp Enhet BAT-AEPL (årsmedelvärde) Gjutjärnsgjuterier % > 90 Stålgjuterier > 80 NFM-gjuterier > 90 Tillhörande övervakning beskrivs i BAT 6.
1.2.1.4.5 Minskning av rester och avfall som skickas iväg för bortskaffande
1.2.1.4.5
BAT 19. För att minska mängden rester som genereras vid metallsmältning och minska mängden avfall som skickas iväg för bortskaffande är bästa tillgängliga teknik att använda samtliga tekniker som anges nedan. Teknik Beskrivning Tekniker för alla typer av ugnar a. Minimering av slaggbildning Slaggbildning kan minimeras genom processinterna åtgärder, såsom b. Mekanisk förbehandling av slagg/dross/filterstoft/förbrukade eldfasta infodringar för att underlätta materialåtervinning Se avsnitt 1.4.2. Detta kan också ske utanför anläggningen. Tekniker för kupolugnar c. Justering av slaggens aciditet/alkalitet Se avsnitt 1.4.2. d. Insamling och återvinning av koksstybb Koksstybb som genereras vid hantering, transport och chargering av koks samlas in (t.ex. genom användning av uppsamlingssystem under transportband och/eller chargeringspunkter) och återvinns i processen (injiceras i kupolugnen eller används för uppkolning). e. Återvinning av filterstoft i kupolugnar med zinkhaltigt skrot Kupolfilterstoftet återinjiceras delvis i kupolugnen för att öka zinkhalten i stoftet, upp till en nivå som möjliggör Zn-återvinning (> 18 %). Tekniker för EAF-ugnar f. Återvinning av filterstoft i EAF-ugnar Uppsamlat torrt filterstoft, vanligen efter förbehandling (t.ex. genom pelletering eller brikettering) återvinns i ugnen för att möjliggöra återvinning av stoftets metallhalt. Det oorganiska innehållet överförs till slaggen.
användning av rent skrot,
användning av en lägre metalltemperatur (så nära den teoretiska smältpunkten som möjligt),
undvikande av höga temperaturtoppar,
förebyggande av långvarig varmhållning av smält metall i smältugnen eller användning av en separat varmhållningsugn,
lämplig användning av flussmedel,
lämpligt val av ugnens eldfasta infodring,
tillämpning av vattenkylning av ugnsväggen för att undvika slitage på ugnens eldfasta infodring,
avskumning av flytande aluminium.
BAT 20. För att minska mängden avfall som skickas iväg för bortskaffande är bästa tillgängliga teknik att prioritera materialåtervinning utanför anläggningen och/eller annan återvinning framför bortskaffande för förbrukad sand, underdimensionerad sand, slagg, eldfasta infodringar och uppsamlat filterstoft (t.ex. textilfilterstoft).
BAT 20. Beskrivning
Materialåtervinning utanför anläggningen och/eller annan återvinning har företräde framför bortskaffande när det gäller förbrukad sand, underdimensionerad sand, slagg, eldfasta infodringar och filterstoft. Förbrukad sand, underdimensionerad sand, slagg och eldfasta infodringar kan Filterstoft kan materialåtervinnas externt, t.ex. inom metallurgi, sandtillverkning, byggsektorn.
materialåtervinnas, t.ex. i vägbyggen, byggnadsmaterial (t.ex. cement, tegel, plattor),
återvinnas, t.ex. fyllning av gruvhål, deponikonstruktioner (t.ex. vägar på deponier och sluttäckning).
Tillämplighet Tabell 1.6 Miljöprestandanivåer som motsvarar bästa tillgängliga teknik (BAT-AEPL) för avfall som skickas iväg för bortskaffande
Materialåtervinning och/eller annan återvinning kan begränsas av resternas fysikalisk-kemiska egenskaper (t.ex. halt av organiskt material/metall, partikelstorleksfördelning). Det är eventuellt inte aktuellt om det inte finns någon lämplig efterfrågan på materialåtervinning och/eller återvinning från tredje part. Avfallstyp Enhet BAT-AEPL (årsmedelvärde) NFM-gjuterier Gjutjärnsgjuterier Stålgjuterier Slagg kg/ton av flytande metall 0–50 0–50 (2) 0–50 Dross 0–30 0–30 0–30 Filterstoft 0–5 0–60 0–10 Förbrukade eldfasta infodringar från ugnar 0–5 0–20 0–20 Tillhörande övervakning beskrivs i BAT 6.
1.2.1.5 Diffusa utsläpp till luft
1.2.1.5
BAT 21. För att förhindra eller, när detta inte är praktiskt möjligt, minska diffusa utsläpp till luft är bästa tillgängliga teknik att använda samtliga tekniker som anges nedan. Teknik Beskrivning Tillämplighet a. Täckning av leveransutrustning (containrar) och lastutrymmen på transportfordon Lastutrymmet för transportfordon och leveransutrustning (containrar) är täckt (t.ex. med presenningar). Allmänt tillämpligt b. Rengöring av vägar och hjul på transportfordon Vägar och hjul på transportfordon rengörs regelbundet, t.ex. med hjälp av mobila vakuumsystem, vattenlaguner. Allmänt tillämpligt c. Användning av slutna transportörer Material överförs med hjälp av transportsystem, t.ex. slutna transportörer, pneumatisk transport. Materialförluster minimeras. Allmänt tillämpligt d. Dammsugning av processytor för formning och gjutning Processytorna för formning och gjutning i sandformningsgjuterier dammsugs regelbundet. Eventuellt inte aktuellt i områden där sanden har en teknisk eller säkerhetsrelaterad funktion. e. Substitution av alkoholbaserade blacker med vattenbaserade blacker Se avsnitt 1.4.3. Tillämpningen kan vara begränsad för stora eller komplexa gjutformar på grund av svårigheter att cirkulera torkluften. Inte tillämpligt på vattenglasbunden sand, magnesiumgjutning, vakuumformning eller tillverkning av gjutgods av manganstål med MgO-beläggning. f. Kontroll av utsläpp från släckningsbad Detta omfattar följande: Allmänt tillämpligt g. Kontroll av utsläpp från överföringar vid metallsmältning Detta omfattar följande: Allmänt tillämpligt Ytterligare processpecifika tekniker för att förebygga eller minska diffusa utsläpp anges i BAT 24, BAT 26, BAT 27, BAT 28, BAT 29, BAT 30, BAT 31, BAT 38, BAT 39, BAT 40, BAT 41 och BAT 43.
Minimering av genereringen av utsläpp från släckningsbad genom användning av vattenbaserade polymerlösningar (t.ex. innehållande polyvinylpyrrolidon eller polyalkylenglykol).
Insamling av utsläpp från släckningsbad (särskilt från släckningsbad med olja) så nära utsläppskällan som möjligt, med hjälp av takventilation, utsugningshuv eller kantutsug. Utsugna avgaser kan renas, t.ex. med hjälp av ett elfilter (se avsnitt 1.4.3).
Användning av tempererat vatten som kylmedel.
Utsugning med hjälp av t.ex. huvar så nära källan till diffusa utsläpp (t.ex. stoft, rökgaser) som möjligt, från överföringsprocesser som t.ex. chargering/tappning av ugnar. De utsugna avgaserna renas med hjälp av t.ex. textilfilter, våtskrubbning.
Minimering av diffusa utsläpp från överföring av flytande metall via rännor, t.ex. med hjälp av lock.
1.2.1.6 Kanaliserade utsläpp till luft
1.2.1.6
BAT 22. För att möjliggöra återvinning av material, minskade kanaliserade utsläpp till luft och ökad energieffektivitet är bästa tillgängliga teknik att kombinera avgasflöden med liknande egenskaper för att på så sätt minska antalet utsläppspunkter.
BAT 22. Beskrivning
Kombinerad behandling av avgaser med liknande egenskaper säkerställer en mer ändamålsenlig och effektiv behandling jämfört med separat behandling av individuella avgasflöden. Avgaserna kombineras med beaktande av delanläggningens säkerhet (t.ex. genom att undvika koncentrationer nära den undre eller övre explosionsgränsen), tekniska faktorer (t.ex. de individuella avgasflödenas kompatibilitet, de berörda ämnenas koncentration), miljöfaktorer (t.ex. maximerad återvinning av material eller minskning av föroreningar) och ekonomiska faktorer (t.ex. avstånd mellan olika produktionsanläggningar). Försiktighet iakttas så att kombinationen av avgaser inte leder till att utsläppen späds ut.
1.2.1.7 Utsläpp till luft från termiska processer
1.2.1.7
BAT 23. För att förebygga eller minska utsläpp till luft från metallsmältning är bästa tillgängliga teknik att använda antingen el från fossilfria energikällor i kombination med teknikerna a–e eller teknikerna a–e och en lämplig kombination av teknikerna f–i nedan. Teknik Beskrivning Tillämplighet Allmänna tekniker a. Val av lämplig ugnstyp och maximering av ugnarnas termiska verkningsgrad Se avsnitt 4.4.1. Valet av lämplig ugnstyp är endast tillämpligt på nya delanläggningar och större uppgraderingar av delanläggningar. b. Användning av rent skrot Se avsnitt 1.4.1. Allmänt tillämpligt Primära kontrollåtgärder för att minimera PCDD/F-utsläpp c. Maximering av avgasernas uppehållstid och optimering av temperaturen i efterförbränningskammaren i kupolugnar I kupolugnar optimeras temperaturen i efterförbränningskammaren (T > 850 °C) och övervakas kontinuerligt medan avgasernas uppehållstid maximeras (> 2 s). Allmänt tillämpligt d. Snabb avgaskylning Snabb kylning av avgaser från temperaturer på över 400 °C till under 250 °C innan stoftreningen påbörjas för att förhindra de novo-syntes av PCDD/F. Detta åstadkoms genom lämplig utformning av ugnen och/eller genom användning av ett system för störtkylning. e. Minimering av stoftansamling i värmeväxlare Ansamlingen av stoft längs avgasernas kylbana minimeras, särskilt i värmeväxlare, t.ex. genom användning av vertikala växlarrör, effektiv intern rengöring av växlarrören, stoftavskiljning vid hög temperatur. Tekniker för att minska genereringen av NOX- och SO2-utsläpp f. Användning av ett bränsle eller en kombination av bränslen med låg NOX -bildningspotential Bränslen med låg NOX-bildningspotential inkluderar naturgas och gasol. Tillämpligt inom de begränsningar som beror på tillgången till olika typer av bränslen, vilket kan påverkas av medlemsstatens energipolitik. g. Användning av ett bränsle eller en kombination av bränslen med låg svavelhalt Bränslen med låg svavelhalt inkluderar naturgas och gasol. Tillämpligt inom de begränsningar som beror på tillgången till olika typer av bränslen, vilket kan påverkas av medlemsstatens energipolitik. h. Låg-NOx-brännare Se avsnitt 1.4.3. Tillämpligheten för befintliga delanläggningar kan begränsas av ugnskonstruktionen och/eller driftsmässiga hinder. i. Oxy-fuelförbränning Se avsnitt 1.4.3. Tillämpligheten på befintliga delanläggningar kan begränsas av ugnskonstruktionen och behovet av ett minsta avgasflöde. BAT-AEL-värdena för metallsmältning anges
i tabell 1.18 för gjutjärnsgjuterier,
i tabell 1.20 för stålgjuterier,
i tabell 1.22 för NFM-gjuterier.
BAT 24. Tabell 1.7 Utsläppsnivåer som motsvarar bästa tillgängliga teknik (BAT-AEL) för kanaliserade utsläpp av stoft och NOX till luft och indikativ utsläppsnivå för kanaliserade utsläpp av CO till luft från värmebehandling
För att förebygga eller minska utsläpp till luft från värmebehandling är bästa tillgängliga teknik att använda antingen el från fossilfria energikällor i kombination med teknikerna a och d, eller samtliga tekniker som anges nedan. Teknik Beskrivning Tillämplighet Allmänna tekniker a. Val av lämplig ugnstyp och maximering av ugnarnas termiska verkningsgrad Se avsnitt 1.4.3. Endast tillämpligt för nya delanläggningar och vid omfattande uppgraderingar av delanläggningar. Tekniker för att minska genereringen av NOX-utsläpp b. Användning av ett bränsle eller en kombination av bränslen med låg NOX -bildningspotential Bränslen med låg NOX-bildningspotential inkluderar naturgas och gasol. Tillämpligt inom de begränsningar som beror på tillgången till olika typer av bränslen, vilket kan påverkas av medlemsstatens energipolitik. c. Låg-NOx-brännare Se avsnitt 1.4.3. Tillämpligheten för befintliga delanläggningar kan begränsas av ugnskonstruktionen och/eller driftsmässiga hinder. Insamling av utsläpp d. Utsugning av avgaser så nära utsläppskällan som möjligt Avgaser från värmebehandlingsugnar (t.ex. glödgning, åldring, normalisering, austemperering) sugs ut med hjälp av huv- eller lockutsug. De uppsamlade utsläppen får behandlas med hjälp av tekniker som textilfilter. Allmänt tillämpligt Ämne/parameter Enhet BAT-AEL (dygnsmedelvärde eller medelvärde under provtagningsperioden) Indikativ utsläppsnivå (dygnsmedelvärde eller medelvärde under provtagningsperioden) Stoft mg/Nm3 1–5 Ingen indikativ nivå NOX 20–120 Ingen indikativ nivå CO Ingen BAT-AEL 10–100 Tillhörande övervakning beskrivs i BAT 12.
1.2.1.8 Utsläpp till luft från formning med användning av engångsformar och kärntillverkning
1.2.1.8
BAT 25. För att förhindra eller minska utsläpp till luft från formning med användning av engångsformar och kärntillverkning är bästa tillgängliga teknik att
använda en lämplig kombination av teknikerna a–c nedan för formning med lerbunden sand,
använda antingen teknik d, e eller f och en lämplig kombination av teknikerna g–k nedan när det gäller formning och kärntillverkning med kemiskt bunden sand,
använda teknik (l) nedan för att välja ut de blacker som appliceras på formar och kärnor. Teknik Beskrivning Tillämplighet Metoder för formning med lerbunden sand (råsand) a. Användning av bästa praxis för formning med råsand Detta inkluderar tekniker som Allmänt tillämpligt b. Beredning av lerbunden sand genom blandning och kylning under vakuum Blandnings- och kylningsprocesser kombineras till ett enda processteg genom att sandblandaren manövreras under reducerat tryck, vilket leder till kylning genom kontrollerad förångning av vattnet. Allmänt tillämpligt c. Substitution av sot Sot ersätts med tillsatser som grafit, koksmjöl och zeoliter, vilket leder till betydligt lägre diffusa utsläpp under gjutningsprocessen. Tillämpligheten kan begränsas av driftsmässiga hinder (t.ex. mindre effektiv urslagning eller gjutdefekter). Tekniker för att förhindra utsläpp vid formning och kärntillverkning med kemiskt bunden sand d. Val av ett utsläppssnålt kallhärdande bindemedelssystem Ett kallhärdande bindemedelssystem som ger låga utsläpp av formaldehyd, fenol, furfurylalkohol, isocyanater etc. väljs. Detta inbegriper användning av Tillämpligheten kan vara begränsad på grund av produktspecifikationer. e. Val av bindemedelssystem för gashärdning med låga utsläpp Ett bindemedelssystem för gashärdning som genererar låga utsläpp av aminer, bensen, formaldehyd, fenol, isocyanater osv. väljs. Detta inbegriper användning av Tillämpligheten kan vara begränsad på grund av produktspecifikationer. f. Val av värmehärdande bindemedelssystem med låga utsläpp Ett värmehärdande bindemedelssystem som genererar låga utsläpp av formaldehyd, fenol, furfurylalkohol, bensen, isocyanater etc. väljs. Detta inbegriper användning av Tillämpligheten kan vara begränsad på grund av produktspecifikationer. Allmänna metoder för formning och kärntillverkning med kemiskt bunden sand g. Optimering av förbrukningen av bindemedel och harts Se avsnitt 1.4.3. Allmänt tillämpligt h. Användning av bästa praxis för kallhärdande processer Se avsnitt 1.4.3. Allmänt tillämpligt i. Användning av bästa praxis för gashärdande processer Se avsnitt 1.4.3. Allmänt tillämpligt j. Användning av icke-aromatiska lösningsmedel för kärntillverkning med coldbox Icke-aromatiska lösningsmedel används som antingen är baserade på protein eller animaliskt fett (t.ex. fettsyrametylestrar av vegetabilisk olja) eller på silikatestrar för att minska utsläppen av flyktiga organiska föreningar (t.ex. bensen, toluen). Allmänt tillämpligt k. Användning av bästa praxis för värmehärdande processer Flera värmehärdande processer kan användas och det finns en rad åtgärder för att optimera varje process, bland annat följande: Hotboxprocess: Warmboxprocess: Skalgjutning: Härdnings- och/eller kärnfläktområdet är väl ventilerat och uttömt för att effektivt fånga upp ammoniak och formaldehyd som frigörs vid härdning. Allmänt tillämpligt Tekniker för blackning av formar och kärnor l. Substitution av alkoholbaserade blacker med vattenbaserade blacker Se avsnitt 1.4.3. Tillämpligheten kan vara begränsad för stora eller komplexa gjutformar på grund av svårigheter att cirkulera torkluften. Inte tillämpligt på vattenglasbunden sand, magnesiumgjutning, vakuumformning eller tillverkning av gjutgods av manganstål med MgO-beläggning.
exakt tillsättning av den mängd viktiga beståndsdelar (t.ex. lera, vatten, sot eller andra tillsatser) som krävs för att återställa de kemiska egenskaperna hos den återförda råsanden,
regelbunden provning (t.ex. dagligen) av råsandens egenskaper (t.ex. fuktighet, råhållfasthet, kompakthet, permeabilitet, glödgningsförlust, flyktigt innehåll).
kallhärdande furanharts med låg furfurylalkoholhalt (t.ex. mindre än 40 wt-%) för t.ex. produktion av järngjutgods,
kallhärdande furan/fenolsystem med en svavelfattig syrakatalysator för produktion av t.ex. stålgjutgods,
alifatiska organiska bindemedel baserade på t.ex. alifatiska polyalkoholer (i stället för aromatiska organiska bindemedel) för framställning av gjutgods i järn, stål, aluminium eller magnesium osv.,
oorganiska geopolymerer baserade på polysialater (för produktion av gjutgods i grått gjutjärn, aluminium och stål etc.),
estersilikat (för produktion av medelstora och stora stålgjutgods osv.),
alkydolja (t.ex. för enstaka gjutgods eller små serier i stålgjuterier),
resolester (t.ex. för lättare legeringar i liten eller medelstor produktion),
cement (t.ex. för produktion av mycket stora gjutgods).
oorganiska bindemedel, t.ex. natriumsilikat (vattenglas), som härdats med CO2 eller organiska estrar, t.ex. vid aluminiumpressgjutning,
oorganiska geopolymerer baserade på polysialater som härdats med CO2 (för produktion av gjutgods i grått gjutjärn, aluminium, stål etc.),
alifatiska organiska bindemedel baserade på t.ex. alifatiska polyalkoholer (i stället för aromatiska organiska bindemedel) för framställning av gjutgods i järn, stål, aluminium eller magnesium osv.,
fenoliska uretanbindemedel med mycket låg halt av fria fenoler och formaldehyd (för produktion av järn- och stålgjutgods m.m.),
fenoliska uretanbindemedel med reducerad mängd lösningsmedel (för produktion av järn- och stålgjutgods osv.).
oorganiska bindemedel såsom geopolymerer baserade på polysialater,
oorganiska bindemedel som härdats genom en warmboxprocess utan fenol, formaldehyd och isocyanater (t.ex. för framställning av aluminiumgjutgods med komplexa former),
alifatiska polyuretanbindemedel för warmbox (används som ett alternativ till coldboxprocessen).
Härdning sker inom det optimala temperaturintervallet (t.ex. 220–300 °C).
Kärnor är vanligen förbelagda med vattenbaserade blacker för att förhindra brännskador på kärnans yta, vilket kan leda till sprödhet under avgjutningen.
Kärnfläktarna och området runt dem är väl ventilerade och uttömda för att effektivt fånga upp formaldehyden som frigörs under härdningen på ett effektivt sätt.
Härdning sker vid ett lägre optimalt temperaturintervall än hotboxprocessen (t.ex. 150–190 °C), vilket leder till lägre utsläpp och energianvändning än hotboxprocessen.
Förbelagd sand med fenolformaldehydharts binds med hexametylentetramin som sönderdelas vid 160 °C, vilket frigör formaldehyd, som behövs för att tvärbinda hartset, och ammoniak.
BAT 26. För att minska utsläppen till luft från formning med hjälp av engångsformar och kärntillverkning är bästa tillgängliga teknik att Tillhörande övervakning beskrivs i ΒΑΤ 12.
använda en lämplig kombination av de tekniker som anges i BAT 25,
samla in utsläppen med hjälp av teknik a,
BAT 26.
Tabell 1.8 Utsläppsnivåer som motsvarar bästa tillgängliga teknik (BAT-AEL) för kanaliserade utsläpp till luft av stoft, aminer, bensen, formaldehyd, fenol och TVOC från formning med användning av engångsformar och kärntillverkning
rena avgaserna med en eller en kombination av teknikerna b–f nedan Teknik Beskrivning Tillämplighet Insamling av utsläpp a. Utsugning av utsläpp från formning och/eller kärntillverkning så nära utsläppskällan som möjligt Se avsnitt 1.4.3. Tillämpligheten kan vara begränsad vid formning i gjutjärns- och stålgjuterier som producerar stora gjutgods. Avgasrening b. Textilfilter Se avsnitt 1.4.3. Allmänt tillämpligt c. Våtskrubbning Se avsnitt 1.4.3. Allmänt tillämpligt d. Adsorption Se avsnitt 1.4.3. Allmänt tillämpligt e. Termisk oxidation Se avsnitt 1.4.3. Tillämpligheten kan begränsas om energiåtgången är för stor till följd av låg koncentration av den eller de berörda föreningarna i processavgaserna. Tillämpligheten vad gäller rekuperativ och regenerativ termisk oxidation för befintliga delanläggningar kan begränsas av utformning och/eller driftsmässiga hinder f. Katalytisk oxidation Se avsnitt 1.4.3. Tillämpligheten kan begränsas om det förekommer katalysatorgifter i avgaserna eller om energiåtgången är för stor till följd av låg koncentration av den eller de berörda föreningarna i processavgaserna. Ämne/parameter Enhet BAT-AEL (dygnsmedelvärde eller medelvärde under provtagningsperioden) Stoft mg/Nm3 1–5 Aminer < 0,5–2,5 Bensen < 1–2 Formaldehyd < 1–2 Fenol < 1–2 TVOC mg C/Nm3 15–50
a)
Organiska bindemedelssystem som genererar låga eller inga utsläpp av ämnen som är klassificerade som CMR 1A, CMR 1B eller CMR 2 (se teknikerna d, e och/eller f i BAT 25) används vid kärntillverkning.
b)
Ett eller båda av följande villkor är uppfyllda:
Termisk eller katalytisk oxidation är inte tillämplig.
Substitution med vattenbaserade blacker är inte tillämplig.
1.2.1.9 Utsläpp till luft från gjutnings-, kylnings- och urslagningsprocesser i gjuterier som använder engångsformar, inklusive fullformsprocessen
1.2.1.9
BAT 27. För att minska utsläppen till luft från gjutnings-, kylnings- och urslagningsprocesser i gjuterier som använder engångsformar, inklusive fullformsprocessen, är bästa tillgängliga teknik att Tillhörande övervakning beskrivs i BAT 12.
samla in utsläppen med hjälp av teknik a,
BAT 27.
Tabell 1.9 Utsläppsnivåer som motsvarar bästa tillgängliga teknik (BAT-AEL) för kanaliserade utsläpp till luft av stoft, bensen, formaldehyd, fenol och TVOC från gjutnings-, kylnings- och urslagningsprocesser i gjuterier som använder engångsformar, inklusive fullformsprocessen
rena de utsugna avgaserna med en eller en lämplig kombination av teknikerna b–h nedan. Teknik Beskrivning Tillämplighet Insamling av utsläpp a. Utsugning av utsläpp som genereras under gjutnings-, kylnings- och urslagningsprocesserna så nära utsläppskällan som möjligt Utsläpp som genereras under gjutnings- (särskilt utsläpp från avgjutning), kylnings- och urslagningprocesser sugs ut på lämpligt sätt. För gjutnings- och kylningsprocesserna omfattar detta följande: För urslagningsprocessen omfattar detta följande: Tillämpligheten kan vara begränsad för gjutjärns- och stålgjuterier som tillverkar stora gjutgods. Avgasrening b. Cyklon Se avsnitt 1.4.3. Allmänt tillämpligt c. Textilfilter Se avsnitt 1.4.3. Allmänt tillämpligt d. Våtskrubbning Se avsnitt 1.4.3. Allmänt tillämpligt e. Adsorption Se avsnitt 1.4.3. Allmänt tillämpligt f. Biofilter Avgasflödet passerar genom en bädd av organiskt material (t.ex. torv, ljung, kompost, rötter, trädbark, barrved eller olika kombinationer av dessa) eller något inert material (t.ex. lera, aktivt kol eller polyuretan), där det biologiskt oxideras av naturligt förekommande mikroorganismer till koldioxid, vatten, oorganiska salter och biomassa. Biofiltret är känsligt för stoft, höga temperaturer och stora variationer i avgassammansättningen. Ytterligare näringstillförsel kan behövas. Endast tillämpligt för rening av biologiskt nedbrytbara föreningar. g. Termisk oxidation Se avsnitt 1.4.3. Tillämpligheten vad gäller rekuperativ och regenerativ termisk oxidation för befintliga delanläggningar kan begränsas av utformning och/eller driftsmässiga hinder Tillämpligheten kan begränsas om energiåtgången är för stor till följd av låg koncentration av den eller de berörda föreningarna i processavgaserna. h. Katalytisk oxidation Se avsnitt 1.4.3. Tillämpligheten kan begränsas om det förekommer katalysatorgifter i avgaserna eller om energiåtgången är för stor till följd av låg koncentration av den eller de berörda föreningarna i processavgaserna. Ämne/parameter Enhet BAT-AEL (dygnsmedelvärde eller medelvärde under provtagningsperioden) Stoft mg/Nm3 1–5 Bensen < 1–2 Formaldehyd < 1–2 Fenol < 1–2 TVOC mg C/Nm3 15–50
Begränsning av avgjutningsprocessen till en fast yta eller plats för att underlätta avskiljning av utsläpp med hjälp av fläktar och inneslutning (t.ex. vid serieavgjutning).
Inneslutning av avgjutnings- och kylledningar.
Användning av fläktpaneler på båda sidor och på baksidan av urslagaren.
Användning av inneslutna enheter med taköppningar eller avtagbara skydd (t.ex. inbyggt kammarsystem (doghouse)).
Installation av utsug under urslagaren i sanduppsamlingslådan.
1.2.1.10 Utsläpp till luft från fullformsgjutning
1.2.1.10
BAT 28. Tabell 1.10 Utsläppsnivåer som motsvarar bästa tillgängliga teknik (BAT-AEL) för kanaliserade utsläpp av stoft och TVOC till luft från fullformsgjutning
För att minska utsläppen av stoft och TVOC till luft från fullformsgjutning är bästa tillgängliga teknik att samla in utsläppen med hjälp av teknik a och att rena avgaserna med hjälp av en eller en kombination av teknikerna b–d nedan. Teknik Beskrivning Tillämplighet Insamling av utsläpp a. Utsugning av utsläpp från fullformsgjutningen så nära utsläppskällan som möjligt Vid fullformsgjutning sugs utsläpp ut från pyrolys av den expanderade polymeren under avgjutningen och urslagningen med hjälp av t.ex. inneslutning eller en huv. Allmänt tillämpligt Avgasrening b. Textilfilter Se avsnitt 1.4.3. Allmänt tillämpligt c. Våtskrubbning Se avsnitt 1.4.3. Allmänt tillämpligt d. Termisk oxidation Se avsnitt 1.4.3. Tillämpligheten vad gäller rekuperativ och regenerativ termisk oxidation för befintliga delanläggningar kan begränsas av utformning och/eller driftsmässiga hinder Tillämpligheten kan begränsas om energiåtgången är för stor till följd av låg koncentration av den eller de berörda föreningarna i processavgaserna. Parameter Enhet BAT-AEL (dygnsmedelvärde eller medelvärde under provtagningsperioden) Stoft mg/Nm3 1–5 TVOC mg C/Nm3 15–50 Tillhörande övervakning beskrivs i BAT 12.
1.2.1.11 Utsläpp till luft från gjutning i gjuterier med permanenta formar
1.2.1.11
BAT 29. För att förebygga eller minska utsläpp till luft från gjutning i gjuterier med permanenta formar är bästa tillgängliga teknik att Tillhörande övervakning beskrivs i BAT 12.
förhindra generering av utsläpp genom att använda en eller en kombination av teknikerna a–e,
samla in utsläppen med hjälp av teknik f,
BAT 29.
Tabell 1.11 Utsläppsnivåer som motsvarar bästa tillgängliga teknik (BAT-AEL) för kanaliserade utsläpp till luft av stoft, TVOC och bly från gjutning i gjuterier med hjälp av permanenta formar
rena avgaserna med en eller en lämplig kombination av teknikerna g–j som anges nedan. Teknik Beskrivning Tillämplighet Förebyggande av utsläpp a. Allmänna tekniker för kokillgjutning och lågtrycksgjutning Detta inkluderar tekniker som Allmänt tillämpligt b. Allmänna tekniker för pressgjutning Detta inkluderar tekniker som c. Optimering av processparametrar för centrifugal- och stränggjutning Vid centrifugalgjutning optimeras viktiga processparametrar såsom formrotation, avgjutningstemperatur och formförvärmningstemperatur (t.ex. genom flödessimulering) för att minska antalet defekter och minimera utsläppen. Vid stränggjutning optimeras gjutningshastigheten, gjutningstemperaturen och kylningshastigheten för att minimera utsläppen och minska mängden vatten som förbrukas för kylning samtidigt som den erforderliga produktspecifikationen uppnås. d. Separat sprejning av släppmedel och vatten vid pressgjutning Se avsnitt 1.4.2. e. Användning av vattenfria släppmedel vid pressgjutning Vattenfria släppmedel (t.ex. i pulverform) appliceras på ytan med hjälp av elektrostatisk avsättning. Insamling av utsläpp f. Utsugning av utsläpp från gjutning så nära utsläppskällan som möjligt Utsläpp från gjutning, inklusive pressgjutning/lågtrycksgjutning/kokillgjutning, centrifugalgjutning och stränggjutning, sugs ut med hjälp av inneslutningar eller utsugningshuvar. Allmänt tillämpligt Avgasrening g. Textilfilter Se avsnitt 1.4.3. Allmänt tillämpligt h. Våtskrubbning Se avsnitt 1.4.3. i. Elfilter Se avsnitt 1.4.3. j. Termisk oxidation Se avsnitt 1.4.3. Tillämpligheten vad gäller rekuperativ och regenerativ termisk oxidation för befintliga delanläggningar kan begränsas av utformning och/eller driftsmässiga hinder Tillämpligheten kan begränsas om energiåtgången är för stor till följd av låg koncentration av den eller de berörda föreningarna i processavgaserna. Ämne/parameter Enhet BAT-AEL (dygnsmedelvärde eller medelvärde under provtagningsperioden) Stoft mg/Nm3 1–5 Pb 0,05–0,1 TVOC mg C/Nm3 2–30
val av lämpligt smörjmedel för att förhindra ytdefekter i gjutgods,
optimerad beredning och applicering av smörjmedel för att undvika överanvändning.
korrekt smörjning av pressgjutverktyg och kolvar med användning av vattenbaserade emulsioner av t.ex. silikonoljor, esteroljor och syntetiska vaxer,
minimering av förbrukningen av släppmedel och vatten genom optimering av sprejningsprocessen, t.ex. användning av mikrosprejning för applicering av släppmedel (se även BAT 17 b).
1.2.1.12 Utsläpp till luft från efterbehandling
1.2.1.12
BAT 30. Tabell 1.12 Utsläppsnivåer som motsvarar bästa tillgängliga teknik (BAT-AEL) för kanaliserade utsläpp av stoft till luft från efterbehandling
För att minska utsläppen av stoft till luft från efterbehandling är bästa tillgängliga teknik att samla in utsläppen med hjälp av teknik a och att rena avgaserna med hjälp av en eller en kombination av teknikerna b–d nedan. Teknik Beskrivning Insamling av utsläpp a. Utsugning av utsläpp från efterbehandlingen så nära utsläppskällan som möjligt Utsläpp från efterbehandling, t.ex. gradning, abrasiv skärning, rensning, trumling, slungblästring, svetsning, mejsling, nålmejsling, sugs ut på lämpligt sätt med hjälp av t.ex. Avgasrening b. Cyklon Se avsnitt 1.4.3. c. Textilfilter Se avsnitt 1.4.3. d. Våtskrubbning Se avsnitt 1.4.3. Parameter Enhet BAT-AEL (dygnsmedelvärde eller medelvärde under provtagningsperioden) Stoft mg/Nm3 1–5 Tillhörande övervakning beskrivs i BAT 12.
inneslutning av efterbehandlingsområdet,
takventilation eller kupolformade tak,
fasta eller justerbara utsugningshuvar,
utsugningsarmar.
1.2.1.13 Utsläpp till luft från sandåtervinning
1.2.1.13
BAT 31. För att minska utsläpp till luft från sandåtervinning är bästa tillgängliga teknik att Tillhörande övervakning beskrivs i BAT 12.
vid termisk regenerering av sand, använda antingen el från fossilfria energikällor eller båda teknikerna a och b,
samla in utsläppen med hjälp av teknik c,
BAT 31.
Tabell 1.13 Tabell 1.14 Utsläppsnivåer som motsvarar bästa tillgängliga teknik (BAT-AEL) för kanaliserade utsläpp till luft av stoft och TVOC från sandåtervinning Utsläppsnivåer som motsvarar bästa tillgängliga teknik (BAT-AEL) för kanaliserade utsläpp till luft av NOX och SO2 från sandåtervinning
rena avgaserna genom att använda en eller en lämplig kombination av teknikerna d–g nedan. Teknik Beskrivning Tillämplighet Tekniker för att minska genereringen av utsläpp a. Användning av ett bränsle eller en kombination av bränslen med låg NOX -bildningspotential Bränslen med låg NOX-bildningspotential inkluderar naturgas och gasol. Tillämpligt inom de begränsningar som beror på tillgången till olika typer av bränslen, vilket kan påverkas av medlemsstatens energipolitik. b. Användning av ett bränsle eller en kombination av bränslen med låg svavelhalt Bränslen med låg svavelhalt inkluderar naturgas och gasol. Tillämpligt inom de begränsningar som beror på tillgången till olika typer av bränslen, vilket kan påverkas av medlemsstatens energipolitik. Insamling av utsläpp c. Utsugning av utsläpp från sandåtervinning så nära utsläppskällan som möjligt Utsläpp från sandregenerering sugs ut med hjälp av t.ex. en inneslutning eller en huv. Detta inbegriper utsugning av rökgaser som genereras från ugnar med fluidiserad bädd, roterugnar eller härdugnar etc. som används vid termisk sandregenerering. Allmänt tillämpligt Avgasrening d. Cyklon Se avsnitt 1.4.3. Allmänt tillämpligt e. Textilfilter Se avsnitt 1.4.3. f. Våtskrubbning Se avsnitt 1.4.3. g. Termisk oxidation Se avsnitt 1.4.3. Tillämpligheten vad gäller rekuperativ och regenerativ termisk oxidation för befintliga delanläggningar kan begränsas av utformning och/eller driftsmässiga hinder Tillämpligheten kan begränsas om energiåtgången är för stor till följd av låg koncentration av den eller de berörda föreningarna i processavgaserna. Ämne/parameter Enhet BAT-AEL (dygnsmedelvärde eller medelvärde under provtagningsperioden) Stoft mg/Nm3 1–5 TVOC mg C/Nm3 5–20 Ämne/Parameter Process Enhet BAT-AEL (dygnsmedelvärde eller medelvärde under provtagningsperioden) NOx Termisk regenerering av sand från coldboxprocessen mg/Nm3 50–140 SO2 Termisk regenerering av sand där sulfonsyrakatalysatorer har använts 10–100
1.2.1.14 Lukt
1.2.1.14
BAT 32. För att förhindra eller, när detta inte är praktiskt möjligt, minska utsläpp av lukt är bästa tillgängliga teknik att, som en del av miljöledningssystemet (se BAT 1), upprätta, genomföra och regelbundet se över en lukthanteringsplan som omfattar samtliga följande delar:
En rutin som innehåller lämpliga åtgärder och tidsplaner.
En rutin för genomförande av luktövervakning, i enlighet med BAT 33. Rutinen kan kompletteras med mätning/uppskattning av luktexponeringen eller bedömning av luktpåverkan.
En rutin för hantering av identifierade lukthändelser, t.ex. hantering av klagomål och/eller vidtagande av korrigerande åtgärder.
Ett program för förebyggande och minskning av luktutsläpp, som är utformat för att identifiera källan eller källorna, mäta/uppskatta luktexponeringen, fastställa bidraget från olika källor och genomföra åtgärder för förebyggande och/eller minskning.
BAT 32. Tillämplighet
Tillämpligheten är begränsad till fall där luktproblem kan förväntas och/eller har rapporterats för känsliga områden.
BAT 33. Bästa tillgängliga teknik är att regelbundet övervaka luktutsläppen.
BAT 33. Beskrivning
Luktutsläppen kan övervakas med hjälp av följande: Övervakningsfrekvensen fastställs i lukthanteringsplanen (se BAT 32).
EN-standarder (t.ex. dynamisk olfaktometri enligt EN 13725 för att bestämma luktkoncentrationen och/eller EN 16841–1 eller -2 för att bestämma luktexponeringen).
Alternativa metoder (t.ex. uppskattning av luktpåverkan) för vilka det inte finns några EN-standarder. I sådana fall kan ISO-standarder, nationella standarder eller andra internationella standarder som säkerställer tillhandahållandet av data av likvärdig vetenskaplig kvalitet användas.
Tillämplighet
Tillämpligheten är begränsad till fall där luktproblem kan förväntas och/eller har rapporterats för känsliga områden.
BAT 34. För att förhindra eller, när detta inte är praktiskt möjligt, minska utsläpp av lukt är bästa tillgängliga teknik att använda samtliga tekniker som anges nedan. Teknik Beskrivning Tillämplighet a. Substitution av kemikalier som innehåller alkoholbaserade eller aromatiska lösningsmedel Detta inkluderar tekniker som Tillämpligheten av vattenbaserade blacker kan vara begränsad på grund av typen av råvara eller produktspecifikationer (t.ex. stora formar/kärnor, vattenglasbunden sand, Mg-gjutgods, produktion av manganstål med MgO-beläggning). b. Insamling och behandling av aminutsläpp från kärntillverkning med coldbox Avgaser som innehåller aminer från gasning av kärnor från coldboxprocessen sugs ut och behandlas med hjälp av t.ex. våtskrubbning, biofilter samt termisk eller katalytisk oxidation (se BAT 26). Allmänt tillämpligt c. Insamling och behandling av VOC-utsläpp från beredning av kemiskt bunden sand, avgjutning, kylning och urslagning Avgaser som innehåller VOC från beredning av kemiskt bunden sand, avgjutning, kylning och urslagning sugs ut och renas med hjälp av t.ex. våtskrubbning, ett biofilter, termisk eller katalytisk oxidation (se BAT 26).
användning av vattenbaserade blacker (se BAT 25 l),
användning av alternativa lösningsmedel vid kärntillverkning med coldbox (se BAT 25 h).
1.2.1.15 Vattenförbrukning och generering av avloppsvatten
1.2.1.15
BAT 35. Tabell 1.15 Miljöprestandanivåer som motsvarar bästa tillgängliga teknik (BAT-AEPL) för specifik vattenförbrukning
För att optimera vattenförbrukningen och minska volymen av det avloppsvatten som genereras samt förbättra vattenåtervinningsbarheten är bästa tillgängliga teknik att använda båda teknikerna a och b samt en lämplig kombination av teknikerna c–g nedan. Teknik Beskrivning Tillämplighet a. Vattenhanteringsplan och vattenrevisioner En vattenhanteringsplan och vattenrevisioner ingår i miljöledningssystemet (se BAT 1) och innefattar Revisioner utförs minst en gång om året för att säkerställa att målen i vattenhanteringsplanen uppfylls och att rekommendationerna i revisionerna följs upp och genomförs. Vattenhanteringsplanens och revisionernas detaljnivå hänger i allmänhet samman med delanläggningens typ, storlek och komplexitet. b. Separering av vattenflöden Se avsnitt 1.4.4. Tillämpligheten för befintliga delanläggningar kan vara begränsad på grund av utformningen av vattenuppsamlingssystemet. c. Återanvändning och/eller återvinning av vatten Vattenflöden (t.ex. processvatten, avloppsvatten från våtskrubbning eller kylvatten) återanvänds och/eller återvinns i slutna eller halvslutna kretsar, vid behov efter behandling (se BAT 36). Graden av återanvändning och/eller återvinning av vatten begränsas av delanläggningens vattenbalans, innehållet av föroreningar och/eller vattenflödenas egenskaper. d. Förebyggande av generering av avloppsvatten från process- och lagringsutrymmen Se BAT 4 b. Allmänt tillämpligt e. Användning av torra stoftavskiljningssystem Detta inkluderar tekniker som textilfilter och torra elfilter (se avsnitt 1.4.3). Allmänt tillämpligt f. Separat sprejning av släppmedel och vatten vid pressgjutning Se avsnitt 1.4.2. Allmänt tillämpligt g. Användning av spillvärme för avdunstning av avloppsvatten När spillvärme finns tillgänglig kontinuerligt kan den användas för att avdunsta avloppsvatten. Tillämpligheten kan begränsas av de fysikalisk-kemiska egenskaperna hos de föroreningar i avloppsvattnet som kan släppas ut i luften. Gjuterityp Enhet BAT-AEPL (årsmedelvärde) Gjutjärnsgjuterier m3/t av flytande metall 0,5–4 Stålgjuterier Gjuterier för icke-järnmetaller (alla typer utom HPDC) HPDC-gjuterier för icke-järnmetaller 0,5–7 Tillhörande övervakning beskrivs i BAT 6.
flödesdiagram och massbalanser för vatten vid delanläggningen som en del av den förteckning över input och output som nämns i BAT 2,
fastställande av vatteneffektivitetsmål,
införande av vattenoptimeringstekniker (t.ex. reglering av vattenanvändningen, vattenåteranvändning/vattenåtervinning, samt detektering och reparation av läckor).
1.2.1.16 Utsläpp till vatten
1.2.1.16
BAT 36. Tabell 1.16 Tabell 1.17 Utsläppsnivåer som motsvarar bästa tillgängliga teknik (BAT-AEL) för direkta utsläpp Utsläppsnivåer som motsvarar bästa tillgängliga teknik (BAT-AEL) för indirekta utsläpp
För att minska utsläppen till vatten är bästa tillgängliga teknik att behandla avloppsvattnet med en lämplig kombination av de tekniker som anges nedan. Teknik Typiska föroreningar som tekniken är inriktad på Förberedande, primär och generell behandling, t.ex. a. Utjämning Alla föroreningar b. Neutralisering Syror, alkalier c. Fysisk avskiljning, t.ex. via filter, silar, partikelavskiljare, fettavskiljare, hydrocykloner, oljeavskiljare eller primära sedimenteringstankar Grövre föroreningar, suspenderat material, olja/fett Fysikalisk-kemisk behandling, t.ex. d. Adsorption Adsorberbara upplösta biologiskt icke-nedbrytbara föroreningar eller hämmande föroreningar, t.ex. kolväten, kvicksilver, AOX e. Kemisk utfällning Utfällbara lösta biologiskt icke-nedbrytbara föroreningar eller hämmande föroreningar, t.ex. metaller eller fluorid f. Indunstning Lösliga föroreningar, t.ex. salter Biologisk rening, t.ex. g. Aktivslamprocess Biologiskt nedbrytbara organiska föreningar h. Membranbioreaktor Avlägsnande av fasta ämnen, t.ex. i. Koagulering och flockning Suspenderat material och partikelbundna metaller j. Sedimentering Suspenderat material och partikelbundna metaller eller biologiskt icke-nedbrytbara eller hämmande föroreningar k. Filtrering, t.ex. sandfiltrering, mikrofiltrering, ultrafiltrering, omvänd osmos Suspenderat material och partikelbundna metaller l. Flotation Ämne/parameter Enhet BAT-AEL Avloppsvattenflödenas ursprung Adsorberbara organiskt bundna halogener (AOX) (mg/l) 0,1–1 Våtskrubbning av kupolavgaser Kemisk syreförbrukning (COD) 25–120 Pressgjutning, avgasrening (t.ex. våtskrubbning), efterbehandling, värmebehandling, förorenat ytavrinningsvatten, direkt kylning, regenerering av våtsand och granulering av kupolugnsslagg. Totalt organiskt kol (TOC) 8–40 Totalt suspenderat material (TSS) 5–25 Oljeindex (HOI) 0,1–5 Metaller Koppar (Cu) 0,1–0,4 Krom (Cr) 0,1–0,2 Bly (Pb) 0,1–0,3 Nickel (Ni) 0,1–0,5 Zink (Zn) 0,5–2 Fenolindex 0,05–0,5 Totalkväve (TN) 1–20 Tillhörande övervakning beskrivs i BAT 13. Ämne/parameter Enhet BAT-AEL Avloppsvattenflödenas ursprung Adsorberbara organiskt bundna halogener (AOX) (3) (mg/l) 0,1–1 Våtskrubbning av kupolavgaser Oljeindex (HOI) 0,1–5 Pressgjutning, avgasrening (t.ex. våtskrubbning), efterbehandling, värmebehandling, förorenat ytavrinningsvatten, direkt kylning, regenerering av våtsand och granulering av kupolugnsslagg. Metaller Koppar (Cu) 0,1–0,4 Krom (Cr) 0,1–0,2 Bly (Pb) 0,1–0,3 Nickel (Ni) 0,1–0,5 Zink (Zn) 0,5–2 Fenolindex 0,05–0,5 Tillhörande övervakning beskrivs i BAT 13.
1.2.2 BAT-slutsatser för gjutjärnsgjuterier BAT-slutsatserna i detta avsnitt gäller utöver de allmänna BAT-slutsatser som anges i avsnitten 1.1 och 1.2.1.
1.2.2
1.2.2.1 Energieffektivitet
1.2.2.1
BAT 37. För att öka energieffektiviteten vid metallsmältning är bästa tillgängliga teknik att använda en lämplig kombination av de tekniker som anges nedan. Teknik Beskrivning Tillämplighet a. Ökning av schaktets höjd i CBC-ugnar Se avsnitt 1.4.1. Endast tillämpligt för nya delanläggningar och vid omfattande uppgraderingar av delanläggningar. Tillämpligheten för befintliga delanläggningar kan begränsas av konstruktionsmässiga och andra strukturella hinder. b. Syreberikning av förbränningsluften Se avsnitt 1.4.1. Allmänt tillämpligt c. Minsta avstängningsperioder för HBC-ugnar Se avsnitt 1.4.1. Allmänt tillämpligt d. Kupolugn för långa kampanjer Se avsnitt 1.4.1. Allmänt tillämpligt e. Efterförbränning av avgaser Se avsnitt 1.4.1. Allmänt tillämpligt BAT-AEPL för specifik energianvändning anges i BAT 14.
1.2.2.2 Utsläpp till luft från termiska processer
1.2.2.2
1.2.2.2.1 Utsläpp till luft från metallsmältning
1.2.2.2.1
BAT 38. För att förebygga eller minska utsläpp till luft från metallsmältning är bästa tillgängliga teknik att Tillhörande övervakning beskrivs i BAT 12.
använda en lämplig kombination av de processintegrerade teknikerna a–e för kupolugnar,
samla in utsläppen med hjälp av teknik f,
BAT 38.
Tabell 1.18 Utsläppsnivåer som motsvarar bästa tillgängliga teknik (BAT-AEL) för kanaliserade utsläpp till luft av stoft, HCl, HF, NOX, PCDD/F, SO2, TVOC, bly och indikativ utsläppsnivå för kanaliserade utsläpp av CO till luft från metallsmältning
rena de utsugna avgaserna med en eller en lämplig kombination av teknikerna g–l nedan. Teknik Beskrivning Tillämplighet Processintegrerade tekniker för kupolugnar a. Kontroll av kokskvaliteten Koks köps baserat på viktiga kvalitetsspecifikationer (t.ex. fast kol, aska, flyktiga ämnen, svavel- och fukthalt, genomsnittlig storleksdiameter) som kontrolleras systematiskt före användning. Allmänt tillämpligt b. Justering av slaggens aciditet/alkalitet Se avsnitt 1.4.3. c. Ökning av schaktets höjd i CBC-ugnar Se avsnitt 1.4.1. Endast tillämpligt för nya delanläggningar och vid omfattande uppgraderingar av delanläggningar. Tillämpligheten för befintliga delanläggningar kan begränsas av konstruktionsmässiga eller strukturella hinder. d. Syreberikning av förbränningsluften Se avsnitt 1.4.3. Allmänt tillämpligt e. Kupolugn för långa kampanjer Se avsnitt 1.4.1. Allmänt tillämpligt Insamling av utsläpp f. Utsugning av avgaser så nära utsläppskällan som möjligt I kupolugnar sugs avgaserna ut antingen Efter utsugning kyls avgaserna ned med t.ex.: För induktionsugnar sugs avgaser ut med t.ex. För roterugnar sugs avgaser ut med t.ex. huvutsug. För EAF-ugnar sugs avgaser ut med t.ex. Allmänt tillämpligt Avgasrening g. Efterförbränning av avgaser Se avsnitt 1.4.3. Allmänt tillämpligt h. Cyklon Se avsnitt 1.4.3. Allmänt tillämpligt i. Adsorption Se avsnitt 1.4.3. Allmänt tillämpligt j. Torrskrubbning Torrpulver eller en suspension/lösning av ett alkaliskt reagens (t.ex. kalk eller natriumbikarbonat) tillförs och sprids i avgasflödet. Materialet reagerar med sura gasformiga ämnen (t.ex. SO2) för att bilda ett fast ämne som avlägsnas genom filtrering (t.ex. textilfilter). Allmänt tillämpligt k. Textilfilter Se avsnitt 1.4.3. Allmänt tillämpligt l. Våtskrubbning Se avsnitt 1.4.3. Allmänt tillämpligt Ämne/parameter Enhet Ugnstyp BAT-AEL (dygnsmedelvärde eller medelvärde under provtagningsperioden) Indikativ utsläppsnivå (dygnsmedelvärde eller medelvärde under provtagningsperioden) Stoft mg/Nm3 Induktions-, roter- EAF-ugnar 1–5 Ingen indikativ utsläppsnivå CBC, HBC 1–7 HCI CBC, HBC 10–30 HF CBC-, HBC-, roterugnar 1–3 CO Roterugnar Ingen BAT-AEL 10–30 CBC, HBC Ingen BAT-AEL 20–220 NOX HBC 20–160 Ingen indikativ utsläppsnivå CBC 20–70 Roterugnar 20–100 PCDD/F ng WHO-TEQ/Nm3 CBC-, HBC-, roterugnar < 0,01–0,08 Induktion < 0,01–0,08 SO2 mg/Nm3 HBC 30–100 Roterugnar 10–50 CBC 50–150 TVOC mg C/Nm3 Alla ugnstyper 5–30 Pb mg/Nm3 CBC, HBC 0,02–0,1
ovanför uttaget för chargeringshålet i slutet av kupolens skorsten med hjälp av kanalsystem och en fläkt nedströms, eller
under chargeringshålet med hjälp av ett runt ringavsug.
långa kanaler för att sänka temperaturen genom naturlig konvektion.
värmeväxlare för luft/gas eller olja/gas,
vattenkylning.
huvutsug (t.ex. skärmtak eller sidohuvar med utsug),
kantutsug,
lockutsug.
takmonterad huvutsug,
skärmtak eller sidohuvar med utsug,
ugnshöljen med delvis inneslutning (mobil eller fast) runt ugnen och tappningsområdet,
total inneslutning av ugnen och tappområdet genom att använda ett helt rum som inneslutning med ett rörligt tak för chargering/tappning.
1.2.2.2.2 Utsläpp till luft från segjärnsbehandling av gjutjärn
1.2.2.2.2
BAT 39. Tabell 1.19 Utsläppsnivåer som motsvarar bästa tillgängliga teknik (BAT-AEL) för kanaliserade utsläpp till luft av stoft från segjärnsbehandling av gjutjärn
För att förhindra eller minska stoftutsläpp till luft från segjärnsbehandling av gjutjärn är bästa tillgängliga teknik att använda teknik a eller båda teknikerna b och c nedan. Teknik Beskrivning a. Segjärnsbehandling utan utsläpp av magnesiumoxid Användning av in-mould-processen där magnesiumlegeringen tillsätts som tablett, direkt i formens kavitet, och segjärnsbehandlingen sker under avgjutningen. b. Utsugning av avgaser så nära utsläppskällan som möjligt När magnesiumoxidutsläpp genereras från den teknik för segjärnsbehandling som används (t.ex. sandwich, duktilator) sugs avgaserna ut så nära utsläppskällan som möjligt med hjälp av en fast eller rörlig utsugningshuv. c. Textilfilter Se avsnitt 1.4.3. Den uppsamlade magnesiumoxiden kan återanvändas för produktion av pigment eller eldfasta material. Parameter Enhet BAT-AEL (dygnsmedelvärde eller medelvärde under provtagningsperioden) Stoft mg/Nm3 1–5 Tillhörande övervakning beskrivs i BAT 12.
1.2.3 BAT-slutsatser för stålgjuterier BAT-slutsatserna i detta avsnitt gäller utöver de allmänna BAT-slutsatser som anges i avsnitten 1.1 och 1.2.1.
1.2.3
1.2.3.1 Utsläpp till luft från termiska processer
1.2.3.1
1.2.3.1.1 Utsläpp till luft från metallsmältning
1.2.3.1.1
BAT 40. Tabell 1.20 Utsläppsnivåer som motsvarar bästa tillgängliga teknik (BAT-AEL) för kanaliserade utsläpp till luft av stoft och PCDD/F
För att förebygga eller begränsa utsläpp till luft från metallsmältning är bästa tillgängliga teknik att använda samtliga tekniker som anges nedan. Teknik Beskrivning Insamling av utsläpp a. Utsugning av avgaser så nära utsläppskällan som möjligt Avgaserna från induktionsugnar sugs ut, t.ex. med hjälp av Avgaserna från EAF-ugnar sugs ut, t.ex. med hjälp av Avgasrening b. Textilfilter Se avsnitt 1.4.3. Parameter Enhet BAT-AEL (dygnsmedelvärde eller medelvärde under provtagningsperioden) Stoft mg/Nm3 1–5 PCDD/F ng WHO-TEQ/Nm3 < 0,01–0,08 Tillhörande övervakning beskrivs i BAT 12.
huvutsug (t.ex. skärmtak eller sidohuvar med utsug),
kantutsug,
lockutsug.
ugnshöljen med delvis inneslutning (mobil eller fast) runt ugnen och tappningsområdet,
total inneslutning av ugnen och tappområdet genom att använda ett helt rum som inneslutning med ett rörligt tak för chargering/tappning,
huvutsug (t.ex. takmonterade huvar, skärmtak eller sidohuvar med utsug),
direktutsug genom det fjärde hålet i ugnstaket.
1.2.3.1.2 Utsläpp till luft från stålraffinering
1.2.3.1.2
BAT 41. Tabell 1.21 Utsläppsnivåer som motsvarar bästa tillgängliga teknik (BAT-AEL) för kanaliserade utsläpp till luft av stoft från stålraffinering
För att minska utsläppen till luft från stålraffinering är bästa tillgängliga teknik att använda båda de tekniker som anges nedan. Teknik Beskrivning Insamling av utsläpp a. Utsugning av avgaser så nära utsläppskällan som möjligt Avgaser från stålraffinering – t.ex. från AOD-konvertrar (Argon Oxygen Decarburisation (AOD)) eller VOD-konvertrar (Vacuum Oxygen Decarburisation (VOD)) – sugs ut med hjälp av t.ex. direktutsug eller ett skärmtak kombinerat med en acceleratorskorsten. Utsugna avgaser renas med teknik b. Avgasrening b. Textilfilter Se avsnitt 1.4.3. Parameter Enhet BAT-AEL (dygnsmedelvärde eller medelvärde under provtagningsperioden) Stoft mg/Nm3 1–5 Tillhörande övervakning beskrivs i BAT 12.
1.2.4 BAT-slutsatser för gjuterier för icke-järnmetaller BAT-slutsatserna i detta avsnitt gäller utöver de allmänna BAT-slutsatser som anges i avsnitten 1.1 och 1.2.1.
1.2.4
1.2.4.1 Energieffektivitet
1.2.4.1
BAT 42. För att öka energieffektiviteten vid metallsmältning är bästa tillgängliga teknik att använda en av de tekniker som anges nedan. Teknik Beskrivning a. Cirkulation av smält metall i flamugnar En pump installeras i flamugnar för att få den smälta metallen att cirkulera och minimera temperaturgradienten i hela det smälta badet (uppifrån och ned). b. Minimering av energiförluster genom strålning i degelugnar Degelugnar är täckta med lock och/eller försedda med strålningspaneler för att minimera energiförlusterna genom strålning. BAT-AEPL för specifik energianvändning anges i BAT 14.
1.2.4.2 Utsläpp till luft från termiska processer
1.2.4.2
1.2.4.2.1 Utsläpp till luft från metallsmältning
1.2.4.2.1
BAT 43. Tabell 1.22 Utsläppsnivåer som motsvarar bästa tillgängliga teknik (BAT-AEL) för kanaliserade utsläpp till luft av stoft, HCl, HF, NOX, PCDD/F, SO2 och Pb samt indikativ utsläppsnivå för kanaliserade utsläpp till luft av CO från metallsmältning
För att minska utsläppen till luft från metallsmältning är bästa tillgängliga teknik att samla in utsläppen med hjälp av teknik a och att rena avgaserna med hjälp av en eller en kombination av teknikerna b–e nedan. Teknik Beskrivning Insamling av utsläpp a. Utsugning av avgaser så nära utsläppskällan som möjligt Avgaser från schakt-, degel-, resistans-, härd- och takstrålningsugnar sugs ut med hjälp av huvutsug (t.ex. skärmhuvar). Utsugningsutrustningen anpassas på ett sådant sätt att den möjliggör avskiljning av utsläpp under avgjutningen. Avgaser från induktionsugnar sugs ut, t.ex. med hjälp av Avgaser från roterugnar sugs ut, t.ex. med hjälp av utsug via huv. Avgasrening b. Cyklon Se avsnitt 1.4.3. c. Torrskrubbning Se avsnitt 1.4.3. d. Textilfilter Se avsnitt 1.4.3. e. Våtskrubbning Se avsnitt 1.4.3. Ämne/parameter Enhet BAT-AEL (dygnsmedelvärde eller medelvärde under provtagningsperioden) Indikativ utsläppsnivå (dygnsmedelvärde eller medelvärde under provtagningsperioden) Stoft mg/Nm3 1–5 Ingen indikativ utsläppsnivå HCI 1–3 HF < 1 CO Ingen BAT-AEL 5–30 NOX 20–50 Ingen indikativ utsläppsnivå PCDD/F ng WHO-TEQ/Nm3 < 0,01–0,08 SO2 mg/Nm3 < 10 Pb < 0,02–0,1 Tillhörande övervakning beskrivs i BAT 12.
huvutsug (t.ex. skärmtak eller sidohuvar med utsug),
kantutsug,
lockutsug.
1.2.4.3 Utsläpp till luft från behandling och skydd av smält metall
1.2.4.3
BAT 44. Det är inte bästa tillgängliga teknik att använda klorgas för behandling av smält aluminium (avgasning/rengöring).
BAT 45. För att förhindra utsläpp av ämnen med hög global uppvärmningspotential från skyddet av smält metall i magnesiumsmältning är bästa tillgängliga teknik att använda oxidationskontrollmedel med låg global uppvärmningspotential.
BAT 45. Beskrivning
Lämpliga oxidationskontrollmedel (som omfattar gaser) med låg global uppvärmningspotential omfattar Användningen av SO2 resulterar i bildandet av ett skyddande skikt bestående av MgSO4, MgS och MgO.
SO2;
gasblandningar av N2, CO2 och/eller SO2,
gasblandningar av argon och SO2.
1.3 BAT-slutsatser för smideshammare BAT-slutsatserna i detta avsnitt gäller utöver de allmänna BAT-slutsatser som anges i avsnitt 1.1.
1.3
1.3.1 Energieffektivitet
1.3.1
BAT 46. Tabell 1.23 Indikativ nivå för specifik energianvändning på delanläggningsnivå
För att öka energieffektiviteten vid uppvärmning/återuppvärmning och värmebehandling är bästa tillgängliga teknik att använda alla de tekniker som anges nedan. Teknik Beskrivning Tillämplighet a. Optimering av ugnens utformning Detta inkluderar tekniker som Endast tillämpligt för nya delanläggningar och vid omfattande uppgraderingar av delanläggningar. b. Automatisering och övervakning av ugnar Se avsnitt 1.4.1. Allmänt tillämpligt c. Optimering av uppvärmning/återuppvärmning av insatsmaterial Detta inkluderar tekniker som Allmänt tillämpligt d. Förvärmning av förbränningsluft Se avsnitt 1.4.1. Tillämpligheten på befintliga delanläggningar kan begränsas av brist på utrymme för installering av regenerativa brännare. Sektor Enhet Indikativ nivå (årsmedelvärde) Smideshammare kWh/ton insatsmaterial 1700–6500 Tillhörande övervakning beskrivs i BAT 6.
Optimering av viktiga ugnsegenskaper (t.ex. brännarnas antal och typ, lufttäthet och ugnsisolering med lämpliga eldfasta material).
Minimering av värmeförluster från ugnens dörröppningar, t.ex. genom användning av flera lyftbara segment i stället för ett enda i kontinuerliga återuppvärmningsugnar.
Minimering av antalet strukturer som stöder insatsmaterial i ugnen (t.ex. balkar, skenor) och användning av lämplig isolering för att minska värmeförlusterna från vattenkylning av stödjande strukturer i kontinuerliga återuppvärmningsugnar.
säkerställande av att måltemperaturerna för uppvärmning/återuppvärmning av insatsmaterialet konsekvent uppnås,
avstängning av utrustning under tomgångsperioder,
optimering av ugnens drift, t.ex. utnyttjande av ugnskapaciteten, korrigering av luft–bränsleförhållandet, förbättring av isoleringen.
1.3.2 Materialeffektivitet
1.3.2
BAT 47. För att öka materialeffektiviteten och minska mängden avfall som skickas iväg för bortskaffande är bästa tillgängliga teknik att använda samtliga tekniker som anges nedan. Teknik Beskrivning a. Processoptimering Detta inkluderar tekniker som b. Optimering av förbrukningen av råvaror och hjälpmaterial Detta inkluderar tekniker som c Återvinning av processrester Processrester (t.ex. metallrester från bearbetning av råvaror, hamring och efterbehandling, använt slungblästringsmedel) materialåtervinns och/eller återvinns.
datoriserad hantering av processer, t.ex. uppvärmnings-/återuppvärmningscykler, hamringssekvenser,
val av lämplig hammare beroende på råvarans storlek,
justering av råvarustorleken, antingen i smideslinjen (helautomatiskt) eller i det organisatoriska området för materialklippning (manuellt), för att minimera mängden rester och antalet processer.
användning av datorstödd konstruktion för att optimera smidesverktyg och smidesgeometri för att minska behovet av smidestester,
val av en lämplig typ av kylmedel/smörjmedel, t.ex. syntetiskt smörjmedel för sänksmide, vattenbaserade dispersioner av grafit,
system för uppsamling och återcirkulering av kylmedel/smörjmedel vid sänksmide.
1.3.3 Vibrationer
1.3.3
BAT 48. För att minska vibrationer från hamringsprocessen är bästa tillgängliga teknik att använda vibrationsreducerande och isolerande tekniker.
BAT 48. Beskrivning
Vibrationsreducerande och isolerande tekniker för hamringsutrustning omfattar installation av vibrationsdämpande komponenter, t.ex. skiktade elastomeriska isolatorer eller viskösa fjäderisolatorer under städen, fjäderhöljen under hammarfundamentet.
Tillämplighet
Endast tillämpligt för nya delanläggningar och/eller vid omfattande uppgraderingar av delanläggningar.
1.3.4 Övervakning av utsläpp till luft
1.3.4
BAT 49. Bästa tillgängliga teknik är att övervaka kanaliserade utsläpp till luft med åtminstone den frekvens som anges nedan och i enlighet med EN-standarder. Om EN-standarder saknas är bästa tillgängliga teknik att använda ISO-standarder, nationella standarder eller andra internationella standarder som säkerställer att uppgifterna är av likvärdig vetenskaplig kvalitet. Ämne/parameter Specifik process Standard(er) Lägsta övervakningsfrekvens Övervakning med koppling till Kväveoxider (NOX) Uppvärmning/återuppvärmning, värmebehandling EN 14792 En gång per år BAT 50 Kolmonoxid (CO) Uppvärmning/återuppvärmning, värmebehandling EN 15058
1.3.5 Utsläpp till luft
1.3.5
1.3.5.1 Diffusa utsläpp till luft
1.3.5.1
BAT 50. För att minska diffusa utsläpp till luft är bästa tillgängliga teknik att använda båda de tekniker som anges nedan. Teknik Beskrivning a. Operativa och tekniska åtgärder Detta inkluderar tekniker som b. Utsugning av utsläpp från slungblästring Utsläpp från slungblästring. Utsugna avgaser renas med hjälp av t.ex. textilfilter.
användning av förslutna säckar eller fat för att hantera material med dispergerbara eller vattenlösliga komponenter, t.ex. hjälpmaterial,
minimering av transportsträckorna,
effektiv materialhantering.
1.3.5.2 Utsläpp till luft från uppvärmning/återuppvärmning och värmebehandling
1.3.5.2
BAT 51. Tabell 1.24 Utsläppsnivåer som motsvarar bästa tillgängliga teknik (BAT-AEL) för kanaliserade utsläpp av NOX till luft och indikativ utsläppsnivå för kanaliserade utsläpp av CO till luft
För att förebygga eller minska utsläppen av NOX till luft från uppvärmning, återuppvärmning och värmebehandling samtidigt som CO-utsläppen begränsas är bästa tillgängliga teknik att använda antingen el från fossilfria energikällor eller en lämplig kombination av de tekniker som anges nedan. Teknik Beskrivning Tillämplighet a. Användning av ett bränsle eller en kombination av bränslen med låg NOX -bildningspotential Bränslen med låg NOX-bildningspotential inkluderar naturgas och gasol. Allmänt tillämpligt b. Optimerad förbränning Åtgärder som vidtagits för att maximera energiomvandlingens effektivitet i ugnen och samtidigt minimera utsläppen (särskilt av kolmonoxid). Detta uppnås genom en kombination av tekniker, inklusive lämplig utformning av ugnen, optimering av temperaturen (t.ex. genom effektiv blandning av bränsle och förbränningsluft) och uppehållstid i förbränningszonen samt användning av automatisering och övervakning av ugnar. c. Automatisering och övervakning av ugnar Se avsnitt 1.4.1. d. Återföring av rökgaser Återföring (extern) av en del av rökgaserna till förbränningskammaren för att ersätta en del av den färska förbränningsluften. Detta både sänker temperaturen och begränsar tillgången till syre för kväveoxidation, vilket leder till minskad generering av NOX. Detta innebär att rökgaserna från ugnen leds till lågan för att minska syrehalten och därmed lågans temperatur. Tillämpligheten på befintliga delanläggningar kan begränsas av brist på utrymme. e. Låg-NOx-brännare Se avsnitt 1.4.3. Tillämpligheten för befintliga delanläggningar kan begränsas av utformning och/eller driftsmässiga hinder. f. Begränsning av temperaturen vid förvärmning av luft Att begränsa temperaturen vid förvärmning av luft leder till en minskning av koncentrationen av NOX-utsläpp. En balans måste uppnås mellan maximeringen av återvinningen av värme från rökgaserna och minimeringen av NOX-utsläppen. Allmänt tillämpligt g. Oxy-fuelförbränning Se avsnitt 1.4.3. Tillämpligheten på befintliga delanläggningar kan begränsas av ugnskonstruktionen och behovet av ett minsta avgasflöde. h. Flamlös förbränning Se avsnitt 1.4.3. Tillämpligheten på befintliga delanläggningar kan vara begränsad på grund av ugnskonstruktionen (dvs. ugnsvolym, utrymme för brännare, avstånd mellan brännarna) och behovet av ett byte av den eldfasta infodringen i ugnen. Ej tillämpligt på ugnar som arbetar vid en temperatur som är lägre än den självantändningstemperatur som krävs för flamlös förbränning. Parameter Enhet Process(er) BAT-AEL (dygnsmedelvärde eller medelvärde under provtagningsperioden) Indikativ utsläppsnivå (dygnsmedelvärde eller medelvärde under provtagningsperioden) NOX mg/Nm3 Uppvärmning/återuppvärmning/värmebehandling 100–250 Ingen indikativ nivå CO Uppvärmning/återuppvärmning/värmebehandling Ingen BAT-AEL 10–100 Tillhörande övervakning beskrivs i BAT 48.
1.3.6 Vattenförbrukning och generering av avloppsvatten
1.3.6
BAT 52.Obs: För att optimera vattenförbrukningen och minska mängden genererat avloppsvatten är bästa tillgängliga teknik att använda båda teknikerna a och b nedan. BAT 52 gäller endast om generering av avloppsvatten identifieras som relevant enligt förteckningen över input och output som nämns i BAT 2. Teknik Beskrivning Tillämplighet a. Separering av vattenflöden Se avsnitt 1.4.4. Tillämpligheten för befintliga delanläggningar kan vara begränsad på grund av utformningen av vattenuppsamlingssystemet. b. Återanvändning och/eller återvinning av vatten Vattenflöden (t.ex. processvatten, kylvatten) återanvänds och/eller återvinns i slutna eller halvslutna kretsar, vid behov efter behandling. Graden av återanvändning och/eller återvinning av vatten begränsas av delanläggningens vattenbalans, innehållet av föroreningar och/eller vattenflödenas egenskaper.
1.4 Beskrivning av tekniker
1.4
1.4.1 Tekniker för att öka energieffektiviteten Teknik Beskrivning Automatisering och övervakning av ugnar Uppvärmningsprocessen optimeras med hjälp av ett datorsystem som kontrollerar nyckelparametrar såsom ugnens och insatsmaterialets temperatur, luft–bränsleförhållande och ugnstryck. Förbättrat gjutningsutbyte och minskad generering av skrot Åtgärder vidtas för att maximera gjutningsprocessens effektivitet och minska generering av skrot, t.ex. Ökning av schaktets höjd i CBC-ugnar Genom att öka schakthöjden i kallblästerkupolugnar kan förbränningsgaserna förbli i kontakt med chargen under längre tid, vilket leder till en högre värmeöverföring. Kupolugn för långa kampanjer För att minimera underhålls- och processförändringar är kupolugnen förberedd för långa kampanjer. Detta kan uppnås genom användning av mer motståndskraftiga eldfasta infodringar i schaktet, botten och härden, genom användning av vattenkylning av ugnsväggen och med vattenkylda blästerluftsrör som tränger in djupare i ugnsschaktet. Minsta avstängningsperioder för HBC-ugnar Minimering av avstängningsperioder genom programmering av formnings- och gjutprocessernas scheman för att säkerställa en rimligt konstant efterfrågan på metall. Oxy-fuelförbränning Förbränningsluften byts helt eller delvis ut mot rent syre. Oxy-fuelförbränning kan användas i kombination med flamlös förbränning. Syreberikning av förbränningsluften Syreberikning av förbränningsluften sker antingen direkt vid blästertillförseln eller genom injektion av syre i koksbädden eller via formorna. Efterförbränning av avgaser Se avsnitt 1.4.3. Förvärmning av förbränningsluften Återanvändning av en del av den värme som återvinns från förbränningsrökgaserna för att förvärma den luft som används vid förbränningen. Detta kan till exempel åstadkommas genom användning av regenerativa eller rekuperativa brännare (se nedan). En balans måste uppnås mellan maximeringen av återvinningen av värme från rökgaserna och minimeringen av NOX-utsläppen. Rekuperativ brännare Rekuperativa brännare använder olika typer av rekuperatorer (t.ex. värmeväxlare med strålnings-, konvektions-, kompakt- eller strålningsrörskonstruktion) för att direkt återvinna värme från rökgaserna, som sedan används för att förvärma förbränningsluften. Regenerativ brännare Regenerativa brännare består av två brännare som drivs växelvis och som innehåller bäddar med eldfasta eller keramiska material. När en brännare är i drift absorberas rökgasens värme av den andra brännarens eldfasta eller keramiska material och används sedan för att förvärma förbränningsluften. Val av en energieffektiv ugnstyp Ugnens energieffektivitet beaktas vid valet av ugn, t.ex. ugnar som möjliggör förvärmning och torkning av den inkommande chargen före smältzonen. Tekniker för att maximera ugnarnas termiska verkningsgrad Åtgärder som vidtagits för att maximera energiomvandlingens effektivitet i smält- och värmebehandlingsugnar och samtidigt minimera utsläppen (särskilt av stoft och CO). Detta uppnås genom att tillämpa en rad processoptimeringsåtgärder beroende på ugnstyp, inbegripet optimering av temperaturen (t.ex. genom effektiv blandning av bränsle och förbränningsluft) och uppehållstid i förbränningszonen samt användning av automatisering och övervakning av ugnar (se ovan). Åtgärderna för vissa specifika ugnar omfattar följande: För kupolugnar: För induktionsugnar: För roterugnar: För EAF-ugnar: För schaktugnar: För flamugnar: För degelugnar: Användning av rent skrot Smältning av rent skrot minskar risken för att icke-metallföreningar tas upp av slaggen och/eller försämrar ugnens eller skänkens eldfasta infodring.
optimering av smältnings- och avgjutningsprocesser för att t.ex. minska smältförluster, alltför stor överchargering och generering av skrot,
optimering av formning och kärntillverkning för att minska genereringen av skrot till följd av defekter i formar och kärnor,
optimering av ingjuts- och stigarsystem,
användning av isolerade exoterma matare.
Optimering av systemet för drift.
Undvikande av övertemperaturer.
Jämn chargering.
Minimering av luftförluster.
Gott infodringsförfarande.
Insatsmaterialens skick (t.ex. optimal storlek och densitet för insatsmaterial och skrot).
Stängning av ugnslocket.
Minimering av varmhållningstiden.
Hållande av en flytande sump i ugnen.
Tillsats av uppkolningsmedel i början av smältcykeln.
Drift vid maximal ingångseffekt.
Temperaturreglering för att förhindra överhettning.
Förebyggande av överdriven slaggbildning genom optimering av smälttemperaturerna.
Minimering och kontroll av slitaget på ugnens eldfasta infodring.
När flera induktionsugnar är i drift optimeras energianvändningen genom styrning av toppbelastning.
Användning av antracit och kisel för smältskydd.
Justering av ugnens kontinuerliga eller icke-kontinuerliga rotationshastighet för att uppnå maximal värmeöverföring.
Justering av brännarens effekt och vinkel för att uppnå maximal värmeöverföring.
Kortare metallsmältnings- och/eller metallbehandlingstider med hjälp av avancerade kontrollmetoder för t.ex. de chargerade materialens sammansättning och vikt, smältans temperatur samt genom effektiva provtagnings- och avslaggningsmetoder.
Val av ugnsstorlek utifrån kontinuerligt smältbehov, för att uppnå en kontinuerlig smältprocess.
Att schaktet alltid är fyllt med chargeringsmaterial för optimal värmeåtervinning.
Anpassning av schaktkonstruktionen till avsett chargeringsmaterial för optimal fördelning av chargeringsmaterial i schaktet.
Regelbunden rengöring av ugnen.
Oberoende styrning av förhållandet bränsle/luft för varje gaseldad brännare.
Kontinuerlig övervakning av CO eller vätgas för varje rad av brännare.
Tillsats av syre ovanför smältzonen för att åstadkomma efterbränning i schaktets övre del.
Förvärmning av chargen med hjälp av spillvärme som återvinns från rökgaserna.
Förvärmning av chargen för härdugnar eller flamugnar med sidokammare.
Användning av brännare med automatisk temperaturreglering.
Förvärmning av degeln före chargering.
Användning av deglar med hög värmeledningsförmåga och motståndskraft mot termisk chock (t.ex. grafit).
Rengöring av degelväggar omedelbart efter tömning för att avlägsna slagg eller dross.
1.4.2 Tekniker för att öka materialeffektiviteten Teknik Beskrivning Justering av slaggens aciditet/alkalitet Användning av ett lämpligt flussmedel (t.ex. kalksten för sura och kalciumfluorid för basiska kupolarbeten) för att göra slaggvätskan tillräckligt flytande för att separeras från järnet. Förbättrat gjutningsutbyte och minskad generering av skrot Se avsnitt 1.4.1. Mekanisk förbehandling av slagg/dross/filterstoft/förbrukade eldfasta infodringar för att underlätta materialåtervinning Slagg/dross/filterstoft/förbrukade eldfasta infodringar förbehandlas inom anläggningen med hjälp av tekniker som krossning, segregation, granulation, magnetisk separation. Optimering av förbrukningen av bindemedel och harts Åtgärder för att optimera förbrukningen av bindemedel och harts omfattar följande: Separat sprejning av släppmedel och vatten vid pressgjutning Vatten och släppmedel appliceras separat på formen med hjälp av en extra rad med munstycken monterade på sprejningshuvudet. Vatten sprejas först, vilket leder till en betydande kylning av formen före appliceringen av släppmedlet, vilket leder till minskade utsläpp och minskad förbrukning av släppmedel och vatten. Användning av bästa praxis för kallhärdande processer Metoderna omfattar följande (beroende på vilket bindemedelssystem som används): Användning av bästa praxis för gashärdande processer Metoderna omfattar följande (beroende på vilken härdningsprocess som används): För fenoluretanhartser (coldboxprocess): För resolesterharts: För CO2-härdade hartser (t.ex. alkaliska fenoler, silikat): För SO2-härdade hartser (t.ex. fenol, epoxi/akryl): Användning av rent skrot Se avsnitt 1.4.1.
Användning av en sandkvalitet som överensstämmer med bindemedelssystemet.
God hantering av sandlagring och sandprovning (renhet, kornstorlek, form, fukt).
Temperaturreglering.
Underhåll och rengöring av blandare.
Kontroll av formens kvalitet (för att förhindra och vid behov reparera formningsdefekter).
Optimering av tillsatsprocessen för bindemedel.
Optimering av blandarfunktionen.
Temperaturreglering: Sandens temperatur hålls så konstant som möjligt och tillräckligt låg för att förhindra utsläpp som orsakas av avdunstning. För fenol- och furansyrakatalyserade, polyuretan- och estersilikatsystem ligger det optimala temperaturintervallet mellan 15 °C och 25 °C. För resolestersystem ligger det optimala temperaturintervallet mellan 15 °C och 35 °C.
För furansyrakatalyserade system:
Halten av fri (monomer) furfurylalkohol i hartsen minimeras (t.ex. mindre än 40 viktprocent).
Svavelhalten i syrakatalysatorn minskas genom att en del av sulfonsyran ersätts med en stark svavelfri organisk syra.
Förbrukningen av aminer minimeras genom optimering av spridningsprocessen inom kärnan, vanligen genom datorsimulering för optimering av gasflödet.
Sandtemperaturen hålls så konstant som möjligt mellan 20 °C och 25 °C för att minimera gasningstiden och aminförbrukningen.
Sandens fuktighet hålls under 0,1 % och gasnings- och avluftningsluften torkas.
Kärnlådorna är väl tillslutna så att aminkatalysatorgasen kan sugas ut och kärnorna renas noggrant för att förhindra aminutsläpp vid lagring av kärnor.
Sandtemperaturen hålls så konstant som möjligt mellan 15 °C och 30 °C.
Härdning av alkaliska fenolhartser sker med hjälp av metylformiat som förgasas med luft som vanligen värms upp till 80 °C.
Kärnlådor och gashuvuden är korrekt förslutna och ventileringen av kärnlådan är utformad för att ge ett lätt mottryck så att härdningsångan hålls kvar tillräckligt länge för att reaktionen ska kunna äga rum.
Den exakta volym CO2-gas som behövs för att härda hartserna används genom att använda en flödesregulator och en timer för att uppnå bästa styrka och lagringstid.
För silikathartser används flytande nedbrytningsmedel (t.ex. lösliga kolhydrater) för att öka gasningshastigheten.
Gasningsperioden följs av avluftning med antingen samma inerta gas (t.ex. kväve) som används för härdning eller luft för att avlägsna oreagerat överskott av svaveldioxid från sanden.
Kärnlådorna är väl tillslutna och kärnorna renas noggrant för att förhindra gasutsläpp vid lagring av kärnor.
1.4.3 Tekniker för att minska utsläppen till luft Teknik Beskrivning Justering av slaggens aciditet/alkalitet Se avsnitt 1.4.2. Adsorption Avlägsnande av föroreningar från processavgasflöden eller avgasflöden genom att de fastnar på en fast yta (aktivt kol används vanligen som adsorbent). Adsorption kan vara regenerativ eller icke-regenerativ. Katalytisk oxidation Reningsteknik som oxiderar brännbara föreningar i ett avgasflöde med luft eller syrgas i en katalysatorbädd. Katalysatorn möjliggör oxidation vid lägre temperaturer och med mindre utrustning jämfört med termisk oxidation. Oxidationstemperaturen ligger vanligen mellan 200 och 600 °C. Cyklon Utrustning för avlägsnande av stoft från ett avgasflöde genom centrifugalkraft, vanligtvis i en konformad kammare. Cyklonavskiljare används främst som förbehandling före fortsatt stoftrening eller reduktion av organiska föreningar. Multicykloner kan också användas. Torrskrubbning Torrpulver eller en suspension/lösning av ett alkaliskt reagens (t.ex. kalk eller natriumbikarbonat) tillförs och sprids i avgasflödet. Materialet reagerar med sura gasformiga ämnen (t.ex. SO2) för att bilda ett fast ämne som avlägsnas genom filtrering (t.ex. textilfilter). Elfilter I ett elfilter laddas partiklar och avskiljs under inverkan av ett elektriskt fält. Elfilter kan användas för en mängd olika driftsförhållanden. Reningsgraden kan bero på antalet fält, uppehållstiden (storleken) och vilka anordningar som används för att avlägsna partiklar uppströms. De omfattar i allmänhet mellan två och fem fält, men kan innehålla upp till sju fält för de mest avancerade elfiltren. Elfiltren kan vara av torr eller våt typ beroende på vilken teknik som används för att samla in stoftet från elektroderna. Våta elfilter används normalt i polerfiltreringen för att avlägsna kvarvarande stoft och droppar efter våtskrubbning. Utsugning av utsläpp från formning och/eller kärntillverkning så nära utsläppskällan som möjligt Utsläpp från formning (inklusive tillverkning av modeller) och/eller kärntillverkning sugs ut. Det valda utsugssystemet beror på typen av process för formning/kärntillverkning. Textilfilter Textilfilter, ofta kallade påsfilter, är tillverkade av poröst vävd eller filtad duk genom vilken gaser får passera för att partiklar ska avlägsnas. Olika former av textilfilter finns, såsom skivor, patroner eller påsar, och flera filterelement kan grupperas ihop i ett filterhus. Vid användning av textilfilter måste ett textilmaterial väljas som är lämpligt för avgasernas egenskaper och den maximala drifttemperaturen. Flamlös förbränning Flamlös förbränning uppnås genom att bränsle- och förbränningsluft sprutas in separat med hög hastighet i ugnens förbränningskammare för att undertrycka flambildningen och minska bildandet av termisk NOX samtidigt som värmefördelningen blir mer enhetlig i hela kammaren. Flamlös förbränning kan användas i kombination med oxy-fuelförbränning (se avsnitt 1.4.1). Automatisering och övervakning av ugnar Se avsnitt 1.4.1. Låg-NOx-brännare Tekniken (inklusive ultralåg-NOX-brännare) bygger på principen att lågans maxtemperatur reduceras. Blandningen av luft och bränsle minskar syrets tillgänglighet och reducerar lågans maxtemperatur. Därigenom fördröjs omvandlingen av bränslebundet kväve till NOX och bildningen av termisk NOX samtidigt som en hög förbränningseffektivitet upprätthålls. Optimering av förbrukningen av bindemedel och harts Se avsnitt 1.4.2. Syreberikning av förbränningsluften Se avsnitt 1.4.1. Oxy-fuelförbränning Se avsnitt 1.4.1. Efterförbränning av avgaser Efterförbränning av CO och andra organiska föreningar som ingår i ugnsavgaser används för att minska utsläpp och för värmeåtervinning. Den alstrade värmen återvinns med en värmeväxlare och används för tryckluftsförvärmning eller andra interna ändamål. I HBC-ugnar sker efterförbränning i en separat efterförbränningskammare som förvärmts av en naturgasbrännare. I CBC-ugnar sker efterförbränning direkt i kupolschaktet. I roterugnar utförs efterförbränning med hjälp av en efterbrännare som installerats mellan ugnen och värmeväxlaren. Val av lämplig ugnstyp Val av lämplig(a) ugnstyp(er) baserat på utsläppsnivå och tekniska kriterier, t.ex. typ av process som kontinuerlig eller satsvis produktion, ugnskapacitet, typ av gjutgods, tillgång till råvaror, flexibilitet beroende på råvarans renhet och byte av legering. Energieffektiviteten i ugnen beaktas också (se tekniken Val av en energieffektiv ugnstyp i avsnitt 1.4.1). Substitution av alkoholbaserade blacker med vattenbaserade blacker Substitution av alkoholbaserade blacker i formar och kärnor med vattenhaltiga blacker. Vattenhaltiga blacker torkas i omgivande luft eller i torkugnar. Termisk oxidation Reningsteknik som oxiderar de brännbara föreningarna i ett avgasflöde genom att värma upp det tillsammans med luft eller syrgas över självantändningspunkten i en förbränningskammare, varpå temperaturen hålls hög tillräckligt länge för att gaserna ska förbrännas fullständigt till koldioxid och vatten. Förbränningstemperaturen ligger vanligen mellan 800 och 1000 °C. Det finns flera typer av termisk oxidation: Användning av bästa praxis för kallhärdande processer Se avsnitt 1.4.2. Användning av bästa praxis för gashärdande processer Se avsnitt 1.4.2. Våtskrubbning Avlägsnande av gasformiga eller partikelformiga föroreningar från ett gasflöde genom massöverföring till ett vätskeformigt lösningsmedel, ofta vatten eller en vattenlösning. Det kan inbegripa en kemisk reaktion (t.ex. i en syraskrubber eller alkalisk skrubber). I vissa fall kan föreningarna återvinnas från lösningsmedlet. Detta inkluderar venturiskrubber.
Formning med natursand/råsand: Avgaser som genereras i beredningsområden för naturlig sand eller råsand (t.ex. transport, siktning, blandning och kylning) och i formningsområden, särskilt under avgjutning, sugs ut. För automatiska formningsmaskiner används lämpliga utsugssystem för uppsamling av utsläpp (t.ex. takutsug). När det gäller handformning sker utsugning så nära utsläppskällan som möjligt med hjälp av mobila utsugshuvar.
Kallhärdande, gashärdande och värmehärdande processer: För automatiska formningsmaskiner används utsugssystem för uppsamling av utsläpp (t.ex. fasta utsugshuvar, skärmhuvar). När det gäller handformning sker utsugning så nära utsläppskällan som möjligt med hjälp av mobila utsugshuvar. Om mobila huvar inte kan användas på grund av formens storlek och/eller begränsningar av utrymmet används gjuthallsutsug. Maskiner för kärnskjutning är inneslutna och avgaser sugs ut. Utsugning används också vid kontroll, hantering och lagring av nytillverkade kärnor (t.ex. genom användning av huvar vid kontrollbordet och ovanför hanteringsutrymmena och utrymmena för tillfällig lagring).
Direkt termisk oxidation: termisk oxidation utan energiåtervinning från förbränningen.
Rekuperativ termisk oxidation: termisk oxidation med användning av värmen från avgaser genom indirekt värmeöverföring.
Regenerativ termisk oxidation: termisk oxidation där det inkommande avgasflödet värms upp då det passerar genom en keramikpackad bädd innan det leds in i förbränningskammaren. De renade heta gaserna leds ut ur förbränningskammaren och passerar då genom en (eller flera) keramikpackad(e) bädd(ar) (som kyls av ett inkommande avgasflöde från en tidigare förbränningscykel). Den återuppvärmda packade bädden startar sedan en ny förbränningscykel genom att förvärma ett nytt inkommande avgasflöde.
1.4.4 Tekniker för att minska utsläpp till vatten Teknik Beskrivning Aktivslamprocess I aktivslamprocessen bibehålls mikroorganismerna som en suspension i avloppsvattnet och hela blandningen luftas mekaniskt. Aktivslamblandningen skickas till en separeringsanläggning varifrån slammet återvinns till luftningstanken. Adsorption Avlägsnande av lösliga substanser (lösta ämnen) från avloppsvattnet genom att de överförs till ytan på fasta och mycket porösa partiklar (normalt aktivt kol). Aerob rening Oxidation av lösta organiska föroreningar genom utnyttjande av den syreberoende metabolismen hos vissa mikroorganismer. I närvaro av löst syrgas – som sprutas in i form av luft eller ren syrgas – mineraliseras de organiska beståndsdelarna till koldioxid och vatten eller omvandlas till andra metaboliter och biomassa. Kemisk utfällning Upplösta förorenande ämnen omvandlas till en oupplöslig förening genom tillsats av kemiska fällningsmedel. De fasta utfällningar som bildas separeras sedan genom sedimentering, flotation med luft eller filtrering. Vid behov kan detta följas av mikrofiltrering eller ultrafiltrering. Flervärda metalljoner (till exempel kalcium, aluminium eller järn) används för fosforutfällning. Kemisk reduktion Omvandling av föroreningar genom kemiska reduktionsmedel till liknande men mindre skadliga eller farliga föreningar. Koagulering och flockning Koagulering och flockning används för att avskilja suspenderat fast material från avloppsvatten och görs ofta i flera steg. Koagulering utförs genom att koaguleringsmedel med en laddning som är motsatt den hos det suspenderade materialet tillsätts. Flockning utförs genom tillsats av polymerer, så att kollisioner mellan mikroflockpartiklar får dem att slås samman till större flockar. Utjämning Balansering av flöden och föroreningsbelastningar vid inloppet till den slutliga reningen av avloppsvatten genom användning av centrala tankar. Utjämningen kan decentraliseras eller genomföras med hjälp av andra hanteringsmetoder. Indunstning Indunstning av avloppsvatten är en destillationsprocess där vattnet är det flyktiga ämnet och där koncentratet blir kvar som en bottenrest som ska hanteras (t.ex. materialåtervinnas eller bortskaffas). Syftet med detta är att minska mängden avloppsvatten eller koncentrera moderluten. Den flyktiga ångan samlas upp i en kondensor och det kondenserade vattnet återvinns vid behov efter efterföljande behandling. Det finns många typer av förångare: förångare med naturlig cirkulation, vertikala förångare med korta rör, förångare av korgtyp, tunnskiktsförångare, tunnfilmsförångare. Typiska föroreningar är lösliga föroreningar (t.ex. salter). Filtrering Avskiljning av fast material från avloppsvatten genom att vattnet får passera ett poröst medium, t.ex. sandfiltrering, mikrofiltrering och ultrafiltrering. Flotation Avskiljning av fasta eller vätskeformiga partiklar från avloppsvatten genom att låta dem fångas upp av små gasbubblor, vanligtvis av luft. De flytande partiklarna samlas på vattenytan och fångas upp med skimmers. Membranbioreaktor Membranbioreaktorn består av en kombination av en membranprocess (t.ex. mikrofiltrering eller ultrafiltrering) och en bioreaktor med suspenderad tillväxt. I ett membranbioreaktorsystem för biologisk avloppsvattenrening ersätts den sekundära klarningen och den tertiära filtreringen i ett traditionellt luftat slamsystem med membranfiltrering (separering av slam och suspenderade fasta ämnen). Nanofiltrering En filtreringsprocess där membran med porstorlekar på ca 1 nm används. Neutralisering Justering av avloppsvattnets pH-värde till en neutral nivå (ungefär 7) genom tillsats av kemikalier. För att höja pH-värdet används vanligen natriumhydroxid (NaOH) eller kalciumhydroxid (Ca(OH)2), och för att sänka pH-värdet används vanligen svavelsyra (H2SO4), saltsyra (HCl) eller koldioxid (CO2). Vissa ämnen kan fällas ut vid neutralisering. Fysisk separering Avskiljning av grövre föroreningar, suspenderat material och metallpartiklar från avloppsvattnet med hjälp av t.ex. filter, silar, partikelavskiljare, fettavskiljare, hydrocykloner, oljeavskiljare eller primära sedimenteringstankar. Omvänd osmos En membranprocess där en tryckskillnad mellan facken som åtskiljs av membranet gör att vattnet flödar från den mer koncentrerade till den mindre koncentrerade lösningen. Sedimentering Avskiljning av suspenderade partiklar och suspenderat material genom fällning till följd av gravitationens inverkan. Separering av vattenflöden Vattenflöden (t.ex. ytavrinningsvatten eller processvatten) samlas in separat, utifrån innehållet av föroreningar och de behandlingstekniker som krävs. Avloppsvattenflöden som kan återvinnas utan behandling separeras från avloppsvattenflöden som kräver behandling.